Ibland försöker jag faktiskt lyssna på valdebatter. Det går inte så bra.

Det verkar liksom inte vara mig man riktar sig till. Det känns trist: Visserligen är jag gammal, men rösträtt har jag.

Som utmattade gladiatorer hetsas de arma partiledarna mot varann. Ibland är det paus för lekar och ”lustiga” frågor, sen återupptas striden, ofta inför en högljudd publik. Och så recenseras föreställningen.

Jag känner inte förtroende varken för politiker eller nån annan bara för att de är bra på att ”agera” – charma, leka lekar, slänga käft, spotta ur sig oneliners och verbalt dräpa motståndare. Och de som är tuffast av alla på lekplatsen när det gäller att slå de andra på käften går bort direkt. För mig.

När det (som nu) är allvar vill jag att den som vill ha min röst så konkret som möjligt förklarar för mig hur man vill göra och varför (”vision”). Om det har blivit fel vill jag att man talar om det, förklarar varför det blev fel samt hur och när man tänker rätta till det. Eller varför det inte går att rätta till – omständigheterna kanske har ändrats, så att man får göra på annat sätt. Precis samma agerande som jag förväntar mig från alla människor, alltså.

Och den dialogen vill jag ha hela tiden, inte bara veckorna före valet. Jag klarar det, jag lovar! 😜

Det är faktiskt precis som jag vill ha det hos doktorn: Ett vuxet resonemang kring min krämpa för att sen kunna fatta ett välinformerat beslut.

Men det kanske bara är jag som tänker så? Kan det vara åldern, tro? 🤔

10 reaktioner på ”Ibland försöker jag faktiskt lyssna på valdebatter. Det går inte så bra.

  1. Jag följer mycket och tycker att det finns en bredd idag som inte fanns tidigare dvs att det inte enbart är debatter utan även utfrågningar, partiledarporträtt mm. Det gör att man kan välja vad man vill se. För mig ger debatterna mycket även om mycket är ett spel. Men tysta debatter är så innerligt tråkiga och visar inga skillnader, därav gillar jag de med mer fart. Däremot – långt ifrån alla har varit bra. Media behöver bli ännu bättre på att arrangera debatterna.

    Gilla

      1. Jag tror att det är Tv4 som har haft korta dueller vid 22 nyheterna. Jag uppfattar att de lyckas hitta ”jämbördiga motståndare” dvs det är kort, koncist där båda kommer till tals kring det valda ämnet.

        Gilla

  2. Ja, tråkigt debattklimat! Det jag uppskattat har varit utfrågningarna i TV!, en partiledare åt gången där två journalister verkligen ställer frågor om deras kommande politik. Journalisterna är pålästa och låter inte allt bara passera. Sådant uppskattar jag. Låt dem tala, utan att kasta skit och verkligen granskande frågor!

    Nu har alla partiledarna grillats av dem, namnet på journalisterna har totalt försvunnit ur minnet just nu. Mycket bra tycker jag. De stora partiledardebatterna och även debatten mellan Löfvén och Kristersson gillade jag inte. Varför måste det ske inför publik? Visst, applåderna uppmuntrar dem säkert, men det är ju inte det som debatten ska handla om utan om deras svar. Applåderna tar tid och stör mig som tittare.

    Gilla

  3. Vi satt i bilen och lyssnade på en debatt mellan partiledarna (utan publik) Jag upptäckte då att det var betydligt mer intressant att enbart höra det som sas. Att störas av synintryck och publik gör att iaf jag missar budskapet, om de har nåt….

    Gilla

Lämna ett svar till Elisabeth Nilsson Avbryt svar

Logga in med någon av dessa metoder för att publicera din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.