Nyligen presenterades resultatet av senaste “PIRLS”, den internationella studien som vart femte år jämför fjärdeklassares kunskaper i och attityder till läsning. Det var lite nervöst, för fram till nu hade trenden för Sverige varit nedåtgående: från att 2001 ha legat i topp var vi 2011 medelmåttiga.

Här hittade jag Skolverkets inbjudan till eleverna inför PIRLS:

(Observera den käcka bakgrundsmusiken och de korta inslagen – inga långtexter här, inte. Trodde man att ingen skulle hänga med annars? Tänkte surkäringen ganska högt.)

I väntan på årets rapport lyssnade jag på hjärnforskaren Julia Uddén i P1-morgon: ”Därför blir vi dummare av att läsa kortare.”: Det som kan förändras när vi ägnar alltmera tid åt sociala medier är vår förmåga till ”uthållig uppmärksamhet”.

Vi riskerar att bli sämre på att under långa perioder hålla uppmärksamheten på en sak. Det gäller inte bara att kunna läsa och förstå långa texter, utan även att koncentrerat lyssna på en längre historia, utan avbrott för att exempelvis kolla mobilen. Eller att kunna hänga med i ett samtal och verkligen lyssna in andras resonemang. Och hon sammanfattar:

Att klara av att bygga upp sammanhangen, som vi förstår världen igenom – det är det som är att vara människa.

Det är krävande för hjärnan att skapa sammanhang i en längre text, förstå andra människors intentioner och sätta oss in i andras perspektiv. Det behövs uppmärksamhet, långtidsminne och intelligens.

Den goda nyheten är att detta går att träna upp, hos både vuxna och barn (även om det förstås alltid är lättare för barn). Detsamma kan man inte säga om den så kallade simultanförmågan – “multitasking”. Forskningen har visat att vi inte alls kan göra flera saker samtidigt, som vi trodde tidigare. Hjärnan jobbar med en sak i taket, och när den måste växla mellan olika uppgifter blir vi helt enkelt sämre på det vi egentligen skulle fokusera på. Problemet med uppdykande mail är inte att det tar tid att besvara  dem – det kan gå på någon minut. Men det verkar kunna ta uppemot en halvtimme att återkomma till samma koncentrationsnivå vi hade innan vi blev avbrutna.

Psychology Today skriver om hur multitasking kan ändra våra hjärnor och personligheter: Ju bättre vi blir på multitasking, desto sämre blir vi på kreativ problemlösning. Vi förlitar oss alltmera på konventionella ideer och lösningar, istället för att utmana dem med egna tankar. Man kan säga att våra hjärnor blir enklare, mera datorliknande. Vilket inte är så konstigt om man tänker på att själva begreppet “multitasking” först dök upp i en IBM-rapport som 1965 just beskrev en dators simultankapacitet.

På doktorn.com läser jag att en studie från London University visar hur deltagare som utförde en uppgift samtidigt som de hade ett oläst mejl i mobilen ”minskade” sin IQ-nivå med tio punkter. De presterade alltså under sin kapacitet.

När resultatet av PIRLS 2016 presenterades visade det sig att Sverige låg ganska bra till. Pressen sammanfattar entusiastiskt att läsförmågan har förbättrats och resultatet är det bästa sedan första undersökningen 2001. Skolverket skriver mera nyktert att svenska fjärdeklassares läsförmåga har förbättrats och nu ligger på samma nivå som 2001, då Sverige presterade som bäst. Men det räcker inte till att som då bli etta. Eftersom andra länders resultat också förbättrats och flera länder har tillkommit ligger vi på åttonde plats av femtio. Till skillnad från förra gången är våra fjärdeklassare nu lika bra på sakprosa som på skönlitteratur. Men 2011 läste de mera på sin fritid, och 2001 var det en större andel som sa att de tyckte om att läsa.

Själv kan jag – efter att i många år ha jobbat med det man kallade “många bollar i luften” – nu äntligen grotta ner mig i vad jag vill på ett sätt som passar min hjärna mycket bättre. Just nu skissar jag tillsammans med en av de gamla klassisarna från 50-talet på en ny blogg. Vi började med att spåna kring hur man skulle kunna samla våra och andras barndomsminnen från Enskede, innan vi alla var utdöda. Nu har jag gjort en testblogg med några av mina bilder och sidor. På köpet har jag lärt mig att göra egna kartor. Och i januari ska vi träffa hembygdsföreningen för att kolla in deras bilder.

Spännande! 🙂