På hitta.se (där jag hämtat bilderna) ser jag att det fortfarande finns affärer i min barndoms kvarter – eller åtminstone restauranger och företag. På femtiotalet fanns det mesta av det vi behövde i denna gatukorsning.

Vårt hus är det till vänster. På kortsidan låg en kemtvätt med stora fräsande strykmaskiner. Där jobbade män med uppkavlade skjortärmar, det var jättevarmt och luktade väldigt speciellt därinne. Åtminstone på sommaren stod dörren öppen så att ångorna bolmade ut (vilka ångor? kan man undra). Vi kikade nyfiket in, när vi inte bollade tvåbolls bondtolva mot väggen utanför eller plockade av vresrosens blomblad och låtsades att det var läppstift.

På kortsidan till huset mittemot låg ett kondis med bageri. En sommar var en tjej där på besök, som jag blev lite kompis med. Hon åt så mycket kaffebröd att hon fick sura uppstötningar, minns jag avundsjukt. Jag fick också smaka, men inte riktigt så mycket.

Fortsätt läsa ”Nostalgivandring bland barndomens butiker”

Jag föddes 1946 och växte upp i Enskede. Fick småningom syskon, men innan dess var jag egentligen inte heller enda barnet. Jag hade nämligen en fosterbror. Under några år.

Jag har inga minnen från min mormorsmor, utom att jag tror det var där jag lekte med telefonen och dåtidens telefonist började prata i luren. Skrämt la jag på.  (La det grunden till min telefonskräck? 🙂 Vi hade ingen telefon förrän mycket senare, och inte mormor och morfar heller.

Bilden visar mamma, mig, mormor och mormorsmor, vars namn jag inte minns.

Det tog sju år innan min bror föddes, efter ytterligare fem år kom min syster. Men jag var inte ensamt barn hela den tiden. Jag hade en fosterbror. Det är han som är med på kortet nedan.

Fortsätt läsa ”Enskede efter kriget”