Anno 1950 gick jag i klass 1 i “gamla röda skolan” – en stor röd träkåk med vita knutar som skulle ha rivits långt innan jag började skolan. Det som jag länge drömde mardrömmar om var toaletterna, som låg i ett separat hus á la utedass och inte hade några dörrar på båsen. Att sitta där inför öppen ridå tror jag gjorde att min mage blivit bråkigare än den behövt. 😦

Nu känns det som om jag riskerar att hamna där igen. Ja, jag hoppas förstås att det “bara” är kaklet som är på väg ner. För annars riskerar grannen att få oväntat besök… Fast hos oss är det inte golvet utan väggen i badrummet som verkar på väg att ge efter.

Det känns inte riktigt bra att föreställa sig att sitta där på toa i rök och damm, omgiven av nerrasad vägg, se in i grannens förvånade ansikte och – ja, vad gör man? Hälsar vänligt? Vad säger etiketten i ett sånt läge?  Vi känner inte varann närmare. Hittills.

Detta har hänt: Det började med att en kakelplatta verkade ha lossnat lite. Sen en till. Det var bara att plocka bort dem. OK, det är väl bara att sätta tillbaks dem, tänkte vi. MEN: Nu sprider det sig som en PEST över (åtminstone) ena långväggen.

När jag skulle plocka ur torktumlaren häromdan hördes konstiga ljud, som jag småningom insåg kom  från väggen. (Det gjorde inte saken bättre att jag just tittat på dr Who i avsnittet om ”något värre än vampyrer” som inga väggar verkade kunna stänga ute.. .) När jag tittade på väggen såg jag att den gick i vågor och börjar spricka här och där. Allt längre högerut börjar väggen långsamt bukta ut, plattor lossnar och – SPRICKER! 😱  Så har det fortsatt. Se bildbevis!

I väntan på att nån kunnig person kommer på inspektion funderar vi på olika teorier. Huset är nästan 40 år gammalt, så det borde väl inte röra på sig? Kan det ha att göra med vibrationer från den ombyggnad som någon håller på med i huset, med MYCKET högljudda borrningar? Eftersom det låter så högt trodde vi de jobbade direkt bakom vår badrumsvägg (och möjligen var på väg in). Men bygget är tydligen två trappor upp. Hur låter det då i lägenheten direkt under? Vill man inte veta.

Inte känns det tryggare av att vi nyligen läste att bostadsrättsinnehavare märkligt nog inte verkar behöva styrelsens godkännande för att riva bärande väggar. Knappt så jag vill veta mer om det heller.

Och redan i natt återvände mardrömmarna. Den här gången stod toaletten  i en enorm människomassa på en kullerstensgata mitt istan.

Medan vi väntar på kontroll försöker vi ta vi det mycket, mycket lugnt. Och undviker att kissa hårt, sådär som Björn Gustafsson sa att han gjorde för att spara tid.