Så varför gör man det onödigt besvärligt för oss?

Jag har nyligen opererats mot gråstarr och kostade på mig linser som även minskade min närsynthet (på ena ögat) och långsynthet (på det andra). Därefter började mina ögon SAMARBETA: För första gången sen jag föddes för nästan 80 år sen ser jag numera tredimensionellt! Vet inte om jag ser på samma sätt som andra, men för mig är det första gången i livet! Inte konstigt om man blir lite euforisk.

Skröt förstås för omgivningen, inklusive sonen, som jag strax efteråt måste be om hjälp med att läsa en småstilt text. “Men jag trodde att du såg bättre än nånsin?” sa han, förvånat.

Bra fråga.

Fortsätt läsa ”Oss skumögda emellan – och vi är fler än somliga verkar tro”

Det var ett tag sen jag rapporterade dåliga erfarenheter av PostNord. Nu inser jag att det bara beror på att jag inte beställt något på länge.

Men nyligen hittade jag en miniplånbok i skinn, som jag gärna ville ha – trots att jag upptäckte att företaget använde Postnord som distributör, utan att ge några alternativ. Men det kanske går bra denna gång, tänkte jag som inte vill vara en sur person fylld av förutfattade meningar. Strax efteråt beställde jag dessutom en väska från samma ställe. (Dålig tajming, jag vet, med två fraktavgifter som resultat, men vad gör man när man kom på det för sent?)

Fortsätt läsa ”Och så lite Postnordnytt, denna gång med/utan app!”

I valrörelsen verkar pressen på politiker ACCELERERA att skutta runt och vara putslustiga på olika sätt. (”Larva sig” sa man förr – och nyhetsuppläsare på Sveriges Television fick sparken för sånt.) Jag fattar som vanligt ingenting och försöker undvika att titta på eländet, men de arma politikerna är ju fast i det. Mig skrämmer det bort (och möjligen en del andra väljare? Och vi borde väl ändå vara målgruppen? Frågor, frågor…). Nog måste väl även en och annan seriöst engagerad politiker bli tveksam av att se vad som krävs för att göra karriär?

Man tävlar ivrigt om vem som är dummast (VARFÖR?), nu senast nojsas och skojsas det i BILAR(!?) I ett program ska politiker hjälpa ”den rödhårige med flinet” att ta körkort – en gång lär han ha lyckats krocka under försöken! KUL! Eller…?

Fortsätt läsa ”SURKÄRRINGEN genomlider valtider”

Det är drygt tio år sen jag första gången irriterade mig över låtsaskompisar på nätet och jämförde med Bodil Malmsten (som INTE var någon låtsaskompis). Några år senare var jag tvungen att kryssa mellan kanalerna för att slippa alla som ville bli mina lekkamrater. Och de fortsätter att tränga sig på!

Det blir bara allt svårare att kryssa mellan TV-programmens fyllsnack och tomflabb som (om man är på rätt humör) KAN vara kul nån gång, men bara om man själv är med i leken, inte som åskådare – än mindre BETALANDE sådan! Så fort jag ser de blänkande ansiktena med viftande fingerspret så stänger jag av ljudet och byter kanal. (Fördomar – jag?) Fast det händer att jag inte hunnit stänga av innan jag hört vad de säger – och att det ibland visar sig vara värt att lyssna på. Men varför försöker man så ihärdigt dölja det?

Fortsätt läsa ”Orättvisa tankar kring tillgjorda låtsaskompisar”

Vi tänkte möta våren i Bohuslän. Just nu funkar det inte lika bra som vanligt med tåget, eftersom förbindelsen mellan Göteborg och vår hållplats är avstängd ända till våren 27 (preliminärt). Det blev byte både i Herrljunga och Uddevalla, med perrongbyte = hiss ner och hiss upp, med väskor och kryckor. Sista snutten fick vi åka skoltåg, och efter en stunds väntan kom även den avslutande skolbussen. Vi kände oss som barn på nytt – inte.

Äntligen framme!

Tydligen hade det blåst (ännu) mer än vanligt, för när vi nalkades huset såg vi att ett antal takpannor blåst ner. Men det var bara de yttersta, så det går att fixa, säger maken. Men det skulle bli värre.

Fortsätt läsa ”Det är inte alltid lika roligt att vara på landet…”