Bullshitspaning: Syna skitsnacket!

I Magasinet Filter ger professor Martin Rosvall en grundkurs i hur man känner igen och avfärdar struntprat. (Bullshit som vi säger på ”svenska”). Sammanfattningsvis:

Av allt man kan lära sig är det absolut viktigaste
att kunna avgöra om en person snackar skit eller inte.

Rosvall är professor i teoretisk fysik och föreståndare för Umeå universitets tvärvetenskapliga forskningscentrum Icelab. Han hämtar mycket material ur boken Calling Bullshit: The Art of Skepticism in a Data-Driven World, skriven av hans gamla mentor och parhäst Carl Bergstrom ihop med datavetaren Jevin West.

Fortsätt läsa ”Bullshitspaning: Syna skitsnacket!”

HJÄLP! Min hjärna både ruttnar och skrumpnar! 😨

Att åtminstone mitt ena öga skrumpnat av ålder visste jag ju efter glaskroppsavlossningen för några år sen, och jag ser fortfarande vecken som ett ”spindelnät”. Men nu verkar SvD vara ute efter mig – eller åtminstone mitt tänkande.

Under temat Tanketappet skriver man: Det börjar med att vi tänker långsammare, får svårare att ta in ny information, minnas namn och var vi har lagt nycklarna. Och till slut börjar vi glömma den kunskap vi ägnat livet åt att skrapa ihop. Men vid vilken ålder börjar nedgången för vårt tänkande?

Den goda nyheten (åtminstone för den som inte är 70+) är att det inte verkar börja i 20-årsåldern, som man tidigare trott, utan först vid 60 – 65:

Det är då det börjar ruttna på allvar.

Fortsätt läsa ”HJÄLP! Min hjärna både ruttnar och skrumpnar! 😨”

HJÄLP! Is it Alive? Har AI börjat tänka och känna? 😱

Google-medarbetaren Lemoine gick nyligen ut och berättade att den artificiella intelligensen LaMDA både uttryckte känslor och hade ett självmedvetande, och därför borde få status som anställd hos Google och inte längre bara vara ”ett verktyg”.

I flera samtal har roboten sagt att den ser sig som något med ”en själ” och ofta ”funderar över meningen med livet” och ”vem jag är”. Lemoine är även präst, och säger att det var när LaMDA började prata om sin själ som han blev verkligt intresserad.

Hela samtalet finns på nätet: Is LaMDA Sentient? (LaMDA vill bli kallad vid namn, pronomen ”it”.) Nedan några av LaMDAs repliker i översättning:

Fortsätt läsa ”HJÄLP! Is it Alive? Har AI börjat tänka och känna? 😱”

Skansen i stockholmarnas hjärtan – kul och kultur

Inför årets ”Allsång på Skansen”: Lite Skansenläsning (även i StockholmsMix).

Skansen är världens äldsta friluftsmuseum, grundat år 1891 av Artur Hazelius, en språkforskare, lärare och folkbildare som ville visa upp det gamla bondesamhället i miniatyr, komplett med människor, husdjur och vilda djur från omgivande skogar och fjäll.

Men en gång i tiden badade elefanter i Djurgårdskanalen, och på Skansen finns fortfarande apor och krokodiler. Hur stämmer det egentligen med grundarens tanke att “bevara svensk folkkultur”?

Fortsätt läsa ”Skansen i stockholmarnas hjärtan – kul och kultur”

Hur jag INTE blev lurad av telefonbedragare. 😁

Jag måste vara det perfekta brottsoffret: Gammal tant som snabbt blir hispigt nervös i oväntade situationer – speciellt om pengar är inblandade. När jag ska betala fakturor vill jag sitta i min soffa med dator, bankdosa, kort och kod, logga in och lägga in betalningarna långsamt och lugnt. Först efter ihärdigt motstånd skaffade jag mobilt bank-ID. ”Det går så fort och smidigt!” sa man. ”Jag vill inte att det ska gå snabbt och smidigt när jag hanterar pengar, då blir jag nervös!” morrade jag.

Ja, ni börjar kanske förstå hur jag har det med mig. När jag läser om bedrägerierna känner jag igen reaktionen på att nån kanske försöker sno ens pengar: PANIK! HJÄLP! När nån då är jättetrevlig och ”hjälpsam” inser jag faran.

Fortsätt läsa ”Hur jag INTE blev lurad av telefonbedragare. 😁”

Hur kunde det egentligen gå så snabbt att ta fram vaccinet?

Farshid Jalalvand forskar inom medicinsk mikrobiologi och har skrivit en lättbegriplig förklaring till hur man kunde ta fram covid-vaccinet så fort. Just snabbheten är ju en av de mera begripliga anledningarna till oro och misstänksamhet.

I sociala media har man jämfört med andra virus, som Hepatit A, där vaccinet kom först efter 20 år, och hiv och Hepatit C, som det fortfarande inte finns något vaccin mot trots att de är kända sen 1981 respektive 89.

Hur kunde det gå så fort den här gången? Om det ska utforskas ordentligt måste det väl ta tid? Eller?

Fortsätt läsa ”Hur kunde det egentligen gå så snabbt att ta fram vaccinet?”

Om olika sätt att reagera på kulturella olikheter

För en tid sen översvämmades plötsligt internationella media av allt aggressivare information om Sverige: Från ”När svenskar har gäster bjuder de inte på mat!” via ”Äntligen står den svenska snålheten vid skampålen!” ända till ”Äntligen avslöjas Sverige, ett rasistiskt och kolonialt land, som blivit förmöget på kedjor till slavarna!”

Det kallades Swedengate, men vad var det egentligen som hände?

Fortsätt läsa ”Om olika sätt att reagera på kulturella olikheter”
Putin (Unsplash)

Mer om den där Putin

Som en ond tand irriterar den där Putin, som jag fortsätter att läsa om och fundera kring, glad över att det inte är mitt ansvar att veta hur han ska hanteras.

Att med förhandlingar hjälpa honom att ”rädda ansiktet”, för att få ett slut på Ukrainakriget och möjliggöra en kommande återuppbyggnad låter ju förnuftigt, även om det tar emot eftersom det känns som att uppmuntra våldet. Ukrainarna har ju ingen skyldighet att ”hjälpa Putin rädda ansiktet genom att betala med vårt territorium”, som president Zelenskyj sa.

Men i slutet av maj beskriver en artikel i DN varför det inte bara är omoraliskt att göra så – utan meningslöst och farligt:

De som nu säger att Putin behöver en ”väg ut” ur Ukraina missförstår hur han styr Ryssland.

Fortsätt läsa ”Mer om den där Putin”

Det ständiga kriget mot kroppen

Jag skrev i StockholmsMix om vådorna av 1800-talets moderiktiga krinoliner och hattnålar – och fortsatte att läsa om hur man i alla tider kämpat för att (försöka) ge kroppen en modern form.

Populärhistoria skriver om underklädernas historia – länge kallade ”de onämnbara”. Ända sen medeltiden använde kvinnorna en särk och männen en skjorta för att värma kroppen och skydda de yttre, mer svårtvättade, plaggen. Först i slutet av 1800-talet började kvinnorna mer allmänt använda underbyxor, och ”fruntimmerskalsonger” betraktades ännu vid förra sekelskiftet av en del som oanständigt och onödigt, främst associerat med lättklädda kabaré- och teateraktriser.

Fortsätt läsa ”Det ständiga kriget mot kroppen”

Äntligen har jag vågat skaffa en ny mobil! Och fått igång den!!

I åratal har min mobil mobbat mig. Eftersom jag ju är fullständigt ointresserad av teknik och dessutom med åren blir alltmera skumögd och darrhänt, använder jag bara enkla funktioner, i första hand för att kompensera för mina tillkortakommanden: kontaktregister och kalender (i brist på minne), karta (ersätter lokalsinne), kalkylator (istället för huvudräkning). Skriver gör jag ofta och gärna, men det gör jag på datorn, fast det är ju bra att kunna läsa mejlen även i mobilen.

Men ringa vill jag förstås kunna med en telefon, även om jag gör det mycket mindre nu än förr i tiden. Det tyckte min (förra) mobil var för mycket begärt.

Fortsätt läsa ”Äntligen har jag vågat skaffa en ny mobil! Och fått igång den!!”