Det här med hemleveranser – ibland går det lätt, ibland uppstår frågor…

I dessa corona-tider blomstrar e-handeln som aldrig förr. Vi beställer numera vår mat, har testat flera leverantörer och det fungerar utmärkt. I början av pandemin var leveranstiderna (förståeligt nog!) långa, men nu går det smidigt. Vi fyller på inköpslistan allteftersom och väljer leveransdag när vi är klara. När det ringer på dörren står våra påsar prydligt utanför, bara att lassa in i skåpen.

Vi bor ”trafikseparerat”, vilket är väldigt trevligt: ingen biltrafik utanför porten, en liten skogskulle på andra sidan. Men ibland behöver bilar komma ända fram till porten. Tills nyligen gick det, om man hade ”know-how”: man fick svänga in över trottoaren och via en (bred) gångbro ta sig till en gångväg och följa den en bit. Inte lätt att hitta, en gång fick jag per mobil vägleda en arbetskompis som skulle hämta vår gamla frys och ta den till deras land: ”Nämen, här kan man inte åka! 😱” ”Jodå, fortsätt rakt fram, lite till… Nu ser jag er!” 

Men en gång när vi kom hem från landet hade de passat på att sätta upp en låst bom. Vi fick springa upp med bagaget i omgångar, kollade sen i Facebook för att se vad som hänt och hur vi skulle få nyckel till bommen. Det skulle vi inte, visade det sig. Bommen hade satts upp för att motverka ”buskörning” av en del av de boende. Vi hade aldrig märkt av någon buskörning och begriper inte hur man nånsin ska hålla boende utanför sin egen gård? Frågor, frågor…

Vi följde inte FB-diskussionen vidare, utan packar numera ordentligare än förut när vi ska till landet, så att vi kan rulla/bära bagaget till bilen. Leveranserna har ändå fungerat – antingen har de lyckats ta sig ända fram, eller gått sista biten till fots. En gång råkade jag välja en annan hemkörare än den vanliga från Apotea och då blev det konstigt: Han ringde om att koden inte fungerade och när jag gick ner för att öppna fanns han inte där. Han stod tydligen vid fel port och det blev en rörig situation innan vi fick till det. Men annars har det funkat. Tills häromdan.

Min man hade beställt en gräsklippare till landet, för leverans med DHL. Han skulle få meddelande om exakt tid en halvtimme i förväg, men det kom inget meddelande. Till slut gick han in på leveranssidan och där stod det: ”Kan inte levereras”. Punkt. Ingen särskild orsak, inget ”vad-gör-vi-nu?” Och fortfarande kom inget meddelande. Han ville dock ha sin gräsklippare, och efter flera sittningar i telefonkö fick han ett telefonnumret till chauffören.

Slutresultat: I coronans tid fick 80plussaren med trasig fot halta ner till gatan och hämta sitt åbäkiga paket. Eftersom vi (till skillnad från DHL-chaufförer) inte brukar jobba med leveranser har vi ingen riktig pirra, men han tog vår lilla ”rullbräda”, och lyckades baxa paketet även den lilla uppförsbacken till vår port. (Jag stod beredd att rycka in och hjälpa till, efter ringa förmåga.) Varför gjorde inte chauffören det? Frågor, frågor…

Och så var det dags att testa gamla kära Postnord, som jag ju tidigare har blandade erfarenheter av. Nu beställde jag en vacker sidenschal, som utan problem kom i kuvert i brevlådan. Då försökte jag med ett par skor, som skulle levereras ”i postlådan”. En dag fick jag kl 03.18 veta att skorna var på väg från Rosersberg, men 07.52 kom det sorgsna meddelandet:

”Det gick inte att leverera. Mottagaren kommer att få ett meddelande om var försändelsen kan hämtas.”

Det verkade lite rart, som om de först åkt hit och kollat i brevlådan: ”Det KANSKE går! Nä, sjuttsingen också, vi får ge oss. 😦 Jag hade ju annars kunnat tala om att man sällan får in skor i vanliga brevinkast, även om de är klacklösa.

12:27 plingade det i mobilen och jag fick veta att skorna fanns hos Pickup Hub, så jag gick ner till centrum, vilket var länge sen nu i coronatider. Första gången jag skulle hämta något hos ”Pickup Hub” (istället för som tidigare på Ica) funderade jag över var det låg, hade inget minne av att jag sett någon sån skylt. Och letar man efter den skylten letar man förgäves, för på skylten står ”Postnord” – med logga och allt. Varför skriver man inte det i meddelandet? Frågor, frågor… 

Postnordhuben funkade emellertid lika bra som vanligt: ingen kö (trots all e-handel), numera med plexiglasskiva mellan mig och personalen. På återvägen hem gick jag utevägen runt gallerian och såg att man numera kan beställa ut mat från Max, utan att behöva gå in.

Det ska bli spännande att se hur påverkad vår vardag blir av coronan i tiden därefter.

5 reaktioner på ”Det här med hemleveranser – ibland går det lätt, ibland uppstår frågor…

  1. Men om ni ska flytta – vem har då nyckel till bommen? Eller ska ni bära ut sakerna till gatan? Det måste ju finnas en plan vad gäller detta i föreningen. Hur gör ambulansen? Eller är det en vanlig bomnyckel?

    Gilla

    1. Utryckningsfordon och liknande har tydligen nyckel överallt. Från början kunde man låna mot en depositionsavgift, men småningom tror jag några hittade nåt annat sätt. Det var så mkt upprört snack i Facebook att jag faktiskt tröttnade. Vi tänker ju inte flytta, förbereder oss på att småningom kunna åka tåg till stugan – fast inte just nu, då…

      Gilla

Kommentera

Logga in med någon av dessa metoder för att publicera din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.