Jag hittar en gammal Ikea-katalog och läser på: Ikea grundades år 1943 av den sjuttonårige smålänningen Ingvar Kamprad, först som ett vanligt postorderföretag. Namnet är en förkorting av hans inititaler och hembygd, Elmtaryd, Agunnaryd. Den första Ikeakatalogen kom 1951, när man specialiserat sig på möbler. Den inledande texten löd:

”Vår nya katalog, som vi härmed överlämnar är inte på något sätt märkvärdig. Den innehåller kort och gott ett urval småländska kvalitetsmöbler och andra bosättningsartiklar, som vi kan leverera till ytterst förmånliga priser. Genom intim kontakt med långt specialiserad industri och synnerligen liten förtjänstmarginal, baserad på stor omsättning, kan vi sälja till priser, som erkänt är landets lägsta… …Högaktningsfullt IKÉA”

Den katalogen har jag inte, min är tio år yngre. Hela namnet är nu: Möbel-IKÉA Älmhult (med accent över e!).

Observera klatschig slogan i hjärtat: ”önskebo till önskepris”.

”Omslagsbilden visar hur man på ett trivsamt sätt inreder sitt hem med idel Ikéa-möbler. ”

Ur innehållet 

”Viktigt om omsättningsskatt: Vår försäljning sker även till vidareförsäljare, som själva ha att uttaga och redovisa omsättningsskatt. Av praktiska skäl noteras därför alla våra priser utan skatt. Till katalogpriserna kommer således i vanliga fall ett till 4,2% beräknat skattepålägg.”

OBS: 4,2%!!! var föregångaren till moms, dessutom har  jag för mig att man lugnade allmänheten med att den var tillfällig när den infördes. Och det var den väl, för sen kom momsen…

Ikéa erbjöd även inredningshjälp: Först skulle man (”gärna med blyerts”) rita  in sin lägenhet på ett rutnät. Sen svarade man på 20 frågor, bl a om man önskade disponera ett av rummen som sovrum – och om man annars kunde tänka sig att sova på en ”ottoman, duschatell eller bäddsoffa”. (”Duschatell” var väl det vi kallade ”dyscha”? Fast jag tror det vanligen stavas med ”y”.)  Slutligen skrev man ”på ett särskilt papper” vilka möbler, mattor, armaturer och textilier ”som tilltalar Er mest” samt ungefärligt pris.

Voila: ”För komplett inredningsförslag med inritade detaljer, textilförslag med prover samt offert uttages kr 20:-. Detta belopp avdrages vid order om 1.500 kronor.” Och det kom man väl raskt upp i även där och då, om man köpte ett helt möblemang, som man gjorde på den tiden. Min mamma kände sig djärv och oförvägen när hon la till en röd gungstol, minns jag.

Nästa sida pryds av idolfoton på fem ”ledande svenska och utländska arkitekter”, alla givetvis män och iförda vit skjorta, en med fluga och solglasögon(?), övriga med slips, en dessutom med cigarrett(!). Dessa herrar har enligt texten i hög grad bidragit till att Ikéa ”blivit ungdomens speciella leverantör”. (Kan det vara de ungdomliga solglasögonen?)

Förutom möjligheten att få kompletta inredningsförslag har den pigge smålänningen fått ytterligare en idé: ”Ny gratisservice till Er tjänst”: Lätt att välja rätt. För ”Er som inte har möjlighet att komma till Älmhult nu” finns det boxar till låns, innehållande prover på de mest sålda mattorna, möbeltygerna, gardinerna. ”Dessutom prover på träslag och ytbehandling samt en massa värdefulla synpunkter för er som skall sätta bo.”

Boxarna utlånas mot en deposition av 20:- kronor. 200 boxar har iordningställts, man väntar en stor efterfrågan och ber därför kunderna att gärna boka i förväg. Undrar hur det gick?

Jag hittar flera praktiska tips, bland annat: ”Lägg in Er nya matta själv. Vår läggningsinstruktion, som sändes gratis på begäran, talar om för Er hur det går till och vilka hjälpmedel Ni behöver.”

Redan då hade man även fyndhörna och ”testmaskiner, som ”plågar” olika möbler och material”.

… och så lite konsumentupplysning av ”en av landets erkända ryggspecialister”, fru Dagmar Carleson. Hon var även gymnastikdirektör och leg sjukgymnast, men titeln anges alltså som ”fru”.

Skumgummit verkar vara nytt, för rubriken lyder: ”Allt fler väljer skumgummi”, och fru Carleson sammanfattar: ”Efter egen erfarenhet rekommenderar jag helhjärtat Sencello skumgummimadrass.” (Visst låter det modernt? ”Jag är inte bara mamma, jag är tandläkare också…”)

Och ja, Sencello säljs fortfarande på Ikea, även om jag misstänker att viss produktutveckling skett.

SENSATIONELLT IKEA-ERBJUDANDE
Upp till 50% rabatt på SJ

”Alla kunder (oberoende av köpets storlek) som i kassan på utställningen i Älmhult visar fram en eller flera tur- och returbiljetter till Älmhult får tillbaka 50% respektive 25% av biljettpriset.”

(Tisdag , onsdag, torsdag var det 50% .)

Möjligen på förekommen anledning tillägger man att det gäller resa med SJ inom Sverige(?), att sträckan ska vara minst 50 km samt gå till Älmhult och ingen annanstans. Ingen betalning på avresestationen eller i efterskott, endast på plats i Älmhult.

Under rubriken Drag nytta av bilen puffar man helt miljömedvetet (eller ”smålandssnålt”?) för samåkning: ”Kanske ett par bekanta vill följa med – de kommer att bli glada för hjälpen.”

Kristallkronan FACETTE hittar jag i den mindre glassiga delen längst bak, som inte är i färg(!) och har ännu suddigare bilder än resten av katalogen. Jag är nästan säker på att det är mammas fina takkrona. Men det fanns flera:

”Vi har en mycket stor kollektion på vår utställning och sänder gärna fotografier och upplysningar när Ni talar om för oss vilka typer Ni tycker om.”

Var det på mammas eller svärmors lampa som de fejkade stearinljusen hade “fejkrunnit”? De rynkade (veckade?) lampskärmarna var i alla fall rosa, det är jag säker på. Fast var det verkligen siden?

Men fladdermusfåtöljen ”Butterfly” (lustigt namn på en fladdermus?) är precis som min. Utom att min nog var ännu tuffare, för den var grön med svarta ränder och kanter.

Inte särskilt skön att sitta i som jag minns det, men: ”En hållbar och ”kul” fåtölj som man gärna sitter i” står det i katalogen – med ”kul”inom citationstecken. Slogan: ”sitta fritt för 27:-”

Dessutom hittar jag exakt min kista, modell Leksand, med hamrade järnbeslag och allt. Fast jag köpte den själv för egna (sommarjobbs)pengar till mitt rum istället för som det står i texten: ”Ge Er unga dotter en linnekista som grund för hennes eget hem!”

Den följde med till stugan där jag bodde när jag flyttat hemifrån. När jag flyttade vidare övertog mamma den till sina stickgarner. Och nu har jag ärvt den och har den under snedtaket i sommarstugan.

Ingen kan påstå annat än att jag fått valuta för mina 84 kronor, även om sylådan med 4 fack verkar ha försvunnit nånstans på vägen.

Gamla kära PAX hittar jag också – om än i något annan skala… I den svartvita avdelningen finns sammantaget åtta bilder på skåp som ”levereras i enheter var för sig, fullt färdiga för snabb montering” och ”Alla artiklar levereras trävita för målning.”

Idag är PAX system ”still going strong”! Precis som Ikea. 🙂