Den 15 januari fyllde Wikipedia 20 år. En pensionerad kompis jobbar som Wikipediaredaktör och har berättat att han har fått en utbildning och har regelbundna möten med andra redaktörer. Det ställs tydliga krav på en godkänd artikel: Det räcker inte att man själv tycker ämnet är intressant, det måste vara relevant, och artikeln måste innehålla seriösa referenser. Enligt instruktionerna bör källhänvisningen:

• ”vara så detaljerad att läsaren kan hitta källan. Använd trovärdiga källor som är publicerade, exempelvis böcker, tidskrifter och organisationers webbsidor som är författade av neutrala experter. Information som inte är källbelagd eller har en icke trovärdig källa, kan komma att raderas av andra användare.”

Jag kan intyga att rättelserna fungerar – även om jag inte alltid håller med om resultatet. 1999 jobbade jag som marknadsassistent vid en bolagssammanslagning, och det nya företagsnamnet diskuterades mycket. Till slut bestämde man sig för ”Acreo”, för att komma bland de första i listor och kataloger (mycket viktigt på den tiden!)

Tyvärr tyckte någon chef att namnet skulle skrivas med versaler, ”för att synas bättre”. Så min chef och jag fick tjata mycket om att namnet (mot katalogernas regler) skulle skrivas med versaler, trots att det INTE var någon förkortning.

2007 upptäckte jag att Wikipedia påstod att namnet ”var en förkortning som från början uttyddes…”. Man kan gå in och rätta som oinloggad användare, och det gjorde jag. Rättelsen ligger fortfarande kvar i historiken, med mitt påpekande: ”Detta var ingen förkortning”. Och sen kommer någon annans ”rättelse”: ”Gjorde redigeringen ogjord, klart relevant att ha med hur akronymen bildades!” Och det hade det väl varit – om det hade varit en akronym. Jag tror att jag gjorde ytterligare några försök, men gav upp när jag hörde vår VD i en intervju påstå att namnet var en förkortning…

För den som är nyfiken på hur det skulle vara att bli en av de frivilliga som bygger vidare på Wikipedia finns en introduktion, där man kan testa och experimentera i Wikipedias ”sandlåda”. Det kan vara tryggt att veta att även ”skarpa” sidor alltid kan ”göras ogjorda” om det råkat bli fel.

Wikipedia är en encyklopedi gjord med wikiteknik, dvs en sökbar webbplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna själva. Ändringar publiceras omedelbart, utan granskning, men artiklarna rättas alltså kontinuerligt.

Wikipedias ambitiösa målsättning är att göra ”hela mänsklighetens samlade kunskap tillgänglig för alla”, och svenskspråkiga Wikipedia har nästan 3,5 miljoner artiklar, medan den tryckta Nationalencyklopedin har 170.000 (1996). Den stora skillnaden jämfört med tryckta uppslagsverk är förstås att Wikipedia ständigt rättas och uppdateras. I gamla uppslagsverk och skolböcker kan man hitta en hel del som inte längre stämmer – eller aldrig har gjort det. Och det är ju svårt att veta, när det står där ”svart på vitt”.

I undersökningar har Wikipedia faktiskt ofta överträffat sina traditionella tryckta konkurrenter vad gäller korrekthet, och nu läser jag att WHO i oktober inledde ett samarbete med Wikipedia för att ge allmänheten tillgång till den senaste och mest tillförlitliga informationen om Covid-19. Där kan alla komma åt och dela WHOs infografik, videor och annat material på Wikimedia Commons, och Wikipedias mer än 250 000 frivilliga redaktörer kan bygga på och utöka webbplatsens Covid-19-täckning. I oktober fanns mer än 5 200 artiklar på 175 språk, och allt översätts till nationella och regionala språk via Wikipedias stora nätverk av globala volontärer.

Wikipedia har inga annonser, eftersom det finansieras av donationer: 2019/20 fick man in nästan nio miljoner donationer på sammanlagt drygt 124 miljoner dollar. Till skillnad från exempelvis Facebook och Twitter är det inte algoritmstyrt. Jag har skrivit om hur de luriga algoritmerna styr vad vi får se på nätet: Det är med algoritmer Google avgör i vilken ordning dina sökresultat visas och Facebook bestämmer hur ditt nyhetsflöde ser ut och vilken reklam du ser. Algoritmerna belönar det mest kontroversiella innehållet, det som får mest likes och kommentarer – vilket ofta är motsatsen till det mest korrekta eller nyanserade.

Filter har intervjuat ett antal Wikipedia-medarbetare med anledning av 20-årsjubileet.

Sverker Johansson står bakom nästan en femtedel av alla artiklar på Wikipedia. Han har nämligen skapat en ”bot”, en ”robot”, som hämtar information från databaser och själv skriver artiklar. Först var den bara aktiv på svenska, vilket gjorde att det blev encyklopedins näst största språk efter engelska. Totalt har botten nu skapat 9,5 miljoner artiklar. Tack vare botartiklarna finns åtminstone någon information att hitta när exempelvis okända platser plötsligt blir aktuella, kanske i samband med krigshändelser eller naturkatastrofer. Botartiklar är korta och summariska, men ändå bättre än ingenting, och kan sen kompletteras med handskrivet material.

Frankie Fouganthin råkade vara på plats vid terrordådet på Drottninggatan 2017 och la ut bilder därifrån. Totalt har han tagit 10 000 bilder till Wikipedia sen han för 7-8 år sen såg att där inte fanns någon bild på Göran Stangertz. Han råkade ha en och ville hjälpa till, och på den vägen är det. Bilden på Stangertz ligger fortfarande som huvudbild för artikeln. ”Det är stimulerande att vara med att bygga världens största uppslagsverk. Det är dessutom bra marknadsföring, eftersom bilderna är fria att användas får de en väldig spridning.”

Emma Rydberg är administratör och berättar om ”Disneyvandalen”, som i minst 10 år har gjort felaktiga småändringar, tagit bort länkar, ändrat punkter till utropstecken etc: ”Vi är vana vid att folk ändrar i artiklar och till exempel lägger in obscena ord, sånt kan vi korrigera på några minuter. Men de här småändringarna är svåra att upptäcka. Det är tydligen någon med ett specialintresse.”

Netha Hussein, vinnare av Women in Open Source Award, läste ett doktorsprogram i medicin när hon såg att Donald Trump påstod att en malariakur skulle bota coronaviruset, och att en indisk familj blev svårt sjuk efter att ha ätit giftiga växter, eftersom de sett på internet att det skulle hjälpa. ”Jag ville göra något, och skapade artikeln ”List of unproven methods against COVID-19″. Sidan har visats mer än 100 000 gånger, 135 personer har byggt på den och vänner har berättat att personer i deras närhet ändrat åsikt efter att ha läst artikeln. Det känns bra.”

Magnus Olsson är administratör och har varit med om en del ”redigeringskrig”, när två envisa personer kan hamna i konflikt om hur det ska vara, ibland med följd att någon måste blockeras. I diskussionen om det skulle heta ”chokladboll” eller ”negerboll” fick Nationalencyklopedien och SAOL (Sv Akademiens ordlista) avgöra: Båda ansåg att det äldre ordet var ”mindre lämpligt”, så det blev ”chokladboll”.

Jag förstår SAOULs uppfattning om ”mindre lämpligt” (ännu) bättre när jag i sidans historik ser att någon en gång tog bort hela artikeln och ersatte den med kortvarianten: ”En SVARTINGS ballar. Kan även vara deras avföring.” Fyra minuter senare var sidan återställd – och försöket upprepades inte. Möjligen hade någon blivit blockerad.

Det finns sidor av många olika slag gjorda med wikiteknik, så att man kan läsa (och skriva) om det om intresserar en.

För några år sen kollade jag ganska många avsnitt av Dr Who – den brittiska science fiction-serien om tidsresenären Dr Who som BBC startade 1963 och som nu är inne på sin 13(!) regenererade doktor – en kvinna.

Doktorn färdas i sin ”TARDIS” (”Time And Relative Dimension In Space”) – en tidsmaskin från hemplaneten Gallifrey. Den ska egentligen kunna ändra utseende så att den smälter in i vilken tidsålder eller värld den än hamnar, men på grund av en felande ”kameleontkrets” ser doktorns Tardis alltid likadan ut, nämligen som en engelsk poliskiosk från 60-talet, dit han gjorde en resa år 1963. Insidan, som är mycket större än utsidan, har däremot förändrats ett antal gånger. Poliskiosker fanns även i Sverige (åtminstone fram till femtiotalet) och användes av poliser på gatan för att komma i kontakt med polisstationen, på den tiden man ännu inte hade bärbar kommunikationsutrustning.

I Dr Who finns många avsnitt, personer, världar, varelser som man kanske vill (försöka) hålla reda på eller veta mera om. Då har man god hjälp av The Doctor Who Wiki, där man också kan lära sig mycket mer, exempelvis att TARDIS är ett levande väsen – en ”hon” – och ibland inte tar doktorn dit han vill åka, men alltid dit han behöver komma.

Här kan man se hur det ser ut inuti – åtminstone vid ett tillfälle.

Bilden ovan: Eukaryogurt,
CC BY-SA 4.0 , via Wikimedia Commons