På besök i den tid som flytt – Heta Linjen!

Det var en gång något som hette “Heta Linjen”. Det här var så länge sen att sociala medier inte fanns och hela 8 år innan den första webbläsaren föddes! Det hände sig vid den tiden att några tonåringar upptäckte att man kunde få kontakt med helt okända personer. Spännande!

Gratis var det också: Man ringde upp ett nummer som inte hade någon abonnent – och kunde prata med alla andra som som ringt samma nummer. Alla skrek samtidigt i munnen på varann, i bakgrunden upprepades telefonsvararens tålmodiga ”Ring 90120 för besked”. De verkliga proffsen letade fram de nummer där bakgrundsrösten var svagast.

Jag har lyssnat på ett radioprogram från trettioårsjubileet för Heta Linjen – föregångaren till sociala media.

Fortsätt läsa ”På besök i den tid som flytt – Heta Linjen!”

Populister och demagoger – vad är det egentligen? 

I dessa dagar talas det mycket om populister och demagoger, både till höger och vänster, men alltid med negativ laddning. Varför egentligen? börjar jag undra, språkligt har väl orden med “folk”  att göra, precis som “demokrati”? Jag googlar och wikipediar och ser att båda orden verkar ha sjangserat under årens lopp:

En demagog var i antiken en ledare som förde folkets talan. Numera är det en talare som skaffar sig makt och inflytande genom att appellera till känslor och fördomar. Demagogi är att argumentera utifrån slående men osakliga argument. 

Populism, (lat. populus, ”folk”), politisk rörelse som vädjar till ”folket” och ”sunt förnuft” samt angriper en politisk eller social elit, ofta utan grund i en specifik ideologi.

I en Guardian-artikel om vad som hänt med den traditionella konservatismen citeras Jan-Werner Müllers bok “What Is Populism?” om vad som kännetecknar de moderna populisterna, nämligen:

Övertygelsen att de är de enda som representerar “folket”.
I deras värld är därför alla ANTINGEN del av detta autentiska, enade “folk” ELLER samma “folks” fiende.

Fortsätt läsa ”Populister och demagoger – vad är det egentligen? ”

Badrums-bergochdalbana – och så några hantverkarhistorier

“It’s been a bumpy ride.” Precis som Bette Davis förutspådde:

För att ta det från början: Efter att våra grannar högre upp i huset genomfört en MYCKET långvarig och OERHÖRT högljudd renovering med vibrationer så att huset skakade började kaklet trilla ner från våra badrumsväggar. 😱 Vi misstänker att det fanns ett samband, fast vi förstås inser att så lätt ska det inte lossna. 

Sen började min känslomässiga berg- och dalbana. Man får se det från den ljusa sidan, tänkte jag: Nu kan jag äntligen få fräscht golvklinker och en lättstädad vägghängd toa! 🙌

En av de möjliga hantverkarna föreslog dessutom att vi skulle ersätta det gamla elementet med golvvärme. I tre dagar gladdes jag åt att slippa ha det inklämt bakom tvättmaskinen.  🙌 Sen fick vi reda på att elementet är föreningens egendom, och dessutom ingår i värmesystemet som går vidare till grannen, så det får vi inte röra… 😞 Men jag fick i alla fall vara glad ett tag, eftersom jag tog ut glädjen i förskott!

Fortsätt läsa ”Badrums-bergochdalbana – och så några hantverkarhistorier”

Fullständigt oseriös språkforskning: Fula ord och förolämpningar = barnförbjudet❗🔞

Inspirerad av en bloggkompis började jag fräscha upp mina kunskaper i tyska svärord – ett led i min ständiga strävan att fullända min klassiska bildning.

De traditionella svenska svärorden är ju oftast religiösa, exempelvis: djävlar, fan, helvete, och de mildare: himlar och jösses/Jesus. Eller “Gud förbannat!” som min norrländske släkting sa, med eftertryck. På senare tid har (importerade?) könsord  blivit allt vanligare, exempelvis: fuck, hora.

Men hur var det i Tyskland nu igen?

Eftersom jag spontant bara minns två fula ord från min tid i Tyskland, och 100% av dessa hade med skit att göra var min utgångshypotes självklar:

Alla tyska “fula ord” handlar om skit.
Vilket demonstreras av mina exempel: Scheisse (=skit) och Drecksau (=lortgris).

I och för sig hittar jag även en hel del del könsord exempelvis här:

Fortsätt läsa ”Fullständigt oseriös språkforskning: Fula ord och förolämpningar = barnförbjudet❗🔞”

Om den privata nakenheten

Jag läser debatten om duschbås i skolan – och blixtsnabbt är jag tillbaks i gamla Röda Skolan i Enskede, den där som skulle ha rivits långt innan jag började i första klass anno 1952. Det var en stor träkåk i (minst) två våningar, rödmålad med vita knutar och fönsterkarmar, och lite tinnar och torn, som jag minns det. (Har inte hittat någon bild trots att jag letat på nätet.) På rasten gick vi flickor i armkrok med fröken för att få äran att “ringa in” med den gamla ringklockan (se bild).

Mörkare associationer kunde man få av det pyttelilla “skyddsrummet” – en betongkula med sittbänkar och rostig järndörr som låg nere vid grinden. (Var det verkligen ett skyddsrum? Hur skulle det i så fall användas?)

Fortsätt läsa ”Om den privata nakenheten”

Äntligen är tiden mogen för negativt tänkande! 👍

Är det ett tecken i tiden att den första studiecirkeln i negativt tänkande startar just denna Trump-höst? Negativt tänkande – ”bättre blir det inte” var från början bara var en kul idé, men kursen blev fullbokat, ja överbokad, på några dagar, läser jag. För det finns alternativa tankesätt till det positiva. Exempelvis visar Oliver Burkeman i “Motgiftet; lycka för pessimister” hur man kan våga acceptera livets ofullkomlighet och lära sig leva med osäkerhet, misslyckanden och det imperfekta.

”Vi kommer bland annat att tala om stoiker, smålänningar
och andra experter i konsten att härda ut”
, säger cirkelledaren.

Till exempel pitebor. Dags för favorit i repris: Pessimistkonsulten – monolog och krampsång:

Och jag hittar en till bok, från 2014: ”Den lyckliga pessimisten – varför negativt tänkande är positivt”: Många som investerar i ”positivt tänkande” blir nedslagna när de inte uppnådde det de siktade på. Tänk om vi istället vågade vara realistiska och krassa. Ärliga mot oss själva och varandra. Vad är det värsta som kan hända? Att vi blir lyckliga pessimister.

Fast en av författarna är förstås ståuppkomiker. Så det kanske inte var på allvar…

Fortsätt läsa ”Äntligen är tiden mogen för negativt tänkande! 👍”

Var kommer all denna primitiva aggressivitet ifrån? 🤔

Min dotter pratade lika tidigt och nyanserat som hennes son nu gör. Jag minns när hon i sandlådan började prata med ett jämngammalt barn, som glodde oförstående på henne, tog upp spaden och klappade till henne i huvet. Dottern såg fundersamt på honom – och gick och konverserade hans mamma istället. Det gick bättre.

argtbarn-frognerpark-944863_640Varför kommer jag nuförtiden ibland att tänka på detta primitiva sätt att kommunicera? Till exempel när jag läser en artikel om en artist (det gör detsamma vilken, för det är bara ett exempel i högen) som skrivit ett långt inlägg på Facebook om de ”horribla kommentarer” hon fått, som inte kändes inte som kritik utan som ”mobbing, och det är ett ämne som jag brinner mycket för. Det är inte bara jag som läser de här kommentarerna utan även många barn som får se hur vuxna människor beter sig och det är fruktansvärt.”

Fortsätt läsa ”Var kommer all denna primitiva aggressivitet ifrån? 🤔”

Favorit i repris – aktuellare än nånsin?

Var blev ni av ljuva drömmar 
… om en om en rimligare jord? 

Monica Zetterlund sjunger, svensk text: Tage Danielsson & Hans Alfredson, 1976


Vi som satts att leva i besvikelsens epok
– ja, vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt,
tro på det vi trodde på – trots allt!

Mera tröst nedan.

Fortsätt läsa ”Favorit i repris – aktuellare än nånsin?”

Vi bor på landet…

… åtminstone medan vårt badrum hemma förhoppningsvis blir bättre än nytt. Och jag är så glad att jag är en bekväm stadsfröken som INTE vill bo charmigt primitivt – ens på landet. För här har vi nu toa, dusch, tvättmaskin, diskmaskin. Och vatten – både varmt och kallt. Vilken lycka! 

Jag har i och för sig uppskattat moderna badrum ända sen jag tillbringade de första åren efter att ha flyttat “hemifrån” (lustigt uttryck) inneboende i en liten stuga(!) i Stockholm! Förutom möss och tvestjärtar fanns där ett rum, kök och förstuga. I köket fanns gasspis och gasvärme, på toan fanns toalett och tvättställ, men ingenstans fanns något  varmvatten. (Visst låter det som artonhundratal?)

Fortsätt läsa ”Vi bor på landet…”

Spaning: De försvunna assistanstimmarna

Jag läser upprörande berättelser om följderna av indragna assistanstimmar och försöker utan framgång förstå vad som händer. Vem som helst av oss kan ju få ett barn med särskilda behov, eller drabbas av olycka eller sjukdom som gör oss eller närstående beroende av hjälp.

Därför måste alla vi medborgare, väljare, skattebetalare kunna förstå och känna trygghet i hur systemet fungerar. Annars pajar det.

Nu läser jag om en tvååring med en utvecklingsnivå lägre än ett nyfött barns. Han kan varken styra sin kropp, hålla uppe huvudet, prata, skratta eller kommunicera. ”Vi har aldrig fått kontakt med honom och vi är tveksamma till att han känner igen oss”, säger mamman. Han måste sondmatas, har en kraftig synnedsättning och en inte behandlingsbar epilepsi, med upp till 40 livshotande anfall per dygn. En del anfall är våldsamma, andra nästan omärkliga, han slutar bara att andas. Han måste alltså ha ständig tillsyn.

Fortsätt läsa ”Spaning: De försvunna assistanstimmarna”