Kategori: Hur funkar vi?

”Felet med världen är att de dumma är så tvärsäkra och de kloka så fulla av tvivel,” sa Bertrand Russell. Rationella och logiska är vi i alla fall inte.

Relationer

När vi äntligen får vara tillsammans – då skiter det sig!   

Efter semestern, vid pensioneringen, när barnen flyttat hemifrån – alltså när vi äntligen får mera tid tillsammans och ska göra det där vi alltid längtat efter – då krisar det.

Måste det vara så?

Även här drabbade vi samman under semestern (och då är vi ändå lediga hela året. 😉 ) Men när vi nu reste runt, framför när vi skulle försök HITTA runt, krockade våra konflikthanteringssystem. För det är vårt problem. När vi blir stressade – POFF! så dyker våra alter egon upp: Hagelskuren  och sköldpaddan.

Fortsätt läsa ”När vi äntligen får vara tillsammans – då skiter det sig!   ”

Profilbild för Okändlenaikista8 kommentarer
Om Quick och Lambertz, Om vårt tänkeri

När alla är dumma utom man själv kanske man bör tänka efter lite?

När jag vid köksbordet retar upp mig på något jag varit med om brukar min man le milt mot mig och säga: “Du har inte funderat över vad som är den minsta gemensamma nämnaren?” Då blir jag arg – i det läget vill jag ju få MEDHÅLL!  Men sen brukar jag faktiskt  tänka efter, ifrågasätta mitt eget agerande och tänkande.

Så gör aldrig Lambertz. Och han talar gärna om varför: Jag har rätt! Helt enkelt.

Hur tänker han då? En arbetskamrat beskrev en gång professorssyndromet : “En professor tror sig lätt vara bäst i sitt ämne – och ibland inom de flesta andra  områden också. Speciellt om omgivningen består av ja-sägare”. I själva verket behöver ju inte ens det första stämma. 😉

Fortsätt läsa ”När alla är dumma utom man själv kanske man bör tänka efter lite?”

Profilbild för OkändlenaikistaLämna en kommentar
Minnen, Om barn

Ska inte barn ha kön? Nuförtiden?

IRL är jag ibland en argsint jävel. Eller blir åtminstone lätt otålig och irriterad, så att jag fräser till. Inser att jag INTE ska vara med i debatter – antingen totalt ointresserad eller gapigt jätteupprörd om nån inte “fattar”…

Men när jag sitter och läser, skriver och funderar är jag tvärtom. Det är nog därför jag mår så bra av det. Att läsa om andras liv, tankar och känslor, jämföra med mina, sortera och ha det välstädat inne i mig. (Om än inte nödvändigtvis runtikring… 😉  )

Jag försöker gärna lära mig av dem som i olika avseenden vet mera, är mera medvetna, tänker annorlunda än jag. Under förutsättning att det inte handlar om ett aggressivt krigande, för då stängs jag automatiskt av och går nån annanstans. (Det gör jag när tänkeriet blir för olikt mitt också, är ju inte mer än människa…)

Fortsätt läsa ”Ska inte barn ha kön? Nuförtiden?”

Profilbild för Okändlenaikista8 kommentarer
Hur funkar vi?, Texter o tankar

Med raggisar i sandalerna

Filosofiska hörnet – om att leva enkelt

En gång för mycket länge sen beskrev en arbetskamrat hur hon förenklat sitt liv. Det gällde bland annat fotbeklädnaden. Vintertid hade hon och hennes kille  storstövlar. Till sommaren köpte de likadana kraftiga sandaler med traktorsula. När de väl gått in dem höll de länge, och när de var utslitna köpte de nya likadana. (Eller de kanske lagt upp ett lager, det minns jag inte.)

Jag frågade: Men vår och höst då? “Då har vi raggisar i sandalerna!” sa hon och log sitt stora leende. 🙂

Citatet fastnade, antagligen för att jag kan känna en sorts kluven längtan efter att leva enkelt.

På ett sätt.

Fortsätt läsa ”Med raggisar i sandalerna”

Profilbild för Okändlenaikista2 kommentarer
Om vårt tänkeri, Texter o tankar

Vi slår varann i huvet, så blir det nog bra. Eller?

Det började med att jag tänkte göra en “Lambertz”. 😉 : Yttra mig utan att ha läst in mig ordentligt. (Skillnaden är att jag står för det… ) Inte noggrannare än en “vanlig mänska” läste jag alltså Zarembas artikelserie om dolda drivkrafter i svensk socialförvaltning och rättsväsende: “Rättvisans demoner”. 

Om hur vi människor gör vårt bästa, men just vår mänsklighet och vårt känslomässiga engagemang ställer till det, speciellt när det som här handlar om barn. Det är lätt – och mänskligt! – att ta (känslomässig) ställning för en part, och svårt att därefter vara objektiv.

Fortsätt läsa ”Vi slår varann i huvet, så blir det nog bra. Eller?”

Profilbild för Okändlenaikista2 kommentarer
Hur funkar vi?, Relationer

Vi och våra relationer…

Jag började läsa bloggar när jag råkade hitta sådana där människor levande beskrev och resonerade kring sina liv, relationer och kriser. Ibland försökte jag bidra på samma sätt som jag fått hjälp av mina vänner. Bland annat läste jag Kristian Gidlunds fantastiska “I kroppen min” – både mörk och ljus. Fast jag gillar trams också, sån är jag! Häpp! 🙂 I läsningen och kommenterandet finns plats för båda delarna.

Som en sorts vänskap. För den är ju också sån, åtminstone för mig – trams och allvar blandat.

För att inte tala om kärleksrelationen…

Fortsätt läsa ”Vi och våra relationer…”

Profilbild för Okändlenaikista6 kommentarer
Om vårt tänkeri, Spaningar

Sprickorna i det svenska rättssystemet

Artikeln i Filter 2014/41 finns inte på nätet, så jag gör en liten (högst subjektiv) sammanfattning.

Jag har känt det i kroppen… Du ser det som din uppgift att bevisa din huvudteori. Och det är inte av ond vilja, det är mänskligt.

Så säger Ivar Fahsing, en norsk polis med lång erfarenhet av mordutredningar. Idag undervisar han andra utredare vid Polishögskolan i Oslo och arbetar på sin doktorsavhandling.

Hans forskning jämför brittiska och norska poliser, erfarna och nyutexaminerade. En tydlig skillad är att brittiska poliser inte litar på magkänslan.

Det beror troligen på “PIP – professionalising investigation programme” – en reform, som genomfördes efter en skandal i slutet av 90-talet, när Scotland Yard misslyckades lösa ett fall till stor del på grund av förutfattade meningar om svarta.

Fortsätt läsa ”Sprickorna i det svenska rättssystemet”

Profilbild för OkändlenaikistaLämna en kommentar