Kategori: 3: Vuxen(?)

Man blir ju vuxen – men inte som man föreställt sig.

3: Vuxen(?)

Den skrivande maskinen – nästa generation

Advokatfirman där jag i början av 70-talet fick mitt första jobb hade samma rutiner som på 30-talet. Till skillnad från då hade dock alla sekreterare elektriska skrivmaskiner – utom en av de äldre. Hon smörjde och vårdade sin gamla manuella ömt, eftersom hon visste att man inte skulle kosta på den någon reparation om den gav upp. Då skulle hon tvingas övergå till elektrisk, och det innebar en helt annan skrivteknik än den hon till fulländning behärskade när hon med vältränade fingrar (även lillfingrarna!) i rekordfart hamrade ut handlingar med många karbonkopior.

Hela hennes yrkeskunnande var i fara.

Manuella skrivmaskiner kunde identifieras på hur bokstäverna slitits, ungefär som människors fingeravtryck. Ett av indicierna i det s k Helandermålet var exempelvis att hotelsebreven var skrivna på skrivmaskiner som Helander hade tillgång till. Och TV-advokaten Perry Masons sekreterare Della Street kunde direkt avgöra om en text skrivits av en rutinerad maskinskriverska som tryckt ner alla tangenter med samma kraft.

Fortsätt läsa ”Den skrivande maskinen – nästa generation”

lenaikistaLämna en kommentar
3: Vuxen(?)

Om den skrivande maskinen – från början och framåt

Jag vet inte om sena tiders barn förstår vad det handlar om när Kalle Anka och Musse i julaftonsprogrammet äter majs på sin husvagnssemester. Inslaget kanske t o m är borttaget för att ingen förstår skämtet?

I Youtube-parodin nedan är ljudet ändrat och plinget förvanskat, men efter ungefär 4 minuter gnager de ändå på sina majskolvar, rad efter rad, med ett PLING! när det är dags för radbyte.

Vi som var med vet hur viktigt det plinget var! Jag återkommer till det, men först mer om skrivmaskinen, som faktiskt är ännu äldre än jag. Jag har läst på.

Redan 1714 hade ingenjör Mill i England fått patent på en maskin för skrivande. Trots patentet finns det dock inga ritningar, så man vet inte hur den såg ut. Hans namn har levt kvar på annat sätt: I USA blev ordet ”mill” beteckningen för skrivmaskiner i allmänhet, och eftersom ”mill” även betyder kvarn skapades uttrycket ”papperskvarn” för tidsödande byråkratisk hantering.

Den första skrivmaskin som gjorde det möjligt att skriva fortare på maskin än för hand uppfanns 1854 .

Fortsätt läsa ”Om den skrivande maskinen – från början och framåt”

lenaikistaLämna en kommentar
3: Vuxen(?)

Nu har jag hållit föredrag! Eller vad det nu blev.

Det gick ganska bra. Tror jag. Till slut. Men ett tag var det svettigt.
Mitt minne av att hålla föredrag i skolan är ju traumatiskt.: På tre sekunder rabblade jag upp allt jag skrivit ner, antagligen utan att någon hörde något. Och fick veta att det inte dög. Vilket jag höll med om. Därför skulle jag aldrig åta mig att göra om det, även om jag har ett svagt minne av att jag senare höll föredrag om intressantare ämnen, som åtminstone inte underkändes, .

Men när hembygdsföreningen frågade kändes det dumt (och fegt!) att bara nobba, så jag frågade några av klassisarna. När Elisabeth kom med de förlösande orden: Vi håller inte föredrag, vi berättar bara om vårt gamla plugg – och avbryter varann, som vanligt, började det rentav kännas lite kul. Vi var/är ju båda duktiga, pålitliga skolflickor.

Fortsätt läsa ”Nu har jag hållit föredrag! Eller vad det nu blev.”

lenaikista10 kommentarer
3: Vuxen(?)

Det finns alla sorter…

Det händer att jag med ålderns glasögon tittar tillbaka på mina jobb och de människor jag träffat under åren. Ibland blir det som att se en (ibland svart) fars eller tecknad film… 

Från advokatfirman, oförändrad sen 30-talet, tog jag ett språng direkt till senaste nytt inom dåtidens kontorsteknik! Senare tillbringade jag en kort men minnesvärd tid i fastighetsbubblan, osannolik redan då. Tyckte åtminstone jag redan då.

På ett annat av mina första jobb fick jag användning för alla mina språk, både muntligt och skriftligt – engelska, tyska och franska. De första två var jag på den tiden bra på, så jag ville gärna få till det tredje också. Det gick väl sådär.

Vad jag inte visste var att jag skulle få träna upp även helt andra färdigheter.

Fortsätt läsa ”Det finns alla sorter…”

lenaikista5 kommentarer
3: Vuxen(?)

Sommarminnen när hösten nalkas

Här kommer några bilder att titta på när kylan och mörkret kommer krypande. En helg i augusti hade vi besök i stugan av (bonus)barn/barnbarn/syskonbarn/syskonbarnbarn.

I det fantastiska vädret var det långbord i trädgården som gällde, i lövträdsskugga. Annars var det för varmt, vilken sommar vi fått alldeles på slutet! Vi bjöd på lax i olika former. Hade även köpt färska räkor (nån fördel ska man väl ha av att ha stugan i Bohuslän 😉 ), men tyvärr(?) i lite onödigt god tid.

Så vi fick tvinga i oss dem själva, i förväg. I en egen räkfrossa. På balkongen. I kvällssolen. Det gick ganska bra, måste jag erkänna.

Fortsätt läsa ”Sommarminnen när hösten nalkas”

lenaikista6 kommentarer
3: Vuxen(?), Brüssel m m 2015

B&B or not B&B?… eller: “Varför gömmer du dig i häcken?”

Vår sista övernattning i ett litet B&B var alldeles ovanligt svår att hitta. I den lilla lilla danska byn verkade inte finnas alltför många vägar, men av de fyra personer vi frågade (som dessutom tjänstvilligt frågade andra) kände ingen till den. I affären letade man på nätet åt oss – ändå blev det fel.

Men till slut hittade vi den ende(?) i byn som kände till den lilla lilla vägen. Inte långt ifrån den vackra kyrkan låg den, visade det sig.

Sen återstod ”bara” att hitta nr 11. Vi åkte längs en häck och räknade: nr 7, nr 9… Och nr 15(!). Ingen B&B-skylt.

Fortsätt läsa ”B&B or not B&B?… eller: “Varför gömmer du dig i häcken?””

lenaikista2 kommentarer
3: Vuxen(?), Brüssel m m 2015

Nederländsk vilodag

Efter tidigare trafikstrapatser tog vi det jättelugnt på vår långsamma resa norröver, la in en extra vilodag i en idyllisk nederländsk by.

OK, vi gjorde ett halvhjärtat försök att göra en utflykt till kusten, men makterna varnade oss: Så fort vi försökte blev det skyfall och åska. När vi vände avtog regnet.

Kanske det hänt något fatalt om vi ihärdats?

Tvärs över gatan låg en marknadsplats med pågående kommers. Dit gick vi i alla fall (även om vi saknar bildbevis) och sen tog vi en promenad i grannskapet. Och hann bli fullständigt genomblöta. Fast vackert var det ju.

Fortsätt läsa ”Nederländsk vilodag”

lenaikista2 kommentarer
3: Vuxen(?), Brüssel m m 2015

Äntligen barn och barnbarn i Brüssel!

Viktigt meddelande till alla med dåligt lokalsinne:

  1. KÖR INTE bil i Brüssel!
  2. OM ni måste köra bil i Brüssel: GÖR DET INTE i rusningstrafik!
  3. OM ni måste köra bil i Brüssel i rusningstrafik: GÖR DET INTE en fredag!

Been there. Done that… Vid närmare eftertanke:

Viktigt meddelande till ALLA: KÖR INTE BIL i Brüssel! Alls.

Det var ett tutande och trängande av bilister och cyklister. Bussarna utnyttjade sin storlek på ett direkt hotfullt sätt. Med uppbådande av alla krafter lyckades vi länge hålla oss på rätt väg – men JUST när vi började känna oss trygga (Gör aldrig det!) slog det till:

Enkelriktat! IGEN! GAAAH! 😠

Fortsätt läsa ”Äntligen barn och barnbarn i Brüssel!”

lenaikistaLämna en kommentar
3: Vuxen(?), Brüssel m m 2015

Korsvirkeshus och drömstigar vid floden

Nästa dag slingrade vi oss vidare till en pension vi hittat på bokningssajten. Och blev så förtjusta att vi stannade en natt till.

Familjedrivna ”Cafe-Konditorei-Pension Sander” ligger i ett vackert gammalt korsvirkeshus alldeles vid Mosel och har tre gästrum. På mornarna väcktes vi av doften från det egna bageriet. Till frukosten fick vi bland annat två sorters hemgjord marmelad.

På väggen hängde flygfotot över huset. ”Vår” gränd till höger.

“Der chef”, som skötte ruljangsen tillsammans med sin mor, var stor, glad och bullrande, med valspråket: ”Kein Problem!”. Ungefär som jag föreställer mig “den glade bagaren i San Remo stad”. (Fast vi hörde honom aldrig sjunga.)

Fortsätt läsa ”Korsvirkeshus och drömstigar vid floden”

lenaikista2 kommentarer