Minns ni “Sex and the City”? Jag ingick säkert inte i målgruppen, men iakttog storögt hur dessa coola kvinnor iförda – och avklädda! – spektakulära “outfits” drog över karlar i New York. Omväxlande med (halv)nakenscener visade huvudpersonerna hur chockerande otänkbart det var för dem att (ens under täcket!) prutta i älskarens närvaro, eller att kissa med öppen toadörr. Så intima blev de aldrig.
Alltihop så långt ifrån mitt liv det bara går. Tackolov. Det närmaste jag kom till att identifiera mig med Carrie kan ha varit när hon använde ugnen endast som förvaringsplats för skor. Ja, inte för att jag skulle göra riktigt så, men vi verkar ha en del gemensamt som matlagare… 😉
Nu vet ju även jag att den serien inte alls är ute efter att skildra verkligheten, men även i mera seriösa filmer ser jag väldigt sällan sexscener som känns äkta. Detsamma gäller för övrigt förlossningar. OK, de är olika, och de enda jag riktigt känner till är mina egna och i viss mån min dotters. Men problemet med filmförlossningarna är just att de är så lika: Fruktansvärda plötsliga värkar får kvinnorna att vika sig dubbla av smärta, och sen går det undan (eller blir jätteproblem). Ett minnesvärt undantag var i “Utvandrarna”, där en förlossning verkade så äkta att jag nästan fick värkar själv…). Dessutom förblev det naturligt mörkt i den lilla stugan, vi slapp scenen där någon tänder ett stearinljus och hela rummet plötsligt är upplyst: Vem behöver el, liksom?
För att återgå till (seriös) filmsex är det sorgligt sällan jag får en känsla av att det är äkta, sensuellt, med närvarande människor. I “Mannen på taket” skymtade helt oväntat en nedbajsad bebis(!) och två varma, sömniga vuxna som hade svårt att dra sig isär på morronen. Då kan Carrie slänga sig i väggen med sin “Mr Big”, som hon påstår sig ha en fantastisk fysisk relation till – alltså sex, inte prutt och annat alltför(?) fysiskt!
När jag hör att unga killar fixar Viagra “för säkerhets skull”, alltså för att säkert kunna prestera tillräckligt bra, blir jag riktigt sorgsen. Och funderar på hur det är för unga och osäkra idag. Som “vet” att förväntningarna är höga: Man ska vara välrakad både här och där, kunna raggnings- och sexteknik samt vara snygg, vältränad och alltid redo för pangpåsex i alla möjliga varianter. Förbli cool i alla lägen. Alltså dölja sin mänsklighet.
Kvinnor LJUGER om att de får orgasm. WHY? Det måste ju vara det absolut bästa sättet att garanterat aldrig få nån, åtminstone inte i ett existerande förhållande.
Jag menar, hur säger man hur man skulle vilja ha det för att det ska bli riktigt bra – när man i åratal ihärdigt påstått att man redan har det riktigt bra? Utan att såra?
VARNING! Don’t go there!” skulle jag vilja säga.
Fortfarande tycker jag vår “första gång” var helt magisk. Min nye man, den trogne långtidsförhållaren, visste att han kanske inte riktigt funkade som bäst i den situationen, med nån han inte riktigt kände. Och var så trygg och tillitsfull att han talade om det för mig!
WOW! Vilken närhet! Vilken intimitet! Jag hade dessutom just haft en kortis med en riktig prestationsmästare, så jag kunde jämföra. Denne man spelade i en annan liga.
Utan att gå in på detaljer var det också början till det bästa sex jag haft. Och då är inte ens det det viktigaste för oss. Det är närheten, intimiteten på alla plan.
För mig var det som med kärleken: magiskt och oförklarligt. Man ska ju tala om och visa hur man vill ha det, det begriper jag också. Men jag visste faktiskt inte själv hur jag ville ha det, förrän jag plötsligt fick det. Sant! Det tog väl något år innan vi känt in varann, eller hur det nu gick till.
Men det började just där är och då. I det som andra kanske skulle uppfatta som ett misslyckande.
Visst är det fantastiskt?
Så tänker jag... 🐾 
Jag har aldrig sett Sex and the City just för att sen sortens liv inte intresserar mig.
Och sex… Tja set har funnits uselt, bra och fantastiskt men i slutänden handlar allt om intimiteten. Det är den som för skillnaden. Prutt eller inte!
GillaGilla
Jag tyckte det var lite småkul att se ungefär som en serietidning. Men tänk om nån i brist på egen erfarenhet tror på ”filmsex”… Man behöver ju nån sorts trygghet f a vara just intim.
GillaGilla
Har inte sett ett enda avsnitt. Inte lockats till att se det helt enkelt.
GillaGilla
Om man har svårt att sova 3 på natten funkar det bra. 😉
GillaGilla
Ja, jäklar i min låda så rätt du har, jag sitter här och nickar som om du kunde se mitt medhåll. Dessa usla sexscener som får mig att varje gång påtala till min man att de nu ska förstöra ännu en del av en film. Jag tänker på när jag läser böcker, då är jag fri i min egen tanke och fantasi att klä folk som jag vill, arrangera scener efter mitt eget tycke och smak inte bara se regissörens syn.
GillaGilla
Hur ska vi frälsa ungdomen, som kanske TROR på detta?? 😦
GillaGilla
Det kan man undra, jag tror inte vi någonsin kommer tillbaka till det vi växte upp med, det är så mycket influenser som hela tiden tar över, överskuggar det naturliga varandet i sig själv. Det finns ingen tystnad och ro att bottna i för ungarna. Det ska spelas, ringas, vara på G och inte missa något.
GillaGilla
Jag är lättad över att dem vi har närmast inte verka ha fastnat i detta. Kanske pendeln slår tillbaka småningom, så att man kan utnyttja det värdefulla, utan överdrifter. Det har ju hänt förr, vet vi som varit med ett tag. 🙂
GillaGillad av 1 person
Det fick mig att tänka på Jessica Tate i Lödder – minns du Lödder? Hon sa att det viktigaste när man hamnade i säng med en man var att ligga på rygg för då ser man alltid yngre ut! Hepp!
GillaGilla
Lödder ÄLSKADE jag! Bra tips f ö 🙂
GillaGillad av 1 person
Ja, för hur ser man egentligen ut när man är böjd över någon? 😉
GillaGilla
Överlåter vi åt karlarna, dom behöver ju inte vara söta…
GillaGillad av 1 person
Sex kan vara jättetrevligt och bra, men sex med intimitet är en helt annan dimension. Bra inlägg.
GillaGilla
Bra sammanfattning!
GillaGilla
Sex and the City tittade jag aldrig på, bara titeln gjorde att jag aldrig började se. Jag tycker synd om Tycker synd omdagens ungdomar, de har ett sådant tryck på sig. Killarna på ett sätt och tjejerna på ett annat sätt. Fejka orgasm fanns tyvärr redan i min tonårstid, det har även jag gjort. Tror att det var rädsla att inte duga. Vad tror du? Med årens lopp lägger man ju ner sådant trams. Tack för att du delade med dig av din erfarenhet med ”långtidsförhållanden”, jag har samma upplevelse av mannen jag gifte mig med efter att min livskamrat dött. Själsfränder….(Därmed inte sagt att vi hade en mycket stor kärlek, bara annorlunda)
Heja oss!
/Leva-Kerstin
http://www.steeperz.com
GillaGilla
Det är ju just det där att inte duga som man minns från ungdomen. O då var ändå förväntningarna på mig som tjej okomplicerade: hålla på sig länge o sen ligga still (o tänka på drottningen, höll jag på att skriva, men det var väl i England. 🙂 )
O så vara söt förstås, men ”skicklig” tror jag inte ens jag borde vara.
Mediabilden nu är ju hårdare, omänskligare. Hoppas ungdomarna även får annan ”input”. De i vår omgivning verkar i alla fall ha klarat sig bra. 🙂
GillaGilla