Möjligen beroende på att jag är risk-gruppare, och alltså ännu mer soff-potatis än i vanliga fall, läser jag väldigt mycket om pandemins framfart (och en del om amerikanska presidentvalet). Jag börjar ofta morgonen med Omni, som kort sammanfattar nyheter och hänvisar till både svenska och utländska artiklar.

Igår skrev Omni under rubriken ”80 forskare: Farligt att tro på flockimmunitet” (citat): 

Idén om flockimmunitet mot covid-19 är en ”farlig villfarelse” som saknar stöd i vetenskapen.

Det slår 80 forskare fast i ett brev som publicerats av medicintidskriften The Lancet. Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring vid Karolinska institutet, är den enda svenska professorn som skrivit under brevet. Hon framhåller i en intervju med Expressen att Sveriges strategi aldrig varit att nå flockimmunitet. Det här brevet understryker vikten av det som görs i Sverige, att våra åtgärder måste bygga på vetenskaplig kunskap så långt som möjligt, säger hon.

Och så länkar Omni till The Lancet och artikeln i Expressen: ”Sverige pekas inte ut i texten – men Daily Mail gör kopplingen”. Fast Expressen har den mera dramatiska rubriken: ”Sverige utpekat: ”Inte gett mer än död och elände”. ” Och i ingressen tycker jag det låter som om världens experter tar strid mot Tegnell (citat):

”Sverige har kritiserats för sin strategi och Anders Tegnell har försvarat den. Nu går toppepidemiologer världen över samman – och publicerar ett upprop mot flockimmunitet.
”Den svenska vägen har inte gett mycket mer än död och elände”, citerar en av forskarna på Twitter.”

Sen är ingressen slut, men om man scrollar förbi ett antal andra nyheter om pandemin kommer småningom själva texten med intervjun. Och den stämmer faktiskt med Omnis sammanfattning. Jag citerar stycken ur den:

”Det är i den ansedda medicintidskriften The Lancet som 80 forskare nu publicerat ett brev. Budskapet: Flockimmunitet är fel väg att gå för att stoppa pandemin.

Sverige, som gått sin egen väg när andra europeiska länder stängt ner, har flera gånger anklagats för att medvetet ha låtit covid-19 sprida sig i landet. Ebba Busch uttryckte i juni att man ”med berått mod” tillåtit en stor smittspridning i Sverige, som Tegnell slagit tillbaka mot: ”Vi har jobbat väldigt hårt precis som alla andra länder med att försöka hålla en begränsad nivå på smittspridningen…” osv /…/

Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring och verksam vid Karolinska institutet, är den enda svenska professor som skrivit under uttalandet i The Lancet: Det här brevet understryker vikten av det som görs i Sverige, att våra åtgärder måste bygga på vetenskaplig kunskap så långt som möjligt. /…/

Flockimmunitet har aldrig varit en del av den svenska strategi och jag har svårt att tro att det är någon gång kommer bli en del av vår strategi.”

Men artikeln avslutas (citat, mina fetningar):

”Men Sverige fortsätter att kopplas samman med flockimmunitet. Brittiska Daily Mail exemplifierar brevet med Sveriges outtalade strategi om flockimmunitet: ”Sveriges metod om flockimmunitet för att hantera covid-19 är ett farligt misstag utan vetenskapliga belägg, 80 experter varnar i ett skarpt brev.”

I brevet nämns inte Sverige specifikt men en av forskarna citerar en debattartikel i tidningen Time på Twitter: ”Den svenska vägen har inte gett mycket mer än död och elände. Och den här situationen har inte beskrivits på ett ärligt sätt till den svenska befolkningen eller resten av världen.”  ”

---

Alltså:
Den ansedda medicintidskriften The Lancet har publicerat en artikel av 80 forskare om att flockimmunitet inte funkar för covid-19. Ingen påstår i artikeln att Sverige har haft det som policy. Expressen gör en intervju med den enda svenska professorn bland undertecknarna, och hon framhåller samma sak.

Vad skriver Expressen då i rubrik och ingress? Tvärtom! Och av alla källor hänvisar man till Twitter! Och Daily Mail! – en tidning som engelskspråkiga Wikipedia inte vill att deras skribenter ska använda som källa, eftersom den är generellt opålitlig.

Jag vet att rubriker kan bli lite missvisande, eftersom det inte är artikelförfattaren som formulerar dem, men ingressen skriver de väl ändå själva? 🤔

För många år sen gick jag en kvällskurs i journalistiskt skrivande, mycket lärorik och mycket krävande. Särskilt minns jag att kursledaren framhöll hur viktig ingressen var. Den skulle sammanfatta allt som var intressant i artikeln (”Vad är GREJEN?”), och samtidigt (med en ”krok”) locka till fortsatt läsning. Men den som inte hade tid (eller lust?) att läsa hela artikeln skulle ändå i ingressen ha fått veta det viktigaste.

Just nu hittar jag en definition på den sortens ”krok” i en journalistordbok:

• Krok: En ingrediens i en story som ska få publiken att haja till och fastna. ”Vad är kroken?” är en vanlig fråga från redaktören till en reporter som då får formulera vad som är det allra viktigaste eller mest häpnadsväckande med nyheten.

I kursen tränade vi mycket på detta, för det var svårt redan att avgöra vad som egentligen var nyheten i en lång text. Och frestande att ha någon form av frågetecken i ingressen, som skulle locka läsaren att läsa resten. Gjorde vi så blev vi underkända.

Fast ingen av oss amatörer gjorde felet att skriva något annat i ingressen än vad som står i texten…