Mina tankar fortsätter att kretsa kring – mina tankar. Eller hjärnan, då. Fast jag har  svårt att begripa att tankarna finns inne i och är helt beroende av en klump materia – hjärnan. Det känns ju mera som om de flyger fritt (ibland nog så fritt…).

Som Bodil Malmsten skriver om “alla liv som inte blev levda”:

den största resan går från tinning till tinning

Och då känns det extra  trist om materieklumpen skulle bestämma sig för att koppla ner mot slutet av livet. Man vill ju gärna leva tills man dör, om jag säger så. Och nu kommer hoppfulla nyheter – för oss gamla och för er som tänkt bli det. 🙂

Mycket beror på vad vi förväntar oss av åldrandet, skriver den amerikanske psykiatrikern Gene D Cohen i sin bok “Den mogna människan”. För hjärnan är långt mer flexibel och anpassningsbar än man tidigare trott.

Bara den tanken tycker jag är o-deprimerande. Framför allt känns det upplyftande att man kan göra något, inte är maktlöst utlämnad.

Cohen skriver bland annat om en studie som jämför hur tre grupper utförde en rad minnesaktiviteter: unga vuxna, lågpresterande äldre och högpresterande äldre. Det visade sig att de lågpresterande äldre använde ungefär samma nätverk som de yngre, men på ett ineffektivare sätt. De högpresterande äldre, däremot, använde båda hjärnhalvorna, för att uppväga en ålderrelaterad försämring.

Hjärnan upphör aldrig att utvecklas, utan fortsätter att nybilda hjärnceller och fungerar allt flexiblare genom ett intimare samarbete mellan hjärnhalvorna.

Äldre och smartare, alltså! ”Det är inte utan att man blir sugen på att bli gammal när man läser den här boken”, skriver en recensent.

Tidigare trodde forskarna att hjärnceller inte kunde återbildas, men i dag vet man att det sker nybildning av hjärnceller hela livet. Speciellt i hjärnor som används och är aktiva.

Men nu känner jag riktigt hur min hjärna blir uppiggad av att lära sig om sig själv. 🙂

För i “Veteranen” säger Rolf Ekman, professor emeritus i neurokemi : “Så blir din hjärna bättre.” Du kan bli smartare med åren. När prestigen inte längre blockerar blir äldre mer kreativa än yngre. Allt vi kan och minns lagras i form av kopplingar/synapser mellan hjärncellerna. För att hjärnan ska fungera bra behöver synapserna koppla med varandra.

Lär vi oss inget nytt utan bara går i gamla hjulspår släcks synapserna ner och till slut blir det mörkt. Det som är spännande och roligt förstärker däremot nätverket av kopplingar. Att lära sig ett nytt språk eller söka information på internet är exempel på vad som håller hjärnan i trim, säger Rolf Ekman.

Alltså: Ju mer vi använder hjärnan desto bättre fungerar den. Det blir fler kopplingar/synapser som samspelar. Och nya synapser i en gammal hjärna visar på samma plasticitet som en ung hjärna. Pigga synapser är viktigt.

Slutklämmen i artikelns faktaruta:

Lär dig internet – då utvecklas hjärnan mycket snabbt.

Tänk när alla dessa bloggare åldras! Vilken skillnad mot tidigare generationer, som fick käpp i femtioårspresent…

Och just när jag skriver det här hittar jag en som kom före mig (på flera sätt): 83-årige Stig Bergstrand beskriver i en intervju 2014 bloggandet som motion för hjärnan och ett bra komplement till den fysiska träningen.

När jag läser igenom vad jag skrivit inser jag att jag kan låta som värsta nyfrälsta optimistkonsulten. Fast jag menar bara att det är bra att veta att inte det enda som återstår efter pensioneringen är att sätta sig ner och invänta utslocknandet.

Och personligen föredrar jag pessimistkonsulten Ronny Eriksson: