Corona och covid-19 – vad är det egentligen?

Coronavirus är en grupp av virus som finns i flera hundra varianter. De flesta orsakar sjukdomar hos djur, ett fåtal drabbar människor. De vanliga varianterna återkommer varje vinter och orsakar lindriga förkylningar.

Det virus som orsakar den nuvarande pandemin upptäcktes i Kina så nyligen som i december 2019 och kallas därför covid-19
(förkortning av ”coronavirus disease 2019”).
(Information från 1177)  

Varför är Coronapandemin så läskig?

Förra statsepidemiologen Annika Linde, 72, har isolerat sig tillsammans med sin sambo: ”Normalt är jag inte hysterisk, men det här tar jag på allvar”, säger hon, och förklarar varför:

För det första rör det sig om ett okänt virus, och då är det alltid bäst att ta det säkra för det osäkra. Men dessutom kan de som drabbas allvarligt få ett dramatiskt sjukdomsförlopp. 

Under en vanlig influensasäsong dör i Sverige upp till 2 000 människor, därav många gamla och sköra. Men då tynar de bort och får oftast ingen plågsam död.

Den virusdrivna lunginflammation som många coronapatienter får är något helt annat. Vid svår covid-19 får man andnöd, vilket förstås är starkt ångestframkallande. De svårast sjuka drabbas dessutom ofta av en svårbehandlad lunginflammation.

Därefter kan en del drabbas av septisk chock följt av ”multipel organsvikt”: Immunförsvaret överreagerar på den allvarliga infektionen, kroppen tappar kontrollen och livsviktiga organ slutar att fungera. Detta har liknats vid ett land som anfalls och för att försvara sig släpper en atombomb i sin egen huvudstad: Fienden dör, men det gör även invånarna i staden.

Patienten kan även drabbas av en så kallad chocklunga, ett livshotande tillstånd med akuta vävnadsskador på lungorna. Så även om man överlever är risken stor att man blir skadad för livet.

---

GLÖM DOCK INTE att symtomen går att lindra och de allra flesta – även i riskgruppen – överlever. Just nu (2020-04-12) rapporteras att över 80% av dem som intensivvårdats i Stockholm överlever. 

---

Den fd statsepidemiologen tar promenader, men håller avstånd och handlar inte i affärer. ”Det är ju inte bara man själv som drabbas. Det blir en hel kedja där man riskerar att smitta någon i familjen som kanske är skörare – eller vårdpersonal.”

Hur hade man kunnat hindra smittan att nå de äldre?

De höga dödssiffrorna i Sverige kan till stor del förklaras med att smittan tagit sig in i äldrevården. Hade det hjälpt om det absoluta besöksförbudet på äldreboendena kommit tidigare?

Jag har inga expertkunskaper om äldreboende, men såvitt jag vet träffar de som bor där väldigt mycket mer personal än anhöriga. En del får ju aldrig besök. Alltså är det väl troligare att smittan tagit sig in med personalen, som ju i vanliga fall inte jobbar i skyddsutrustning.

I hemtjänsten är det ännu värre. En tidigare chef sammanfattade: Många är timanställda utan sjukpenning. De har inte råd att betala hyran om de är hemma så fort de känner sig det minsta sjuka, och det finns ingen skyddsutrustning.

I de reportage jag sett om hemtjänsten har de så stressat tidsschema att de knappt hinner ta sig mellan hemmen de besöker, så hur skulle de ha möjlighet att byta till skyddsutrustning, ens om sådan fanns? En ny omgång för varje besök, dessutom.

En akutläkare berättar att när hon iförd full skyddsmundering klev in hemma hos en misstänkt coronasjuk möttes hon av en kvinna från hemtjänsten, som varken hade munskydd, visir, handskar eller plastförkläde. Hon hade inte ens arbetskläder. Läkaren sa åt henne att gå ut ur rummet, men hon fortsatte ändå att hjälpa till, och sa:

Arbetsgivaren har inget skydd att ge, och vem ska annars ta hand om den gamla damen?

Hon hade till och med försökt köpa egen skyddsutrustning på apoteket, men allt var slut. Kvinnan från hemtjänsten var dessutom gravid.

En fjärdedel av allt arbete i Stockholms äldrevård utförs av så kallade timmisar, enligt Kommunal. Privata hemtjänstföretag anställer i högre utsträckning rakt från gatan – människor utan utbildning och utan kunskap om sina rättigheter eller smittskydd.

Och enbart kunskap räcker ju inte långt. På 80-talet gick en anställd i hemtjänsten till i genomsnitt fyra äldre per pass. I dag är det tolv, och 96 procent av kommunerna planerar att skära ner ytterligare på äldreomsorgen. Akutläkaren avslutar:

Sjukvården står pall, vi fixar det här. Nu måste ännu mer kraft riktas mot äldreomsorgen.  Deras uppgift har aldrig varit så viktig som nu.