Ju mer jag läser om Trumps (med fleras) agerande desto mer förbryllad blir jag. Inte bara över honom, utan ännu mer över hans anhängare. I VOX.com läser jag en intressant artikel, där man listar några möjliga förklaringar. I artikeln hänvisas till källor och undersökningar, det gör jag inte här.

“Motivated reasoning”: Om man hejar på ett lag påverkar det hur man uppfattar världen. Människor har lättare att dra såna slutsatser de gärna vill dra. Utan att vara medvetna om det har vi lättare att komma ihåg information som stämmer med den världsbild vi redan har.

I ett klassiskt experiment skulle åskådarna till en fotbollsmatch, som spårat ur i blodsspillan, i efterhand bedöma “vem som började”. Båda lagens anhängare var övertygade om att det var motståndarlaget.

Som en bekräftelse på teorin märker jag att jag lättare kan överse med agerandet när det kommer från någon som, liksom jag själv, är Trump-motståndare: När en satirsida spred den falska nyheten att USAs hälsominister sagt att “det är bättre för vår budget om cancerpatienter dör snabbare” trodde många på det, blev – helt naturligt – mycket upprörda och spred historien vidare. Det är ju då det blir farligt – när satiriska artiklar sprids utan att det framgår att de var satir. En kvinna spred “nyheten” med kommentaren: “Må den mannen ruttna i helvetet!”. När hon fick reda på att nyheten var falsk viftade hon undan det med att “det ändå fångar andemeningen i budgeten”.

De som är mest välinformerade om politik är ofta mest orubbliga i sin uppfattning. Undersökningar visar att “motivated reasoning” verkar styra oss speciellt effektivt när det gäller just politik. Vi känner stor press att leva upp till vår grupps förväntningar. Och ju smartare vi är, desto mera hjärnkapacitet har vi för att göra det.

Så när experter och politiker uttalar sig bör man tänka på att de visserligen vet mycket om politik, men de böjer till sitt vetande så att det ska stämma med deras politiska mål. Och det gör de antagligen utan att ens inse det. Följaktligen kan de känna sig trygga i sina politiska övertygelser – eftersom de ju vet att de är välinformerade…

Evolutionen har utrustat oss med ett  “immunförsvar” mot oangenäma tankar. Från början utvecklade människan kritiskt tänkande och slutledningsförmåga för att det gjorde det lättare att samarbeta i grupper.

Sen dess har vi använt färdigheterna bland annat för att göra vetenskapliga upptäckter. Men i pressade situationer använder vi dem i första hand för att komma överens med våra grupper.

Våra partisympatier blir en del av vår identitet. Och om någon attackerar vår identitet försvarar vi oss på samma sätt som vid en fysisk attack.

De argument som övertygar dig är inte alls lika övertygande för dina ideologiska motståndare. Den psykologiska teorin om “moral foundations” innebär att människor har en “magkänsle-moral”, som verkar förbli stabil hela livet och som påverkar hur vi ser på världen.

I USA innehåller de liberalas “moral foundations” jämlikhet, rättvisa och skydd av de svagare, medan de konservativas handlar om grupplojalitet, moralisk renhet och respekt för auktoriteter.

När det gäller hälsovården är liberalernas argument om att alla borde ha rätt till hälsovård alltså ointressant för de konservativa, eftersom de tycker att det viktiga är att alla får bestämma helt själva och att det inte blir dyrt för staten.

Liberalerna vill begränsa vapeninnehavet för att minska det amerikanska vapenvåldet. Men för de konservativa är det enda sättet att stoppa en beväpnad “bad guy” är en beväpnad “good guy”.

Och ingen av dem inser att de argument de framhåller är såna som motståndaren troligen är helt döv för. För det är svårt att inse att människor kan ha andra “moral foundations” än vi själva.

Människan har alltid haft en förmåga att avhumanisera “de andra”. Det är förutsättningen för både diskriminering och krig. Nu visar det sig att vi (numera?) inte skäms så mycket över våra fördomar som man hittills trott.

De sociala normer som avhåller oss från fördomar kan snabbt förändras. På sextiotalet visade Stanfords psykologer hur lätt det är att lära barn att agera våldsamt – om man visade att en vuxen gör så. Barnet på filmen eskalerar till och med våldet genom att leta fram en leksakspistol.

Det är lätt att inse vilka kraftfulla signaler det måste ge när Trump i valkampanjen öste ur sig nedsättande yttranden – och sedan belönades för dem med ett presidentskap.

En psykolog kommenterar: “Jag tror inte att Trump skapade fördomar hos människor – inte så snabbt och inte hos så många. Men han ändrade människors uppfattning om vad som är OK eller inte.”

Sist med verkligen inte minst: RÄDSLA har ett enormt inflytande på politiskt ställningstagande. Utan rädsla skulle människan inte ha överlevt länge, så det är inte konstigt att den påverkar oss så starkt och omedelbart. När vi blir rädda tänker vi inte, vi agerar. Och det blir mycket frestande att tro på den som lovar att han ska besegra alla faror åt oss. Den starke mannen med sina enkla lösningar.

Eftersom rädslan är viktig för överlevnaden fastnar skrämmande information nästan alltid bättre i vårt minne än positiv. Och Trump jobbar mycket på att förstärka rädslan och “vi-mot-dem”-känslan: “bad hombres” från Mexico våldtar och mördar, Kina förstör vår handel. Vi måste skydda oss från faran = Amerika först!

Man kan inte klandra människor för att de är rädda för hot. Det måste vi vara. Dem vi kan klandra är de politiker som förstärker och utnyttjar vår rädsla.