Nyligen läste jag en artikel om hur det är att vara kvinnlig pensionär och tänkte att det är ju jag! Men insåg snabbt att det inte var mig det handlade om.

Ändå är jag både kvinna och pensionär, och har alltid jobbat heltid – mest för att jag var bättre på det än hushållsarbete. Min man handlade och lagade mat, jag tvättade och körde det mesta av disk och städ – bara jag slapp matlagning… När barnen var små reste deras pappa mycket i jobbet, så jag hade vardagsansvar med dagislämning. Det funkade bra. Fast till ett dagis var det ganska långt att gå för mig som sen skulle ta tåget till jobbet.

En morgon var mannen hemma, redo att lämna av barn. Vid frukosten slog det mig att om han även hämtade kunde jag åka till stan och titta på en kappa. “Men jag lämnar ju!” sa han omedelbart. Sen tittade vi på varann och tänkte till. Jag sa: “Det tar ju fem minuter för dig, med bilen. Hädanefter tar du förstås dagisköret när du är hemma.” Och han höll genast med.

Fortsätt läsa ”Någon måste göra något! Fast vem? 🤔 ”

Vid fikat på glasveranda tittar grannen in, f d kommendörkapten samt freds- och miljöaktivist. Som pensionär har han skapat ett ekologiskt hem tillsammans med sin hustru, som nu bland annat hjälper till på odlingen intill – giftfri och alltså arbetsintensiv. En del av arbetet görs av volontärer mot mat och husrum, som del i en utbildning om ekologisk odling.

Handelsbod och servering finns det också, och ibland går vi ner med barnbarnen och plockar lite sallad (med tillåtelse och mot betalning, förstås!). Själv ägnar sig grannen alltmera åt Wikipedia – bara för att det är roligt! Nu berättar han stolt att han fått pris för en del av sina artiklar. Han liknar det själv vid guldstjärnorna i gamla tiders småskola.

Fortsätt läsa ”Tänk om… vi hade guldstjärnor istället för status, rikedom och makt? ⭐🌟”