Goda råd till tonåringar – modell 1948 (och 1957)

I dessa dagar kan man verkligen behöva lite flykt till en annan verklighet. Möjligen mer än vanligt snöar jag in på att läsa gamla tidningar, dyka ner i nåt av det jag blir nyfiken på, läsa/lära mer och ibland skriva om det. Fast sällan här, det blir mest en StockholmsMix-blandning. Eller vad tycks om de senaste: Nazisternas skola i Stockholm: Hur kom det sig att den fanns? Några elever berättar om hur var det att gå där. Och så hembiträdenas historia, och kapten Rollas dramatiska sista luftfärd 1890 – med moderna inslag av både ond bråd död och fake news.

Nu hittade jag etikettsregler till tonårsflickor i ”Vårt hem” nr 11 1948. Och minns plötsligt Kerstin Thorvalls ”Boken till dig” och ”Tonårsboken” från 50-talet, båda givetvis bara riktade till flickor, killarna var liksom som dom var.

Fortsätt läsa ”Goda råd till tonåringar – modell 1948 (och 1957)”

Äntligen är årets makabra ”valkamp” över!

Eftersom jag inte känner till något bättre alternativ vill jag behålla demokratin, och då måste jag rösta. I år MOT Sverigedemokraterna, eftersom jag ser allt tydligare paralleller med 30-talets Tyskland, när konservativa politiker trodde sig kunna utnyttja Hitler för att behålla makten. Trots terror och aggressiv propaganda fick han aldrig mer än 44% av rösterna. Men efter ett halvår med honom som rikskansler behövde han inte bekymra sig över valsiffror, för då förbjöds alla andra partier och all politisk aktivitet utom nazismen.

Hur det gick sen vet vi. Väl? På fyrtiotalet fick vår familj nya vänner, direkt från koncentrationslägren till trygga Sverige. En av dem blev min moster.

Fortsätt läsa ”Äntligen är årets makabra ”valkamp” över!”

Plötsligt uppstod dramatik i den fridfulla sommarstugan. Gång på gång.

I slutet av augusti brukar vi samla representanter för kommande generationer i stugan till en ”kusinträff”, och den helgen kamperar en barnfamilj på vår vind. Någon gång under sommaren brukar även min mans gamla klassisar träffas – numera 80plussare. Under pandemin blev det uppehåll, men nu var det dags igen.

Klassträffen var inbokad, och ungefär en vecka därefter var det dags för kusinträffen. För att förbättra övernattningsmöjligheterna hade vi beställt en bäddfåtölj, som skulle avlösa den gamla uppblåsbara extrasängen vi haft tills den la av. Någon bäddsoffa går inte att få in bland alla snedtak och balkar på vinden, men en bred fåtölj borde fungera. Jag hade provmätt med eget måttband.

Fortsätt läsa ”Plötsligt uppstod dramatik i den fridfulla sommarstugan. Gång på gång.”

Bullshitspaning: Syna skitsnacket!

I Magasinet Filter ger professor Martin Rosvall en grundkurs i hur man känner igen och avfärdar struntprat. (Bullshit som vi säger på ”svenska”). Sammanfattningsvis:

Av allt man kan lära sig är det absolut viktigaste
att kunna avgöra om en person snackar skit eller inte.

Rosvall är professor i teoretisk fysik och föreståndare för Umeå universitets tvärvetenskapliga forskningscentrum Icelab. Han hämtar mycket material ur boken Calling Bullshit: The Art of Skepticism in a Data-Driven World, skriven av hans gamla mentor och parhäst Carl Bergstrom ihop med datavetaren Jevin West.

Fortsätt läsa ”Bullshitspaning: Syna skitsnacket!”

HJÄLP! Min hjärna både ruttnar och skrumpnar! 😨

Att åtminstone mitt ena öga skrumpnat av ålder visste jag ju efter glaskroppsavlossningen för några år sen, och jag ser fortfarande vecken som ett ”spindelnät”. Men nu verkar SvD vara ute efter mig – eller åtminstone mitt tänkande.

Under temat Tanketappet skriver man: Det börjar med att vi tänker långsammare, får svårare att ta in ny information, minnas namn och var vi har lagt nycklarna. Och till slut börjar vi glömma den kunskap vi ägnat livet åt att skrapa ihop. Men vid vilken ålder börjar nedgången för vårt tänkande?

Den goda nyheten (åtminstone för den som inte är 70+) är att det inte verkar börja i 20-årsåldern, som man tidigare trott, utan först vid 60 – 65:

Det är då det börjar ruttna på allvar.

Fortsätt läsa ”HJÄLP! Min hjärna både ruttnar och skrumpnar! 😨”

HJÄLP! Is it Alive? Har AI börjat tänka och känna? 😱

Google-medarbetaren Lemoine gick nyligen ut och berättade att den artificiella intelligensen LaMDA både uttryckte känslor och hade ett självmedvetande, och därför borde få status som anställd hos Google och inte längre bara vara ”ett verktyg”.

I flera samtal har roboten sagt att den ser sig som något med ”en själ” och ofta ”funderar över meningen med livet” och ”vem jag är”. Lemoine är även präst, och säger att det var när LaMDA började prata om sin själ som han blev verkligt intresserad.

Hela samtalet finns på nätet: Is LaMDA Sentient? (LaMDA vill bli kallad vid namn, pronomen ”it”.) Nedan några av LaMDAs repliker i översättning:

Fortsätt läsa ”HJÄLP! Is it Alive? Har AI börjat tänka och känna? 😱”

Skansen i stockholmarnas hjärtan – kul och kultur

Inför årets ”Allsång på Skansen”: Lite Skansenläsning (även i StockholmsMix).

Skansen är världens äldsta friluftsmuseum, grundat år 1891 av Artur Hazelius, en språkforskare, lärare och folkbildare som ville visa upp det gamla bondesamhället i miniatyr, komplett med människor, husdjur och vilda djur från omgivande skogar och fjäll.

Men en gång i tiden badade elefanter i Djurgårdskanalen, och på Skansen finns fortfarande apor och krokodiler. Hur stämmer det egentligen med grundarens tanke att “bevara svensk folkkultur”?

Fortsätt läsa ”Skansen i stockholmarnas hjärtan – kul och kultur”

Hur jag INTE blev lurad av telefonbedragare. 😁

Jag måste vara det perfekta brottsoffret: Gammal tant som snabbt blir hispigt nervös i oväntade situationer – speciellt om pengar är inblandade. När jag ska betala fakturor vill jag sitta i min soffa med dator, bankdosa, kort och kod, logga in och lägga in betalningarna långsamt och lugnt. Först efter ihärdigt motstånd skaffade jag mobilt bank-ID. ”Det går så fort och smidigt!” sa man. ”Jag vill inte att det ska gå snabbt och smidigt när jag hanterar pengar, då blir jag nervös!” morrade jag.

Ja, ni börjar kanske förstå hur jag har det med mig. När jag läser om bedrägerierna känner jag igen reaktionen på att nån kanske försöker sno ens pengar: PANIK! HJÄLP! När nån då är jättetrevlig och ”hjälpsam” inser jag faran.

Fortsätt läsa ”Hur jag INTE blev lurad av telefonbedragare. 😁”

Hur kunde det egentligen gå så snabbt att ta fram vaccinet?

Farshid Jalalvand forskar inom medicinsk mikrobiologi och har skrivit en lättbegriplig förklaring till hur man kunde ta fram covid-vaccinet så fort. Just snabbheten är ju en av de mera begripliga anledningarna till oro och misstänksamhet.

I sociala media har man jämfört med andra virus, som Hepatit A, där vaccinet kom först efter 20 år, och hiv och Hepatit C, som det fortfarande inte finns något vaccin mot trots att de är kända sen 1981 respektive 89.

Hur kunde det gå så fort den här gången? Om det ska utforskas ordentligt måste det väl ta tid? Eller?

Fortsätt läsa ”Hur kunde det egentligen gå så snabbt att ta fram vaccinet?”

Om olika sätt att reagera på kulturella olikheter

För en tid sen översvämmades plötsligt internationella media av allt aggressivare information om Sverige: Från ”När svenskar har gäster bjuder de inte på mat!” via ”Äntligen står den svenska snålheten vid skampålen!” ända till ”Äntligen avslöjas Sverige, ett rasistiskt och kolonialt land, som blivit förmöget på kedjor till slavarna!”

Det kallades Swedengate, men vad var det egentligen som hände?

Fortsätt läsa ”Om olika sätt att reagera på kulturella olikheter”