Nu har Lambertz använt sitt omdöme – igen.

I samband med Quick-affären funderade jag en del över vad i all världen som hänt med Göran Lambertz. Nu kan jag konstatera att vad-det-nu-var verkar fortsätta.

Kort om Quick-affären: Mannen som kallade sig Quick erkände under sin tid på mentalsjukhus ett trettiotal mord och blev dömd för åtta av dem, trots att två av ”mordoffren” aldrig återfunnits.

Föräldrarna till en av de försvunna JK-anmälde 2006 Quickutredarna för tjänstefel och mened, eftersom de var övertygade om att någon annan än Quick var skyldig. Justitiekanslern hette då Göran Lambertz och var en allmänt respekterad jurist, även av Dan Josefsson, som senare utsetts till ”Årets folkbildare” för bok och dokumentär om Quick-fallet, där han säger: “Göran Lambertz var under några år en person jag beundrade. Jag såg i honom en orädd och osjälvisk sanningssägare. En hjälte. Hur kunde han förvandlas till denna skrämmande makthavare?”

Fortsätt läsa ”Nu har Lambertz använt sitt omdöme – igen.”

När smarta människors tänkerier blir obegripliga

Jag är ju barnsligt förtjust i att försöka förstå hur vi människor tänker. När Kevinfallet nu granskas är det särskilt intressant att samma personer dyker upp som i Quickfallet, dessutom i samma roller. Och jag inser att det jag 2013 skrev om psykologiprofessorns roll vid förhören med Quick lika gärna kunnat handla om Kevinfallet. (Citerar alltså mig själv här. 😉 )

Christianson förklarade pedagogiskt de speciella omständigheterna i detta fall och hur just Qs minne fungerade. Tills utredarna själva kände att de blivit experter på just detta. De var båda utan tidigare erfarenheter av mordutredningar, de gjorde båda på karriär på att ha tagit fast en massmördare

Visst är det likt Kevin-fallets utredare som efter “utbildning” av professorn fick en helt ny roll som massmedialt uppmärksammad expert? Och även här intar Lambertz omedelbart rollen som Christiansons försvarare.

Fortsätt läsa ”När smarta människors tänkerier blir obegripliga”

BACKA ALDRIG! Det är ett svaghetstecken. Eller?

En gång  för länge sen hade min mamma av den auktoritäre läkaren fått en medicin som långsamt verkade stänga ner alla hennes livsfunktioner. När den inte hjälpte henne – tvärtom! – höjde läkaren dosen, med ännu sämre resultat. Till slut ingrep någon orolig anhörig – var det jag eller en moster? – och frågade försynt om inte medicineringen borde kollas upp. Nästa läkarbesök sa läkaren indignerat till min redan skrämda mamma:

“Det verkar som om fru NN försöker styra MIN(!) medicinering.”

På något sätt påminner detta mig om ytterligare en aspekt av Macchiarinifallet, som jag ju nyligen snöade in på: Den världsberömde stjärnkirurgen på Karolinska, som opererade in plaststrupar på människor utan att ha testat på djur om det ens var möjligt. Det var det inte.

Fortsätt läsa ”BACKA ALDRIG! Det är ett svaghetstecken. Eller?”

När alla är dumma utom man själv kanske man bör tänka efter lite?

När jag vid köksbordet retar upp mig på något jag varit med om brukar min man le milt mot mig och säga: “Du har inte funderat över vad som är den minsta gemensamma nämnaren?” Då blir jag arg – i det läget vill jag ju få MEDHÅLL!  Men sen brukar jag faktiskt  tänka efter, ifrågasätta mitt eget agerande och tänkande.

Så gör aldrig Lambertz. Och han talar gärna om varför: Jag har rätt! Helt enkelt.

Hur tänker han då? En arbetskamrat beskrev en gång professorssyndromet : “En professor tror sig lätt vara bäst i sitt ämne – och ibland inom de flesta andra  områden också. Speciellt om omgivningen består av ja-sägare”. I själva verket behöver ju inte ens det första stämma. 😉

Fortsätt läsa ”När alla är dumma utom man själv kanske man bör tänka efter lite?”

Hjälp – Det är en evighetsmaskin!

Tänk er att det vi ser ovan är en skymt av en försvinnande liten del av det ENORMA material som tagits fram i Quick-ärendet. (Jag menar inte att antyda att det skulle vara oordentigt staplat, det är bara en symbolisk bild. 😉  )

Domstolarna har jobbat färdigt, domarna är fällda. Men efterspelet blir oerhört förvirrande för icke-jurister – åtminstone är det så för mig…

Speciellt då eftersom domarna som sagt redan är fällda…

Uppdatering: Nu har Dan Josefsson underlättat för den som själv vill kolla med underlagen.

Fortsätt läsa ”Hjälp – Det är en evighetsmaskin!”

Lambertz’ villfarelse

Jag kan inte låta bli att tänka på hur förvirrade människor måste bli när ett aktat svenskt justitieråd fortsätter att hävda att ett fyrtiotal personer (mest journalister) har lurat in oss i  en villfarelse – den att det begicks allvarliga fel när Quick dömdes för åtta mord. Han hävdar att mördaren frigavs trots att domarna var helt korrekta och bevisningen kvarstår . Justitierådet säger att han vill ha en öppen diskussion om detta, men motståndarna “vågar inte”.

Det låter ju oroande! Har man lättvindigt släppt ut en överbevisad massmördare?  Och försöker nu ilsket dölja det? För motståndarna verkar ju ibland lite aggressiva, speciellt om man jämför med den blitt leende Lambertz. Efter att ha sett debattprogram och läst artiklar tycker jag att motståndarnas frustration är begriplig.

För det jag ser är att Lambertz (när han över huvud taget blir konkret) gång på gång upprepar samma bevis som granskats och underkänts i resningsdomarna. Alltid lika blitt leende. Jag, som har kort stubin, skulle bli gaaalen… 👿  Så är jag heller ingen debattör. Men kan ändå inte låta bli att fråga mig:

Går det inte att avförvirra det hela?

Fortsätt läsa ”Lambertz’ villfarelse”

Tänk om… Lambertz tagit sabbatsår efter ”Felaktigt dömda”.

Om inte om hade varit (4)

Jag fortsätter att fundera kring “Hjälte OCH skurk”?

Rättshaveristernas rättshaverist?

“Ständigt denne Lambertz”… I april 2015 blir Göran Lambertz återigen aktuell, nu på grund av sin bok ”Quickologi”.

Detta har hänt i Quickmålet: 1993 började Quick, som satt i sluten psykiatrisk vård på Säters sjukhus, att erkänna mord. Till slut blev det ett 30-tal. Under åren 1994 – 2001 fälldes han för åtta av dem, och fortsatte att utredas för flera. Han blev rikskänd som Sveriges värsta seriemördare.

Fortsätt läsa ”Tänk om… Lambertz tagit sabbatsår efter ”Felaktigt dömda”.”

Om inte om hade varit – Hjälte OCH skurk?

“Ständigt denne Lambertz”, för att travestera Ture Sventons replik om sin favoritbov.  

Just när Quickfallet verkar avslutat börjar han om. Lambertz har skrivit en bok, där han tar alltihop från början. Igen. Ingen (annan) verkar begripa varför. Och jag blir fascinerad. Igen. (Försöker hitta ett annat ord för “fascinerad”, som jag kanske använder väl ofta. Men det är det jag blir när jag funderar över hur olika vi fungerar och tänker.) 

Människans komplexitet – igen!

Fortsätt läsa ”Om inte om hade varit – Hjälte OCH skurk?”

Vad i all världen har hänt med Göran Lambertz?

Läser fascinerat om Quick/Bergwall-fallet. Båda böckerna (Råstams och Josefssons) och ett stort antal artiklar, webbskvaller, domar etc … Dan Josefssons bok har jag köpt och tänker läsa om, eftersom det som alltid är psykologin som intresserar mig mest.

På ett mänskligt plan och om jag glömmer facit kan jag förstå de flestas agerande, taget var för sig. Men inte Lambertz.

Problemet är att det verkar saknas fungerande kontrollstationer. På något sätt måste man ju se till att inte alla springer åt samma håll. För det KAN vara fel håll. För mycket tummen upp…  Fortsätt läsa ”Vad i all världen har hänt med Göran Lambertz?”