När värmen lugnat sig så att vi riskgruppare inte bara orkar sitta och flämta i vår tackolov relativt svala lägenhet, tar vi en promenad längs Igelbäcken. Vi möter inte så många, och de flesta gör virusanpassade omvägar vid möte.
Annars finns det gott om plats att vika undan.
Och vad hittar vi väl inte där – om inte ett antal helt corona-anpassade sittplatser:!
Här andas man inte in varandras (möjligen virusbemängda) utandningsluft, vilket vi har lärt oss att man ska undvika. Prydligt uppradade kan man ändå prata med varann, i trädens angenäma skugga. Plats för fika finns det också.
Bra, va?
Så tänker jag... 🐾 
Jag har noterat att jag håller andan när jag passerar äldre människor 😀
GillaGilla
Det är ömsesidigt. 😉
GillaGilla
Men det kanske är ett bra sätt?
GillaGilla
Ja, Agnes Wold sa faktiskt att hon gjorde så, så då så.
Allvarligt: om man inte andas in andras utandningsluft (som når ganska långt, tänk vit andedräkt vintertid) så ger sig väl egentligen resten (avstånd etc).
GillaGilla
Nå man får inte möta för många på rad för då blir det knepigt 😅
GillaGilla
Nu fick jag en inre vision… 🤣
GillaGillad av 1 person