Om man bara följer rutiner och instruktioner blir allt bra – eller?

Min favorit i TV-serien Friends är Phoebe, den utflippade blondinen med ett brokigt förflutet som sjunger egna visor, bland annat om en illaluktande katt. Hon försörjer sig som massös och på diverse extraknäck. En gång skulle hon sälja toner, och fick veta att svaret på kundens alla frågor fanns i pärmen hon fått. Den enda fråga hon själv hade till chefen var: ”Vad är toner?” Sen var hon redo att börja jobba.

Den första kund hon ringde svarade att han inte behövde någon toner eftersom han tänkte ta livet av sig. Han var nämligen fast i ett meningslöst jobb och ingen av kollegerna visste ens om att han existerade. Och Phoebe bläddrade frenetiskt i sin pärm – utan att hitta just den invändningen.

Fortsätt läsa ”Om man bara följer rutiner och instruktioner blir allt bra – eller?”

Tänk vad mycket man INTE måste – om man tänker efter.

Några stillsamma reflektioner om de gångna helgerna, som de visas upp i media av mångahanda slag. Själv har jag aldrig firat på det sättet och inte heller sett något sånt i min närmaste omgivning. Är det bara en bild som visas upp, medan det ”vanliga livet” tuffar på ungefär som vanligt för de flesta av oss? I så fall – vad ska det vara bra för? 🤔

I julmånaden gillar jag nog mest Lucia: Vi tänder ljus i mörkret och vet att det ganska snart ska börja bli lite ljusare. Inga krav på presenter, ritualer och social samvaro (såvitt jag vet i alla fall). I ljusens sken kan man dricka glögg och äta pepparkakor, lyssna på luciasånger och kanske se ett luciatåg. Men julen nalkas…

Fortsätt läsa ”Tänk vad mycket man INTE måste – om man tänker efter.”

Några VINTERBILDER

🎄🕯️🕯️🕯️🕯️Först den vanliga JULbilden med det gamla fina jultornet! Under åren har en trumpetande ängel försvunnit och fått en lite annorlunda ersättare, annars är allt precis som det var från början. Det snurrar till och med – när det vill… Och så lite vinter – dvs snö. Det har vi ingen nu, men i höstas såg det ut så här från köksfönstret just när solen … Fortsätt läsa Några VINTERBILDER

Funderingar kring det här med tvärsäkerhet

Nyligen läste jag en recension av ”Kvinnor utan barn”: Författaren Sara Martinssons tidigaste minne är en insikt om att inte vilja ha barn. Nu är hon 42 år, och har skrivit en bok om varför.

Det lät ju intressant, men enligt recensionen berättar hon inte just några livshistorier, utan hävdar att ingen egentligen vill bli gravid, utan hjärntvättats till det av onda krafter i samhället: bibeln, patriarkatet och den medicinska vetenskapen som hetsar oss in i familjelivet genom att överdriva riskerna med sena graviditeter. Människan har ingen biologisk instinkt att föröka sig, bara sexdrift. Barnlängtan är bara en kulturell konstruktion.

Fortsätt läsa ”Funderingar kring det här med tvärsäkerhet”

VARNING! Vägglössvåg på väg!

I Paris är det panik – vägglöss i tunnelbanan, på bio, på flygplatser, sjukhus… och i Stockholm har lushunden Kalle hittat åtminstone spår av dem på en stol som ”har tagits om hand”. 😱 Fast vi får även lugnande besked: löss dör vid 57 grader, och SL ångtvättar tunnelbanan. Och frågan är hur mycket i Paris som är panik-rykten, för vägglössen där beter sig inte alls som alla andra. Jag vet, för jag har varit tvungen att läsa på.

Kort sammandrag av l-å-n-g text nedan: I början av maj fick jag konstiga fläckar på armen – som kom och gick och småningom började klia. Ingen salva funkade, det blev remiss till hudläkare som tog vävnadsprov. Och så kom läkaren på vårdcentralen på att det KUNDE vara vägglöss.

Det var det. Men då hade vi förlorat en månad – och generationer vägglöss hunnit födas…

UPPDATERING NEDAN: NY LÖSNING VERKAR VARA PÅ G!

Fortsätt läsa ”VARNING! Vägglössvåg på väg!”

Postnord gjorde det IGEN! Eller rättare sagt: gjorde det INTE. Nu heller.

Vi har noggrant undvikit Postnord efter tidigare erfarenheter, senast när man lyckades dumpa alla leveranser till flera områden hos fel ombud som när vi äntligen lyckats hitta dit hade skickat tillbaks alltihop. Chauffören kanske tvärtröttnade på jobbet? Förståeligt, i så fall.

Nu online-handlade vi på Ikea och ville få hemleverans, trots att det inte var något jättepaket. När jag såg att Ikea anlitar Postnord för hemleveranser tvekade jag automatiskt, men tänkte sen att de måste väl ha bättrat sig efter den massiva kritiken. Nu ska jag inte vara sån – utan ge dem en chans!

Det var dumt, mycket dumt. Här är hela historien:

Fortsätt läsa ”Postnord gjorde det IGEN! Eller rättare sagt: gjorde det INTE. Nu heller.”

Så var det att få HJÄRNAN plåtad!

Jag skriver för närvarande oftast i StockholmsMix , där jag gör slumpvisa nedslag i Stockholms historia. Men nu har jag gått igenom diverse hälsokoller – senast alltså hjärnröntgen – (eller rättare sagt MRI = undersökning med magnetkamera) och sånt samlar jag ju gärna här i mitt ”externminne”.

Det är inte så dramatiskt som det låter (hoppas jag!), utan gäller min gamla migrän – om det nu är det… 😨 Det började för ett antal decennier sedan på jobbet när plötsligt en del av texten jag läste försvann. När jag istället svarade i telefonen började jag efter en stund tappa ord.

Fortsätt läsa ”Så var det att få HJÄRNAN plåtad!”

När natten var farlig och vi sov tillsammans

På äldre dar har jag svårt att få ihop mina sju-åtta timmars oavbruten sömn. Ofta är jag jättesömning tidigt på kvällen och klarvaken en stund mitt i natten. Måste slöglo på TV ett tag innan jag blir sömnig igen. Nu läser jag i Världens historia att detta är fullständigt normalt.

Människan har sedan medeltiden – kanske ända tillbaka till antiken – delat upp sömnen i två delar: ”första” respektive ”andra” sömnen. Däremellan var man vaken. I en del familjer åt man en sen måltid, i andra förberedde man redskapen för nästa dags arbete och fyllde på ved i husets eldstad för att slippa vakna i ett iskallt hus. Och så hade man sex.

Fortsätt läsa ”När natten var farlig och vi sov tillsammans”

När man får mystiska utslag…

En dag var min ena knoge röd och svullen, och när jag tittade närmare gick det en rad av röda fläckar från knogen och ända upp till armbågen. Men de verkade vara på väg att blekna, så jag tänkte inte mer på det. Förrän det började ill-klia, svullna och bli knallrött. Men sen bleknade det.

Så där höll det på – varje gång det lugnade ner sig trodde optimistiska jag NU! har det gått över. Men inte, det återkom, allt rödare och kliigare spred det sig ut på händer och fingrar. På bilden är det inte särskilt rött och svullet, men man ser hur märkena ligger i en tydlig rad. Sen tillkom en parallell rad på den armen, och en på den andra. Samt en liten filial på benet… . För att kunna sova för allt kliandet fick jag gå till sängs med en kylklamp från frysen att lägga armen på.

Fortsätt läsa ”När man får mystiska utslag…”

Historien om Dal-Brita – Tuffaste tjejen på Bruket

Numera skriver jag mest på StockholmsMix, eftersom jag snöat in på Stockholms historia – speciellt stockholmarnas. Men i någon av de (digitala) gamla tidningsartiklarna om allmänt och blandat hittade jag den fantastiska historien om Dal-Brita. Och om henne kan man säga mycket, men i Stockholm hörde hon inte hemma. Så jag berättar om henne här istället.

Några bilder verkar inte finnas av Dal-Brita, men bilden ovan är från ett krönikespel om Sandviken 1942, där hon resolut lyfter på kjolen och river en remsa av särken för att förbinda rallaren Perssons tumme.

Fortsätt läsa ”Historien om Dal-Brita – Tuffaste tjejen på Bruket”