Exempel: Trump och Putin. Putin blev visserligen inte vald i fria val, men satt ändå trygg – så länge han var stark och byggde upp Rysslands anseende och armé. Trodde man.
I Sverige före valet lät det så här:
Nu får vi ordning på Sverige!
Det gäller att få något gjort!
Krossa den grova brottsligheten!
Vi står redo att skapa en ny och handlingskraftig regering!
Med dessa budskap vann man valet.
Efter valet säger den tuffaste brottsbekämparen:
Många tror att vi omedelbart ska kunna minska brottsligheten, men det kommer att ta många år för att driva i en viss riktning.
Och efter fyra veckor har vi fortfarande ingen regering. Trots att kriget i Ukraina, Natoansökan, energipriser och inflation gör det livsviktigt med en kort övergångstid.
Ja, JAG är ju övertygad om att det inte är så enkelt som man sa. Just därför röstar jag aldrig på ”starka” ledare med snabba enkla lösningar.
Men jag undrar vad dom tycker som gjorde det? 🤔
Jag förstår inte? Vad är vitsen med att rösta på svaga ledare? Eller svaga ledare utan visioner? Det skulle ju vara en katastrof
GillaGilla
Exempel på de ”starka” ledare jag menar är alltså Putin o Trump. (Förtydligade med ” ”). Motsatsen är inte svaga ledare, utan såna som resonerar, diskuterar, komprimissar etc.(”Vuxna människor”?) Utan one-liners. Visioner? Ja tack!
GillaGilla
Det går mig alltid att tänka på greken jag jobbade med på nittiotalet. Han tyckte att vi i facket inte gjorde något så han bestämde sig för att ställa upp till val. Han blev vald och vi samlades alla till det första mötet. Efter tjugo minuter typ så kastade han in handduken eftersom han inte kunde göra det han ville utan var tvungen att följa mbl bland annat. Det är lätt att prata men tungrott att jobba både fackligt och politiskt.
GillaGilla
Det håller jag helt med om! Kanske är det visionärerna som kroknar? 😦
GillaGillad av 1 person