Varför kan inte någon tala om precis vad som gäller för corona/covid19?

För det är klart att man vill VETA!

Vi riskerar att smittas av en hittills okänd sjukdom, som man faktiskt kan dö av. I brist på en gud vill vi ha Forskare med stort F: en trygg gestalt att vända sig till och hålla i handen. Och så verkar de vara oense! 

Hur kan ”forskarna” tycka så olika?

Jag läser artiklar om att all forskning består av en dialog – och känner igen mig från min tid på forskningsinstitutet. Att få forskarna att acceptera korta, klatschiga texter med spännande forskningsresultat gick helt enkelt inte: Njaee, så enkelt är det nog inte… Då blir det knepigt att presentera forskningsresultat för allmänheten. Jag läser vidare:

Forskare är inte överens – och de ska inte vara överens. Som alla forskare själva vet är en av ytterst få odiskutabla sanningar att de nästan aldrig är överens.

Det gäller förstås särskilt när det som diskuteras är ett virus som är en helt ny bekantskap och fortfarande i huvudsak outforskat.

En enskild forskarstudie står inte för Sanningen med stort S, och det är inte så att all vetenskap enkelt avbildar en objektiv yttre värld. Snarare är forskning ett utforskande samtal – ibland till och med ett initierat gräl. Tyvärr är vi mediekonsumenter dåligt rustade för att navigera i forskningslandskapet.

Forskare är oftast helt värdelösa på att ge entydiga svar, men desto bättre på att ifrågasätta, komplicera och montera ner andra forskares tankekonstruktioner. Det är därför forskningsrapporter granskas av andra forskare innan de blir officiellt godkända. (Fast i coronatider försöker man förstås snabba på mer än normalt, vilket innebär vi får läsa en del resultat innan de är riktigt färdigkollade.)

Forskarnas oenighet är helt i sin ordning, till och med jättebra, för det är alltid frågorna som leder framåt. Utan en fri debatt som är baserad på så bra data som möjligt och lyfter fram svagheter och skevheter, och där auktoriteter ifrågasätts, skulle vi inte lära oss någonting.

Vetenskap är en trög process, men mitt under en pandemi går det inte att vänta på säkra underlag. Beslut måste fattas direkt, även på skrala grunder. (Och ibland ändras, allteftersom man lär sig mera.)

Det vi nu ser är alltså en kunskapsinlärning i aldrig tidigare skådad expressfart inför helt öppen ridå.

Fast tänk om man ändå kunde utrota viruset!

Det enda virus människan nånsin lyckats utrota är smittkoppor, som vi plågats av åtminstone sen faraonernas tid. Sjukdomen drabbade barn värre än vuxna, dödligheten var mellan 20 och 30 procent och många överlevande fick livslånga men, exempelvis skadad syn och vanställdhet.

Bara under 1900-talet dog över 300 miljoner av smittkoppor, och så sent som 1967 smittades 15 miljoner, varav 2 miljoner dog. 1980 kunde WHO slutligen meddela att vi var fria från farsoten, nästan 200 år efter upptäckten av vaccinet och efter intensiva globala vaccinationskampanjer.

Vad kan vi lära oss av kampanjen som utrotade smittkoppor? Anders Björkman är idag professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, men i början av 1970-talet var han nyutexaminerad läkare och en av ett 50-tal läkare, som skickades till de fem länder i världen där smittkoppor fortfarande spreds: Somalia, Etiopien, Afghanistan, Bangladesh och Indien. Man spårade upp alla smittade, isolerade dem och vaccinerade alla i omgivningen. De var lätt att hitta alla smittade eftersom kopporna syntes först och mest i ansikte, händer och nederdelen av armarna.

Så enkelt är det inte med Covid19. Förutom att det ännu inte finns något vaccin kan symtomen vara vaga och förkylningsliknande. Själv har jag ”nästan-astma”, vilket innebär att jag harklar och hostar för jämnan, inhalerar förebyggande medicin och alltid har med halstablett för att dämpa ev hostanfall. Hur snabbt skulle jag börja misstänka covid19?

Anders Björkman avslutar: Det vi behöver för covid-19 är ett vaccin så att vi kan vaccinera riskgrupper och alla över en viss ålder, precis som vi gör med influensan.

Vi har genom tiderna lärt oss att leva med många virus, och detta är vår femte pandemi sen 1900-talets början. Enligt Folkhälsomyndigheten innebär en pandemi att en ny typ av influensavirus sprids och smittar människor i stora delar av världen. De tidigare är:

  1. Spanska sjukan 1918
    50 miljoner människor dog (varav ca 35 000 svenskar), de flesta unga och friska. Det var fler än antalet stupade under första världskriget.
  2. Asiaten 1957
    Ca 5 miljoner människor dog, mest yngre. (Jag var elva år och låg jättesjuk hemma i kökssoffan.)
  3. HongKong-influensan 1968
    Ca 1 miljon dog första året, i första hand äldre. Som säsongsinfluensa orsakar den nu i Sverige årligen ca 1 000 dödsfall hos äldre personer.
  4. Svininfluensan H1N1 2009
    Ungefär 280 000 dog första året, nu cirkulerar den som en vanlig säsongsinfluensa.

Den som (över)lever får se hur det går med det här senaste viruset…

5 reaktioner på ”Varför kan inte någon tala om precis vad som gäller för corona/covid19?

  1. Nog är det övertydligt hur ivrigt folk längtar efter klara besked. Att tåla osäkerhet är visst inte vår starkaste sida.
    Min man minns vagt från Asiaten att de hade lite extrasändningar på den nyinförda televisionen, för att muntra upp dem som låg hemma sjuka. Uppiggande låtar som ”Bättre och bättre dag för dag” 😉
    Önskar dig en virusfri sommar!

    Gilla

    1. Nä,, det verkar ha varit tuffare på den tiden… I gamla tidningsartiklar har vi inte hittat så mkt om asiaten, mest att ngn föreställning måst ställas in för att ngn fått ”en släng av asiaten”. Och så såg jag en bild på en skolsal med en elev o en fröken, resten var sjuka…
      Önskar dig detsamma! I år lär ju både säsongsinfluensan o vinterkräksjukan ha kommit av sig, tack vare vår sociala distans. 🙂

      Gillad av 1 person

  2. Visst är det så att vi är i en ”kunskapsperiod” vad gäller det här viruset. Hur kunde det vara på annat sätt, då det är ett helt nytt virus som som angriper oss. Ett problem idag om vi jämför med tidigare dödliga influensor du nämner är att vi är så rörliga över hela världen. Därför inkräktar den betydligt mer för oss människor, misstänker jag. Angående Covid-19 var det först att lungorna angreps, men ju längre tiden har gått har man ju sett att hos vissa människor angriper viruset andra organ, hjärta, lever och t.o.m hjärnan har jag läst. Inget virus att leka med, det är läge att vara försiktig i dessa dagar. Jag litar på att Folkhälsomyndigheten gör sitt allra bästa…

    Var rädda om er!

    Gillad av 1 person

  3. Jag måste erkänna att alla regler gör mig förvirrad. Speciellt med tanke på att människor från EU kan resa in som de vill här medan vi uppmanas att hålla oss hemma. Det känns märkligt.

    Gilla

    1. Inte så konstigt, situationen är ju förvirrad: ett okänt virus som inte verkar bete sig som tidigare kända. Först i efterhand kan man veta hur man skulle ha gjort – efter vad jag förstår efter ganska lång tid: Först måste pandemin vara över, sen måste man få fram jämförbara siffror från olika länder, etc.

      Gilla

Kommentera

Logga in med någon av dessa metoder för att publicera din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.