Hur vågade 1800-talets emigranter ge sig av till det okända landet i väster?

Ur Jan Troells film Utvandrarna från 70-talet minns jag särskilt scenen där familjen åker iväg i skrindan mot det nya okända landet – och Kristina vänder sig om och tittar mot det gamla hemmet, som hon visste att de aldrig mer skulle se. Och som hon alltid skulle längta tillbaka till. Nu ser jag att det kommer en ny filmatisering, denna gång berättad genom Kristinas ögon. Bilden ovan är en skärmdump från den officiella trailern.

Det är nog omöjligt att sätta sig in i vad det innebar att åka till Amerika för 1800-talets emigranter. De flesta hade aldrig varit utanför byn, ändå åkte de mot ett okänt öde i ett främmande land som de knappt visste någonting om. Även breven från tidigare utvandrare var inte alltid tillförlitliga – Fina-Kajsas son i filmen hade inte någon stor gård utan kurade alkoholiserad i ett ruckel.

Fortsätt läsa ”Hur vågade 1800-talets emigranter ge sig av till det okända landet i väster?”

Den Malmska valens öden och äventyr efter döden

Just nu skriver jag så flitigt i Söderortstelegrafen att det kan bli lite stiltje här, men när jag grottade ner mig i Stockholmsutställningen anno 1866 (kommer i Telegrafen!) hamnade jag (lustigt nog) i Göteborg, tillsammans med den Malmska valen. Och det kan ju knappast räknas till Söderort – men historien var för bra för att inte spara, så här kommer den.

Den Malmska valen är världens enda uppstoppade blåval och finns sedan 1918 utställd på Göteborgs naturhistoriska museum. 1866 var den alltså på besök på Stockholmsutställningen – och sen reste den faktiskt på turné även utomlands, till Hamburg och Berlin.

Fortsätt läsa ”Den Malmska valens öden och äventyr efter döden”

Häng med o hata stockholmare! Du bör vara – stockholmare…

Jag började fundera på om jag inte på sista tiden sett ovanligt många artiklar om hur idiotiska stockholmare är och hur avskyvärt det är att leva i Stockholm. När jag kollade blev det nästan som när jag sökte på fyrtiotalister – man verkar inte veta riktigt vilket som är värst.

Själv är jag bådadera, så jag ÄR bevisligen en värsting. Hur man än räknar.

Under en enda månad hinner DN med FEM artiklar om detta, plus en om hur glad den kan vara som räddat sig härifrån. Aftonbladet försöker hänga på, men jag hittar bara den vanliga ”Varför är alla stockholmare så sura?”. Det verkar dessutom vara favorit(?) i repris, för den börjar: ”Det är ingen ny spaning, men den är sur.” och fortsätter att förtydliga det här med ”vi och dom”: ”Ni tror att jag bor i Stockholm. Jag bor inte i Stockholm, jag är precis som ni, jag bor någon annanstans.”

Fortsätt läsa ”Häng med o hata stockholmare! Du bör vara – stockholmare…”

Visste ni att vatten kan vara livsfarligt? 😨


Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, ogillar många av de saker vi gör för att inte bli sjuka: ”Snarare kan alla pekpinnarna leda till ohälsa, eftersom människor som är känsliga för yttre påtryckningar kan drabbas av ångest och allvarliga tvångssyndrom.”

Ett exempel är att det är fräscht, nyttigt och bra att dricka mycket vatten. På köpet får man slät och vacker hy samt glänsande ögon. WIN-WIN, alltså.

Eller så kan man dö av det.

Fortsätt läsa ”Visste ni att vatten kan vara livsfarligt? 😨”

SÖKES: Tips om ENKEL (och gratis!) WordPress-mall.

UPPDATERING 2: Tack vare WordPress support fick jag hjälp att få till en menyändring (i gamla redigeraren)! 😁 Återstår bara redigeringsjobb efter mallbytet…

Jag kan inte längre editera menyn! 😖
Möjligen kan det bero på att mallen är antik: Jag har haft den sen jag startade, och det är länge sen man plockade bort den från listan över mallar. Jag är nämligen inte ett smack intresserad av lustiga funktioner man kan leka med för att ”vidareutveckla” sidan. Jag vill bara helt stillsamt skriva in min text, lägga in bilder – klart! (Lika envis som mallen, märker jag.)

Fortsätt läsa ”SÖKES: Tips om ENKEL (och gratis!) WordPress-mall.”

Amning och tungbandsklippning – Reflektioner av en oreflekterande mamma

Aldrig glömmer jag hur min mamma på femtiotalet kämpade för att amma mina småsyskon. Det gick inte bra, men det var inte för att hon inte försökte. Medan bebisen sög på det ena bröstet höll hon en kaffekopp under det andra för att samla upp de dyrbara droppar som läckte ut där. Före och efter amningen vägde hon noggrant på en våg, som hon måste ha fått låna hem från Barnavårdscentralen. Sen gjorde hon exakt rätt mängd tillägg och flaskmatade. Och hela tiden blödde bröstvårtorna ymnigt. Jätteläskigt, tyckte jag.

När jag själv fick barn var jag beredd på att det skulle bli likadant för mig, utom att jag inte skulle kämpa så tappert. Jag var lik mamma på många sätt, bland hade vi lika små ”mjölkförpackningar”. På BB sa jag något skämtsamt om det till sköterskan, som svarade: ”Men du ska väl försöka?” Och det hade jag förstås tänkt.

Min dotter föddes i mitten av sjuttiotalet – en månad för tidigt, så hon låg på specialavdelning och sondmatades medan jag bröstpumpade (ingen perfekt amningsstart).

Fortsätt läsa ”Amning och tungbandsklippning – Reflektioner av en oreflekterande mamma”

Vårkänslor och vårbilder 🌼

Våren verkar trots allt komma även i år. På vår balkong sitter varje solig morgon en grå liten fågel och ropar efter en partner. Jag tycker det låter som:

”Kolla vilken fin plats jag hittat för att sätta bo och bilda familj – både utsikt och morgonsol! Och regnskydd!”

Fågeln sitter omväxlande på den gamla spaljén och på en trätrall och tycker nog att grannen (jag) är lite onödigt nyfiken på sånt som inte angår henne. Så jag tar mitt kort genom balkongdörren. Ibland är kvittret så intensivt att det låter som ett par- men hittills har jag inte sett någon mer. Här sitter en ensam fågel. (Men visst hörs ibland ett svar – en lite annan röst? Jag återkommer i så fall.)

Fortsätt läsa ”Vårkänslor och vårbilder 🌼”

Är det bara jag? Nä, faktiskt inte.

På nyheterna talade man om hur bra ”digital tandvård” funkar. Hur går det till? undrade jag – och kom omedelbart att tänka på Babbens gamla monolog:

”Jag förstår mig inte på telefonsex. När jag väl fått in den hör jag ju inte vad dom säger.”

Om jag minns rätt var det här före mobilens tid, när telefoner hade rejäl lur fastsatt i apparaten med sladd. Som bildens Ericsson-telefon från den gamla goda tiden. (Foto: Darekm135, CC BY-SA 3.0)

Så i det här fallet hade det nog varit bättre med mobil.

Men annars…

När jag för några år sen skulle förnya mitt pass blev det en så traumatisk upplevelse att jag bloggade om det. Nästa gång det var dags gruvade jag mig, men då hade man bytt till ett smartare system: Stor tydlig instruktion, siffrorna jag skrev in byttes INTE direkt ut mot asterisker och det gick att rätta. Trots att det var så enkelt att även jag klarade av det var det en (möjligen ÄNNU äldre) kvinna som ängsligt frågade mig hur man skulle göra.

Fortsätt läsa ”Är det bara jag? Nä, faktiskt inte.”

Om pandemier, vacciner, immunitet och sånt

Med spänning följer jag hur vi lär oss alltmer om det nya viruset, många frågor blir det. Fast en del visste vi väl redan?

– Får jag leva som vanligt så fort jag är vaccinerad?
– Nää, inte riktigt…
Va F-N?! 🤬

Såvitt jag vet finns det inget vaccin som ger omedelbart och hundraprocentigt skydd. På 1177 kan man läsa om hur vaccin fungerar. Efter vaccinering börjar kroppens immunförsvar tillverka antikroppar mot just den sjukdom man vaccinerats mot. Det kan ta några veckor innan kroppens immunförsvar har hunnit arbeta klart, när två sprutor behövs räknar man med 1-2 veckor efter den andra sprutan.

Eftersom inget vaccin skyddar hundraprocentigt så finns även efter vaccinering en liiiten risk att bli smittad (och kanske smitta) men man blir inte särskilt sjuk.

För en del av de sjukdomar vi brukar vaccinera oss mot räcker det med en spruta i livet, medan exempelvis influensaviruset kommer med en ny variant varje år – säsongsinfluensan. De nya covid-vaccinerna har ju inte funnits så länge att man kan veta exakt hur länge de skyddar. Men om de allra flesta är vaccinerade kan sjukdomen inte sprida sig, och då skyddas även de som av någon anledning inte kan (eller hunnit) vaccinera sig. Bra, va?

Fortsätt läsa ”Om pandemier, vacciner, immunitet och sånt”

Wikipedia, wikis och vi

Den 15 januari fyllde Wikipedia 20 år. En pensionerad kompis jobbar som Wikipediaredaktör och har berättat att han har fått en utbildning och har regelbundna möten med andra redaktörer. Det ställs tydliga krav på en godkänd artikel: Det räcker inte att man själv tycker ämnet är intressant, det måste vara relevant, och artikeln måste innehålla seriösa referenser. Enligt instruktionerna bör källhänvisningen:

  • ”vara så detaljerad att läsaren kan hitta källan. Använd trovärdiga källor som är publicerade, exempelvis böcker, tidskrifter och organisationers webbsidor som är författade av neutrala experter. Information som inte är källbelagd eller har en icke trovärdig källa, kan komma att raderas av andra användare.”

Jag kan intyga att rättelserna fungerar – även om jag inte alltid håller med om resultatet. 1999 jobbade jag som marknadsassistent vid en bolagssammanslagning, och det nya företagsnamnet diskuterades mycket. Till slut bestämde man sig för ”Acreo”, för att komma bland de första i listor och kataloger (mycket viktigt på den tiden!)

Fortsätt läsa ”Wikipedia, wikis och vi”