Tron på experter – den växande religionen

Vi går inte så ofta i kyrkan numera, men vi dyrkar andra gudar. Experterna och forskarna ska tala om för oss hur vi ska göra i livets alla skeden. Och då menar jag alla!

Experttron fanns förr också: Jag använder bara ett öga i taget och skulle egentligen bara kunna se med det ena. Om jag trott på experterna. Men det begrep ju inte jag. 

Från födseln var mitt ena öga mycket översynt, vilket gjorde att hjärnan kopplade bort det, det visade bara det ”myrornas krig” som man kunde se på gamla TV-apparater när TV-programmet var slut för dagen. (Se bilden, sena tiders barn 😉

Jag borde ha fått ögonlapp för att tvingas använda det dåliga ögat, men mitt problemöga upptäcktes först i skolan, och då var det för sent – enligt dåtida expertis… Nu sägs synen utvecklas ända till 10-årsåldern men jag hade hunnit bli tonåring (och närsynt på det goda ögat) när jag råkade på en ovanligt vresig och otrevlig ögonläkare, som sa till mig: ”Har du tänkt på att om något händer med ditt fungerande öga är du så gott som blind?”

Hon sa inte att man kunde göra något åt det, men hon lät förebrående, så eftersom jag inte visste att det var för sent – och var ganska motiverad! – började jag träna genom att hålla handen för det fungerande ögat. Småningom lärde jag mig att använda det närsynta ögat på nära håll och det översynta på avstånd – även om det aldrig såg lika klart eller orkade så länge. Jag kunde inte koppla ihop dem, och nu på äldre dar har det dåliga ögat blivit ännu tröttare, men blind på det är jag inte.

Det märkligaste var att när jag vid senare ögonkontroller berättade detta fick jag av expertisen veta: ”Det går inte att träna ögat så när man är så gammal.” (! Det spelade ingen roll att jag gort det, eftersom jag inte var expert…) Mig gjorde det ju detsamma (utom att det känns trist att beskyllas för lögn…) men jag tyckte det var synd att experterna vägrade att tipsa patienter i samma situation jag varit. En enda gång träffade jag på en läkare som trodde mig. Det gjorde hon för att hennes dotter gjort precis samma sak…

Min mamma blev en gång (troligen fel)opererad. Hon berättade att en annan läkare frågat: ”Vem har gjort detta?” Mamma svarade. Då sa läkaren: ”Nej, jag känner honom, så skulle han aldrig göra.” Man undrar om han funderade över varför patienten (och journalerna) skulle ljuga? Eller trodde han mamma opererat sig själv, på pin kiv?

Påminner om det som en arbetskamrat kallade för professorssyndromet – den som blivit professor tror sig veta allt bäst, inte bara om inom sitt eget ämnesområde.

Men nu dyker expertisen upp i alla möjliga sammanhang.

Ribbings frågespalt med kommentarer har blivit något av en en institution. Spalten ska egentligen handla om etikett, men man har fjärmat sig långt från hur man placerar besticken, kan jag säga. Vid en hastig genomläsning hittar jag så olika exempel som

Om man besöker någon i dennes hem eller tjänsterum, vem stänger dörren när man går?

och

En nära familjemedlem orkade ej leva längre. Vet ej hur jag skall bemöta frågor om hur det gick till.

Kommentarerna har faktiskt ännu större spännvidd än frågorna, många signaturer återkommer, en del är sarkastiska. 🙂 Klart underhållningsvärde.

I en sexspalt läser jag: ”Varför har jag på sista tiden i hemlighet tänt på stora ­penisar – och mindre på kvinnor? Kan man bli bisexuell, fast man inte har tänt på samma kön tidigare?”

Vad ska experten svara på det? Nej?

Mat och motion finns det mycket expertråd kring, ofta mycket tydliga och detaljerade. Problemet är bara att de finns så många motstridiga råd, som dessutom ständigt ändras.

Det är viktigt att träna i rätt sorts skor, fast det skiftar vad som är rätt. Ett tag var det bäst att springa barfota. Inte gratis barfota då, utan i speciella (dyra!) ”barfotaskor”!

Kommer osökt att tänka på den gamla sketchen med fiskargubben som fick sin naturliga motion i vardagslivet (rodd etc), och sommargästen som hade apparater för allt (roddmaskin etc). Det gällde även lördagssexet…  (På Landet med Hasse och Tage)

Moderna skor visar sig ha kraftig traktorsula nu till hösten. Va praktiskt! tänkte jag oskyldigt. Men då förklarar modeproffsen (experterna!) att de här skorna är det ju (självklart, haha!) åldersgräns på. Tror man skulle vara tonåring och komplettera ”looken” med mycket icke-praktisk klädsel. Det är alltså INTE tänkt att de ska vara praktiska i höstslasket – de kanske inte ens tål väta, vad vet jag?

Vi gamla kärringar får väl klara oss med våra gamla pjuck. Om vi inte väljer att skita i reglerna förstås. Det gör jag allt oftare. 🙂 För jag har kommit på att det är bara jag som är expert på mig själv.