Så varför gör man det onödigt besvärligt för oss?

Jag har nyligen opererats mot gråstarr och kostade på mig linser som även minskade min närsynthet (på ena ögat) och långsynthet (på det andra). Därefter började mina ögon SAMARBETA: För första gången sen jag föddes för nästan 80 år sen ser jag numera tredimensionellt! Vet inte om jag ser på samma sätt som andra, men för mig är det första gången i livet! Inte konstigt om man blir lite euforisk.

Skröt förstås för omgivningen, inklusive sonen, som jag strax efteråt måste be om hjälp med att läsa en småstilt text. “Men jag trodde att du såg bättre än nånsin?” sa han, förvånat.

Bra fråga.

Fortsätt läsa ”Oss skumögda emellan – och vi är fler än somliga verkar tro”

Det var ett tag sen jag rapporterade dåliga erfarenheter av PostNord. Nu inser jag att det bara beror på att jag inte beställt något på länge.

Men nyligen hittade jag en miniplånbok i skinn, som jag gärna ville ha – trots att jag upptäckte att företaget använde Postnord som distributör, utan att ge några alternativ. Men det kanske går bra denna gång, tänkte jag som inte vill vara en sur person fylld av förutfattade meningar. Strax efteråt beställde jag dessutom en väska från samma ställe. (Dålig tajming, jag vet, med två fraktavgifter som resultat, men vad gör man när man kom på det för sent?)

Fortsätt läsa ”Och så lite Postnordnytt, denna gång med/utan app!”

I valrörelsen verkar pressen på politiker ACCELERERA att skutta runt och vara putslustiga på olika sätt. (”Larva sig” sa man förr – och nyhetsuppläsare på Sveriges Television fick sparken för sånt.) Jag fattar som vanligt ingenting och försöker undvika att titta på eländet, men de arma politikerna är ju fast i det. Mig skrämmer det bort (och möjligen en del andra väljare? Och vi borde väl ändå vara målgruppen? Frågor, frågor…). Nog måste väl även en och annan seriöst engagerad politiker bli tveksam av att se vad som krävs för att göra karriär?

Man tävlar ivrigt om vem som är dummast (VARFÖR?), nu senast nojsas och skojsas det i BILAR(!?) I ett program ska politiker hjälpa ”den rödhårige med flinet” att ta körkort – en gång lär han ha lyckats krocka under försöken! KUL! Eller…?

Fortsätt läsa ”SURKÄRRINGEN genomlider valtider”

Det är drygt tio år sen jag första gången irriterade mig över låtsaskompisar på nätet och jämförde med Bodil Malmsten (som INTE var någon låtsaskompis). Några år senare var jag tvungen att kryssa mellan kanalerna för att slippa alla som ville bli mina lekkamrater. Och de fortsätter att tränga sig på!

Det blir bara allt svårare att kryssa mellan TV-programmens fyllsnack och tomflabb som (om man är på rätt humör) KAN vara kul nån gång, men bara om man själv är med i leken, inte som åskådare – än mindre BETALANDE sådan! Så fort jag ser de blänkande ansiktena med viftande fingerspret så stänger jag av ljudet och byter kanal. (Fördomar – jag?) Fast det händer att jag inte hunnit stänga av innan jag hört vad de säger – och att det ibland visar sig vara värt att lyssna på. Men varför försöker man så ihärdigt dölja det?

Fortsätt läsa ”Orättvisa tankar kring tillgjorda låtsaskompisar”

Vi tänkte möta våren i Bohuslän. Just nu funkar det inte lika bra som vanligt med tåget, eftersom förbindelsen mellan Göteborg och vår hållplats är avstängd ända till våren 27 (preliminärt). Det blev byte både i Herrljunga och Uddevalla, med perrongbyte = hiss ner och hiss upp, med väskor och kryckor. Sista snutten fick vi åka skoltåg, och efter en stunds väntan kom även den avslutande skolbussen. Vi kände oss som barn på nytt – inte.

Äntligen framme!

Tydligen hade det blåst (ännu) mer än vanligt, för när vi nalkades huset såg vi att ett antal takpannor blåst ner. Men det var bara de yttersta, så det går att fixa, säger maken. Men det skulle bli värre.

Fortsätt läsa ”Det är inte alltid lika roligt att vara på landet…”

Vi har noggrant undvikit Postnord efter tidigare erfarenheter, senast när man lyckades dumpa alla leveranser till flera områden hos fel ombud – som när vi äntligen lyckats hitta dit hade skickat tillbaks alltihop. Chauffören kanske tvärtröttnade på jobbet? Förståeligt, i så fall.

Nu online-handlade vi på Ikea och ville få hemleverans, trots att det inte var något jättepaket. När jag såg att Ikea anlitar Postnord för hemleveranser tvekade jag automatiskt, men tänkte sen att de måste väl ha bättrat sig efter den massiva kritiken. Nu ska jag inte vara sån – utan ge dem en chans!

Det var dumt, mycket dumt. Här är hela historien:

Fortsätt läsa ”Postnord gjorde det IGEN! Eller rättare sagt: gjorde det INTE. Nu heller.”

Visserligen har jag kommit fram till (och skrivit om) att jag INTE vill bli bemött med vördnadsfull ”respekt”, utan hellre känna att jag är med ”i samma lag” som exempelvis vårdpersonal om jag eller närstående är sjuk.

Men några jävla låtsaskompisar vill jag inte ha!
Som jag också klargjort tidigare.

Tyvärr verkar de bli allt svårare att undvika. (Är vi ockuperade? 😯 ) Jag hoppar över artiklar med intima detaljer om människor jag inte känner och zappar förbi alla TV-program där ”låtsaskompisarnas” leenden är så breda och tandvita att mungiporna riskerar att mötas i nacken, så att överdelen av huvet trillar av. (Fast det kanske inte skulle märkas så mycket? tänker jag elakt. Jag blir sån ibland.)

Fortsätt läsa ”Hjälp: Låtsaskompisarna tränger sig på! 😱”

Jag får in roliga minnen till Enskedebilder.com, därför är jag mest där för närvarande. Men nu måste jag göra en liten paus för att här berätta om min senaste kontakt med Postnord. Om det gick efter mig kunde det gärna vara den sista, men jag kan ju tyvärr (oftast) inte styra vem som ska leverera mina varor.

Motvilligt har jag tvingats inse att min efterklimaktefigur kräver tantbyxor med midjeresår. Resten av mig är (oftast) storlek 40, men INTE midjan/magen. Det är bara att tugga i sig. Men nu när jag hittat en leverantör på underbara nätet så borde allt vara frid och fröjd. Det är det inte. Jo, brallorna funkar bra, men inte leveranserna.

Förra veckan beställde jag nya byxor. Av någon anledning fick jag ingen beställningsbekräftelse och kunde inte följa beställningen på butikens hemsida, men när jag mejl-frågade kom snabbt svar: Beställningen fanns och skulle levereras inom några dagar. Jag hittar den även på Postnords spårningssida. Som vanligt löper allt smärtfritt från Tyskland genom Danmark och fram till Veddesta. Där är den ”på väg”. Och det fortsätter den att vara – precis som vid tidigare leveranser.

Finns ens Veddesta? Är det ett svart hål? 😱

Fortsätt läsa ”Postnord-nytt: Vuxensagan om paketen och det svarta hålet”

Hösthostan har slagit till med full kraft, jag inhalerar pulver av olika slag (med långtids- och korttidsverkan) och konsumerar halstabletter i vild förtvivlan. Sömn? Inte mycket.

Sur och vresig orkar jag bara kryssa mellan TV-program, men krockar ideligen med den obligatoriska matlagaren, som verkar återkomma som en sur uppstötning i vartenda j-la program. Jag är INTE intresserad, och nu när jag är sjuk borde man ta hänsyn till mig. Tycker surkärringen. /😡mutter/

När jag försöker kolla åtminstone nyheterna omgärdas de av matlagninginslag på alla sidor – allt för att jag inte ska slippa undan. Grrr. Varvat med information om hur man ska hålla sig i form genom träning och nyttig mat så fördjupar man sig vällustigt  i hur man ska göra riktigt smarriga godisar/bakverk/efterrätter.

Fortsätt läsa ”Helveteshostig, snorig, allmänt och oresonligt sur och 👿lig!”

Jag fortsätter att tampas med mina icke-livshotande, men jävligt segdragna och jobbiga bältrosefterskalv, sex veckor ”and  counting”. Klarade en kort pensionärspromenad, men när jag måste vänta på apoteket resulterar det i darrande ben. Oklart om det  beror mest på taskig kondis eller sömnbrist. Det är åtminstone sällan jag börjar gråta numera, det är mera ocharmigt sur och otrevlig som gäller: ständig klåda och sömnbrist är IRRITERANDE! 😡 (Arma omgivning.)

Lista över krämpor: Tandilningar och “flådd” läpp och tunga = svårt att  äta och prata. Värk och ömhet på hakan upp mot örat, som fortfarande känns obehagligt (fast hörseln verkar vara tillbaka). Och så det värsta: KLÅDAN och stickningarna! Alla krämpor tillsammans gör att jag inte sovit en hel natt sen Valborg, försöker nu få ihop några tvåtimmarspass sömn per natt, helst utan vanebildande insomningstabletter. Det går så där.

Fortsätt läsa ”Att skaffa hjälp när man mår dåligt: PÅ’T IGEN!”