På vinden i stugan hittade vi en hög musgnagda veckotidningar från början av 60-talet. Jag läser med stort intresse småannonserna under “Personligt”. Hittade ju själv båda mina män “per annons”, visserligen inte i “Året runt”, men den förste faktiskt redan på 60-talet.  😉

Det här känns som en helt annan värld. Visst var vi väl tjejer och killar redan då? Här  hittar jag bland annat signaturen “25-års herre”… Men jag var förstås nybliven tonåring i storstan, och de här annonsörerna är vuxna och nästan alla från landsbygden. Så det stämmer nog att det var en annan värld.

Jag funderar över vad som hände sen? Var finns de här mäniskorna nu, drygt 50 år senare? Det finns inget sätt att få veta det, man kan bara spekulera. Och det gör jag ju gärna.

Det som gör det knepigt att få en partner verkar vara att man inte dansar, ofta är annonsören också spritfri (men det KAN vara marknadsföring, för det är mest män som nämner det.) Det är överhuvudtaget mest män som annonserar: Jag räknar till 73 män och 40 kvinnor. En del skulle man kunna para ihop med varann, undrar om det hände?

En har visioner: “Åren som flytt kommer aldrig åter. Därför alla ogifta, änkor el andra(!): låt oss åldras tillsamm.“ Men de flesta verkar ärliga och ganska rörande. Särskilt ömmar jag för dem som inte begär foto ens till låns, bara “helst foto” eller “med eller utan foto”.

I Norrland kan det nog fortfarande vara lite kärvt med kvinnorna. Den annonserande norrlänningen nedan börjar med standardformuleringar, men sen skippar han förkortningarna.

Var det efter det som tidningen införde restriktioner? I instruktionsrutan läser jag: “Skriv Er text så att den omfattar högst 200 bokstäver, mellanrummen inräknade. Skulle Er text överskrida 200 bokstäver förkortas den av tidningen.” Om jag räknar rätt har den här annonsören kommit upp i nästan dubbelt så mycket, trots förkortningar.

Till skillnad från de flesta andra tycker han att det går bra med två barn också (annars var det mest ”ett litet barn” eller ”barn inget hinder” som gällde.)  Och hon får vara ledsen. Han kanske är det själv. Men eget hem har han:

Hem- o barnkär enkel norrlänning i 40-årsåldern m eg hem o god ekon önskar kontakt med gärna liten mörk 25-35 års flicka eller ensam mor m 1-2 barn. Om du dessutom har mörkbruna ögon, föredrar ett lugnt hemliv utan sprit och rökn, kanske är nedstämd och ledsen och önsk någon att dela bekymmer och glädjeämnen med, så skriv i förtroende, helst m foto t “Gärna  kristen livssyn”.

Här finns han som försöker uppväga sin tystlåtenhet med lägenhet, bil och TV. Det sista var inte självklart, de första TV-sändningarna i Sverige startade så sent som 1956, då en statlig, svartvit kanal började sända 10 timmar per vecka. Jag har för mig att det var sändningsuppehåll på onsdagar, så då tvättade alla håret.

Jag är en ensam grabb på 34 år, som önskar bek med en ord och snäll flicka. Jag är stillsam o tystlåten. Lägenhet, bil och TV finnes. Svar i Du-form med eller utan foto.

Nästa “herre” låter lite spännande, särskilt om man beaktar signaturen. Och damen skulle inte bara vara något äldre (mycket ovanligt!), utan även stor och “handlingskraftig”…

Herre, 29/176, önskar bek med lång, mörkl, handlingskraftig dam i 30-40-årsåldern. Svar till: “Novis annorlunda”

Och hur gick det för förtidspensionären? Jag hoppas att han fick något svar. Eller hjälp på annat sätt.

Vilken ensam kvinna med eg hem önskar brevväxla med 51-årig man som saknar egen bostad och är förtidspensionär? Svar till “Hjälp och sällskap”

Men några har betydligt högre krav, undrar om någon utom annonsören själv uppfyllde följande?

50-årig bildad, välbärgad, själsfin, rök- och spritfri, naturälskande humoristisk man söker dito kvinna fr var som helst. Hennes ålder kan vara lägre. Svar till “Realist”

För kvinnor var äktenskapet en möjlig karriärväg – går det så går det. Fast annars går det bra i alla fall.

Finns det någon trevlig herre som vill stifta bekantskap m en 32 års dam, 170 cm lång m intr för dans, promenader? Helst godsägare el doktor men alla är välkomna m svar t “Månsken”

I följande korta text funderar jag mest över varför “karl” är i spärrad stil (var det verkligen meningen?) och varför “trevlig” står inom citationstecken. Det gör inte ”ful”…

Två glada sjuksköt-elever vill brevväxla m var sin lång, “trevlig”, lagom romantisk, gärna ful k a r l  i 25-30-årsåldern.

I samma lättsamma stil skriver några svenska sjömän att de vill brevväxla med svenska flickor, eftersom ”vårt fartyg aldrig anl svensk hamn”. Varför ville de vara säkra på att aldrig träffas – för att vara fria att skapa sig en idealiserad ”Facebook-identitet”?

Några annonser är särskilt fantasieggande. En dam har snygg figur, men vill bara ha tankeutbyte och inget äktenskap. Framför allt undrar jag: Vad är det han ska förstå?

Dam, glad, mörk, vital, liten, snygg figur, sök ståtlig nykt trevl 48-60 års herre för tankeutb. Ej äkt. Är du förstående och vill bli förstådd? Sänd då svar till “God kamrat”

Slutligen den som gör mig mest nyfiken av alla: Hur gick det sen? Hon vet i alla fall precis vad hon vill, hade ju funnit sin väg. Jag gillar särskilt formuleringen “som i n t e (med spärrad stil) tycker om dans och långpromenader”. Var det alltför o-originella  tidsfördriv för en möjlig själsfrände?

Finns det någon ekon oberoende dam, som på gr av olikhet med “den stora massan” (tänkesätt, livsinst) känner ensamheten tung ibl och längtar efter en väninna att utbyta tankar med? Jag är en fru, 25 år, som lidit mycket, men till slut funnit min väg: författarskap. Jag söker en vän:a (äldre än jag), som förstår “utan ord”, som i n t e tycker om dans och långpromenader men som kan tänka sig att en gång bo i avskildhet med en själsfrände och några husdjur. Svar till: “Hittilldags ensam under stjärnorna”