Vår tids stora fråga: Vem är det syndast om? 😭

Jag har tyckt mig ana ett mönster i mycket av det jag läser och hör, men inte vetat riktigt vilket. Plötsligt hittar jag det – i en Monty Pythonsketch! Remember this?: 

Fyra äldre män hjälper varann att minnas: “På den tiden blev man lycklig av en kopp te.” “Kallt.” “Utan mjölk eller socker.” “Utan te.” “Vi hade ingen kopp.” “Vi var tacksamma om vi fick suga på en fuktig trasa.” Sen blir bara syndare o syndare om dem. Ända fram till barnet som varje dag åt gift till frukost och efter 29 timmars arbetsdag i gruvan (som han fick betala för att få utföra) regelbundet blev ihjälslagen av sin far som sen dansade och sjöng Hallelujah.

Varmed man var framme vid slutklämmen: ”Och om man berättar det här för dagens ungdom tror de en inte!”

Riktigt så synd är det inte om dem jag läser om. Men de jobbar på det.

Fortsätt läsa ”Vår tids stora fråga: Vem är det syndast om? 😭”

IKÉA anno 1961 – down Memory Lane

Jag hittar en gammal Ikea-katalog och läser på: Ikea grundades år 1943 av den sjuttonårige smålänningen Ingvar Kamprad, först som ett vanligt postorderföretag. Namnet är en förkorting av hans inititaler och hembygd, Elmtaryd, Agunnaryd. Den första Ikeakatalogen kom 1951, när man specialiserat sig på möbler. Den inledande texten löd:

”Vår nya katalog, som vi härmed överlämnar är inte på något sätt märkvärdig. Den innehåller kort och gott ett urval småländska kvalitetsmöbler och andra bosättningsartiklar, som vi kan leverera till ytterst förmånliga priser. Genom intim kontakt med långt specialiserad industri och synnerligen liten förtjänstmarginal, baserad på stor omsättning, kan vi sälja till priser, som erkänt är landets lägsta… …Högaktningsfullt IKÉA”

Fortsätt läsa ”IKÉA anno 1961 – down Memory Lane”

Assange – still confused but on ever higher levels

I juni 2014 läste jag in mig på Assangefallet, eftersom det förbryllade mig. När jag läst  förhörsprotokoll m m blev jag om möjligt ännu mer förbryllad och försökte (förgäves) reda ut det i skrift: “Kan det här verkligen vara våldtäkt?”.

Sen hade jag inte tänkt skriva mer om detta, bland annat för att jag inser risken att hamna i väldigt tveksamt sällskap, bland dem som accepterar våldtäkt (inte jag!) och dyrkar Assange (inte jag!).

Men när det nu kommer en rapport som SVT sammanfattar:  “FN-gruppens rapport: Sverige måste släppa fallet Assange” måste jag instämma: Ja, varför i all världen gör man inte det? Varför lägger man inte ner det? Som den första åklagaren gjorde?

Fortsätt läsa ”Assange – still confused but on ever higher levels”

Vad hände med “vänligt men bestämt”?

Återkommer till det här märkliga svartvita “tummen uppellerner” som jag, gamla mänskan, ser överallt. Och inte alls förstår mig på.

Om jag verkligen vill/inte vill något verkar omgivningen känna in det. Likaså har jag i allmänhet inga problem med att inse om jag gått över en gräns, exempelvis lagt näsan i blöt. Får jag ett undvikande (eller inget) svar märker jag det och släpper omedelbart ämnet, ibland med en ursäktande  variant på “Det angår ju inte alls mig, hur kunde jag tro det?”. (Jo, förresten, om personen gömmer sig bakom en låtsasvänlig mask kan jag missa budskapet, men då har man ju desarmerat hela mekanismen och får skylla sig själv.)

Fortsätt läsa ”Vad hände med “vänligt men bestämt”?”

Vem är man? Egentligen.

En närstående skrev nyligen i Facebook när Google frågat om han känner sig själv (ni vet: “NN, känner du NN?”):

“Google har upptäckt att min privata och yrkesmässiga e-post känner samma personer… Ibland är Artificiell Intelligens allt bra korkad!”

I en kommentar står det jag omedelbart tänker: Det är många som har frågat sig: ”Vem är jag?” Själv har jag har gjort det åtminstone sen tolv års ålder. Efter alla dessa år har jag fortfarande inget svar – eller rättare sagt, alltflera svar dyker upp.

För det här med identitet är knepigt. Och inte blir det lättare i dessa tider.

Fortsätt läsa ”Vem är man? Egentligen.”

Med hängslen, livrem och skyddsnät

Jag fortsätter att följa  utvecklingen i det rafflande fallet med den konstgjorda luftstrupen. Speciellt spännande nu när reaktionerna blir allt starkare, inte minst från läkare.

Rektor rustar sig dock fortfarande för alla eventualiteter.

“Som ytterst ansvarig för ett universitet är jag ytterst ansvarig för allt som sker här.”
(OKEEEJ?)

Efter att rektor sagt: “Macchiarini kan inte vara kvar på KI” och rubriken “Macchiarini har fått sparken!” följaktligen spridits i svenska och utländska tidningar förtydligar han:

“Det har vi inte bestämt —  (alltså osäkert) men det innebär definitivt (alltså säkert) att hans tidsbegränsade anställning inte kommer att förlängas.”
(Det borde vara ofarligt att säga, det är nästan ett år kvar, och då är allt säkert glömt).

Fortsätt läsa ”Med hängslen, livrem och skyddsnät”

Konstgjord luftstrupe: Vad hände i huvena?   

<< Konstgjord luftstrupe 1 – för bra för att vara sant?

Efter att ha sett hela dokumentären “Experimenten” har mitt frågetecken vuxit: HUR kunde det bli så här? Hur kan alla inblandade  sticka huvet i sanden? Och, framför allt, fortsätta att försvara en så sjuk sak? Hur får man till det inne i sitt huvud? Lyckas man lura även sig själv?

Jag kan förstå hur det började. Universiteten ska konkurrera om toppforskare – och därmed möjlighet till banbrytande upptäckter och stora anslag. Macchiarini hade blivit berömd och eftertraktad på grund av sina lyckade försök att impregnera donerade strupar med mottagarens egna stamceller. Kroppen verkade inte stöta bort det nya organet, så man slapp problemet med livslång medicinering och nedsatt immmunförsvar. Återstod den ständiga bristen på donatarer.

Fortsätt läsa ”Konstgjord luftstrupe: Vad hände i huvena?   ”

Konstgjord luftstrupe – Sanningens labyrint  

<< Konstgjord luftstrupe 1 – för bra för att vara sant?
<< Konstgjord luftstrupe 2 – på kirurgens kyrkogård
I sista delen av Dokument inifrån: “Sanningens labyrint” visar det sig – som jag förutsåg i förra inlägget – svårt att få riktiga svar från någon av de ansvariga. 

GJORDE MAN VERKLIGEN INGA DJURFÖRSÖK?
Började man testa plaststrupar direkt på människor, utan att via djurförsök kollat om det över huvud taget kunde fungera? Det låter ju absurt, men så var det tydligen.

I intervjun svarar Macchiarini (intervjufrågorna inom parentes):

Allra först gjorde vi försök på råttor. Men de har inte publicerats än.
Det var på KI (Karolinska institutet).

(Men jag har varken hittat djurförsök eller tillstånd?)

Vart vill du komma?

(Du satte in syntetiska implantat på fyra patienter redan före råttförsöken. Det tycker jag verkar märkligt.)

Där tar du miste! Gå till labbet och titta i labbjournalen! Här eller i Ryssland! Hur vet du att vi inte gjorde djurförsök i Ryssland?

Fortsätt läsa ”Konstgjord luftstrupe – Sanningens labyrint  ”

”Carrie Bradshaw knows good sex” sägs det. Men jag vet bättre. 😍

Minns ni “Sex and the City”? Jag ingick säkert inte i målgruppen, men iakttog storögt hur dessa coola kvinnor iförda – och avklädda! – spektakulära “outfits” drog över karlar i New York. Omväxlande med (halv)nakenscener visade huvudpersonerna hur chockerande otänkbart det var för dem att  (ens under täcket!) prutta i älskarens närvaro, eller att kissa med öppen toadörr. Så intima blev de aldrig.

Alltihop så långt ifrån mitt liv det bara går. Tackolov. Det närmaste jag kom till att identifiera mig med Carrie kan ha varit när hon använde ugnen endast som förvaringsplats för skor. Ja, inte för att jag skulle göra riktigt så, men vi verkar ha en del gemensamt som matlagare… 😉

Fortsätt läsa ””Carrie Bradshaw knows good sex” sägs det. Men jag vet bättre. 😍”

Konstgjord luftstrupe – på kirurgens kyrkogård

<<Konstgjord luftstrupe 1 – för bra för att vara sant?

Häromdan såg vi del 2 av dokumentären om Paolo Macchiarini: “Varje kirurg har sin kyrkogård”. Del 1 ‘Stjärnkirurgen” skrev jag om förut.  Som vanligt försöker jag se båda sidor. Eftersom jag jobbat i högskolenära miljö känner jag till lite om anslagsrivalitet och prestige. Jag har även insett att forskningsområdet är viktigt, och att drivande, djärva människor behövs. Och om man ändå är döende kanske man väljer att testa en oprövad metod.

Men ju mer jag ser av den här dokumentärserien desto mindre begriper jag.

Fortsätt läsa ”Konstgjord luftstrupe – på kirurgens kyrkogård”