Jag återkommer ideligen till det här med faktaresistens och filterbubblor, som verkar hota att krympa vår värld.

Faktaresistens: Man tar inte in fakta som talar emot ens egen uppfattning – vilken därigenom cementeras. (nyord 2015)

Filterbubblor: Sökmotorernas algoritmer väljer ut sökresultat med hjälp av användarens sökhistorik – vilket gör att resultatet bara bekräftar den egna världsbilden. (nyord 2016)

Det låter ju inget vidare, även om jag även hittade några goda nyheter, bl a en forskare som kommit fram till att föreställningen om filterbubblors inverkan är tämligen överdriven. Det är bara en del av många algoritmer som förstärker filterbubblan, medan andra motverkar den. Och visserligen föredrar människor generellt information som bekräftar vad de redan tror sig veta, men de tröttnar också på att höra samma sak flera gånger.

Det är svårt att förutspå de långsiktiga konsekvenserna av filterbubblor, men lätt att överdriva och prata om en av två ytterligheter: tekniken styr människorna eller människorna styr tekniken. Sanningen pendlar dock fram och tillbaka mellan dessa två ytterligheter beroende på sammanhang.

Den stora frågan är:

Hur ska det här gå? Och vad kan man göra?

Här hemma spånade vi på nån sorts Wikipedia-lösning, för att få till en motkraft som sprids lika effektivt som falska fakta. För det är ju spridningen som är problemet – om en person lägger ut skit och ingen sprider det blir det ju inga bubblor.

Wikipedia bygger på att vem som helst kan gå in och redigera eller kolla vilka diskussioner som ligger bakom innehåll och ändringar. (Vilket ibland är intressantare än själva texten). Jag har själv gått in och rättat uppgifter om företaget där jag jobbade – och kunde se hur snabbt det i sin tur ”rättades”… Men min version ligger kvar i historiken från 2007, redo att återupplivas.

En vän som nyligen engagerat sig aktivt i Wikipedia har berättat om hur det funkar för de redaktörer, som lägger ner mycken tid och engagemang på detta. Allt nytt som läggs ut kvalitetskontrolleras omedelbart av andra i en ständigt pågående diskussion och uppdatering, och redaktörerna erbjuds att lära sig mera av ett kunnigt kärngäng. Alla jobbar de helt gratis. Wikipedia drivs av Wikimedia Foundation, en ideell stiftelse utan publicistiskt ansvar. Läs mer om Wikipedia,

Det låter om ett exempel på ett annat nyord 2016:

Medborgarforskning: forskning som bedrivs med hjälp av allmänheten som till exempel samlar in material.

Och lagom tlll årsskiftet läser jag att det är redan på G! Vetenskapsjournalisten Karin Bojs skriver om hur 2016 präglades av 2015 års nyord ”faktaresistens”, förkroppsligat av klimatskeptiker, evolutionsförnekare och personer som hävdar att autism orsakas av vaccin, däribland Donald Trump.

Men inför 2017 har vi alltså motsatsen: “medborgarforskning”. Och det finns redan exempel:

• Släktforskare gör egna dna-test och analyser – och kan därmed avslöja en rad nyheter om Skandinaviens historia.
• I Artportalen rapporterar naturintresserade personer in fynd av fåglar, insekter svampar och växter – och bidrar på så sätt med kunskap om den biologiska mångfalden.
• I Fenologinätverket, som leds av ett forskarproffs, samlas uppgifter från hundratals privatpersoner om när vårblommor slår ut, när träden får sina blad, när höstfärgerna når trädens kronor och när löven faller på hösten. På så sätt får vi veta mer om hur klimatförändringarna slår mot naturen.

Bojs avslutar:

Som all vetenskap handlar medborgarforskning om att samla in data och analysera den på ett systematiskt sätt. En folkrörelse så god som någon.

Att stora grupper av människor tränar sig i vetenskaplig metodik är förhoppningsvis ett motgift mot faktaresistens.