Jag läser att polisen skjutit någon igen. Och märker att jag inte reagerar så mycket längre. Och DET reagerar jag mot. När blev det så? Har det verkligen blivit vardagsmat att polisen skjuter människor?

Kollar raskt igenom senaste tidens polisskjutningar: Från 2 maj till 5 juni har fem personer skjutits av polis: I ett fall missade polisen, i de övriga dog en person medan tre fick livshotande skador. Inte kan det avfärdas som något lokalt problem heller, för det har hänt på olika ställen: Stockholm, Malmö, Göteborg, Vänersborg och Uppsala.

Vi bor inte långt ifrån pensionären som för något år sen sköts till döds av polisen i sin lägenhet. Då försökte jag (som vanligt… ) förstå hur det gått till, även ur polisens synvinkel. Och jag begriper att även poliser blir rädda i en hotfull situation – förhoppningsvis inte lika rädda som otränade jag, men ändå. Jag förstår också att det är svårt att träffa benen på en person som rör sig snabbt, även om det låter smartare att sikta på dem än på huvudet och kroppen, när man nu inte vill döda. Och jag läser att en rasande, psykotisk eller narkotikapåverkad person som blivit skottskadad kan fortsätta framåt trots smärtan, som man till att börja med inte ens känner.

Men just därför vore väl elpistolen ett bra alternativ? Hur var det nu, varför ville inte poliserna ha såna?

Mitt minne finns ju på nätet, så jag kollar. Och ser att det inte är “poliserna” som inte vill ha elpistol. Tvärtom. I Polistidningen från april 2014 läser jag ett debattinlägg från ett huvudskyddsombud:

”Nu är detta (alltså elpistoler) således ett krav ifrån Polisförbundet och polisens skyddsorganisation, ett antal advokater, men även ifrån vissa läkare inom psyksjukvården i Skåne och så vidare. Återigen så är frågan vad gör vår arbetsgivare i frågan?”

Rikspolisstyrelsen svarar:

“Eftersom dödstalen är så låga skulle en försöksverksamhet i syfte att visa att dödstalet skulle minska vid införande av elchockvapen behöva vara mycket omfattande, både i tid, men också i utbredning. “

Därför vill man inte ens starta en försöksverksamhet. Skyddsombudets reaktion:

“Nu blev ytterligare en person ihjälskjuten av polisen i Uppsala natten till idag. Ytterligare en arbetskamrat som får leva med att ha skjutit ihjäl en människa, under tiden som RPS ägnar sig åt statistik och staplar.”

Min reaktion: EH? Menar man verkligen att det är så få som dör så det gör inget. Eller ÄR jag verkligen dummare än vanligt?

Men nu, i maj 2016, alltså två år senare, har man ändrat sig. Det låter ju bra! 🙂 Fast…

Först säger rikspolischefen att han numera faktiskt anser att “det interna underlaget som tagits fram inom myndigheten visar att man kan undvika att människor skadas – eller till och med dör – om man kompletterar den befintliga beväpningen med det som i dagligt tal kallas elpistol. Och för vår personal kanske det skapar ännu bättre förutsättningar att skydda sig.”

Han hade kunnat fråga mig, annars, redan för två år sen. Jag har visserligen varken vapenlicens eller utbildning, men vet ändå att om man skjuter på nån med pistol kan personen bli skadad eller dö, medan man inte riskerar det med en elpistol.

Och sen fortsätter rikspolischefen att elpistolen visserligen kan skona människoliv, MEN man får inte förivra sig:

“Först måste vi upphandla utrustning, träna på utrustning och utfärda föreskrifter. Vi måste också få tag på en extern utvärderare som kan hjälpa oss att känna trygghet i hur vi ska utforma försöksverksamheten så att vi vetenskapligt kan utvärdera den.”

Så ungefär 2018 räknar man med att kunna dra igång två års praktisk försöksverksamhet begränsad till några platser i Sverige. Om allt går enligt planerna, förstås…

Man hade annars kunnat kolla med de länder där polisen redan använder elpistoler, exempelvis Finland, Tyskland, Frankrike, USA. Åtminstone enligt en riksdagsmotion från 2014: ”Tillåt polisen att använda elpistol” har det visat sig leda till “färre dödsskjutningar och mindre skador på poliser och gärningsmän.”

Ja, jag är nog dummare än vanligt, för jag begriper inte. Jo, att man måste lära sig att använda elpistolen innan man är i skarpt läge, det begriper jag. Fast om man är van vid pistol kan det väl inte vara jättesvårt? tänker jag.

Men exakt VAD behöver man en extern utvärderare för att kunna ”utvärdera vetenskapligt”?

Nä, jag förstår’et INTE.