Är detta verkligen INTE våldtäkt?

Några märkliga frikännanden, att jämföra med vad som i Assange-fallet betraktas som möjlig våldtäkt.

Jag förstår att det kan vara svårt att döma i våldtäktsmål. Det ligger ju i sakens natur att det är brist på vittnen och att det kan finnas en glidande skala där kvinnan behöver mera tid för att tända. Ord står mot ord. Men när jag läser nedanstående resonemang begriper jag inte hur någon någonsin ska kunna bli fälld för våldtäkt. Ingen ifrågasätter dessa kvinnors berättelser, det finns teknisk bevisning, men enorma ansträngningar görs för att ändå kunna fria. Fortsätt läsa ”Är detta verkligen INTE våldtäkt?”

Kan det här verkligen vara våldtäkt? Om Assange-fallet

Kunde inte tro att  Assangefallet var fullt så märkligt som det verkade vid en första titt. Nu finns ju inte bara debattinlägg och artiklar utan även förhörsprotokoll på nätet. Så jag läste in mig.

Ju mer jag läste desto mera förvirrande verkade det. Speciellt när jag  jämförde med ett antal märkliga friande våldtäktsdomar. Jag börjar förstå om Assange tycker det verkar lurt och undrar vad man är ute efter. Egentligen …

Fortsätt läsa ”Kan det här verkligen vara våldtäkt? Om Assange-fallet”

Är det verkligen ballare att vara lesbisk?

Läser – och blir lite förbryllad. (Det händer i och för sig ofta 🙂 )

Är det OK (PK) att säga att man kan ”programmera om sig till lesbisk”, men inte att man kan be Gud om hjälp om man lider av sin homosexualitet? Undrar den oreligiösa.

Är lika frågande andra gången jag ser Uppdrag Granskning om ”Bögbotarna” .
(Edit: Sidan verkar senare borttagen.)
Fortsätt läsa ”Är det verkligen ballare att vara lesbisk?”

Om missbrukade ord

Har man sett ångest och depression på nära håll använder man INTE de orden när man menar bakfull, nervös eller lite lessen. Detsamma gäller det ymnigt flödande ordet ”kränkt”.

Just när jag sitter här och irriterar mig hittar jag en annan som reagerat, Åsa Beckman i DN: Ordet kränkt fortsätter sitt slappa segertåg. Jag kunde inte sagt det bättre själv.

Så här skriver hon sammanfattningsvis: När Diana Nyman från Romska rådet nekades äta frukost i Sheratons frukostmatsal samma morgon som hon bjudits in till regeringen för att tala om diskrimineringen av romer kände hon sig kränkt.

Fortsätt läsa ”Om missbrukade ord”

Knepigheten med att presentera forskning

När jag hört eller läst om aktuell forskning upptäcker jag att mina frågor ofta blivit fler istället för färre. Förstår i och för sig problemet.

Jag jobbade ju på ett forskningsinstituts marknadsavdelning i många år och är gift med en journalist som skrev om teknik utan att vara tekniker. Många steg blir det när forskningsresultat ska presenteras.  Fortsätt läsa ”Knepigheten med att presentera forskning”

Fyrtiotalisternas framfart

Vi fyrtiotalister är väldigt MÅNGA. Det har ofta märkts under årens lopp.

När jag var tolv år såg jag fram emot att bli stor. En mera avancerad klasskamrat hade redan lagt ner kjolarna till mitt på vaden, snart var det min tur. Och en liten resårgördel, så långt kom jag. Vägde 45 kg, men man skulle ha gördel med strumpeband. När jag senare la av den kände jag mig sladdrig(!)

Men när vi fyrtiotalister blev tonåringar stormade TONÅRSMODET in på scenen (just for us)! Fortsätt läsa ”Fyrtiotalisternas framfart”

Vad i all världen har hänt med Göran Lambertz?

Läser fascinerat om Quick/Bergwall-fallet. Båda böckerna (Råstams och Josefssons) och ett stort antal artiklar, webbskvaller, domar etc … Dan Josefssons bok har jag köpt och tänker läsa om, eftersom det som alltid är psykologin som intresserar mig mest.

På ett mänskligt plan och om jag glömmer facit kan jag förstå de flestas agerande, taget var för sig. Men inte Lambertz.

Problemet är att det verkar saknas fungerande kontrollstationer. På något sätt måste man ju se till att inte alla springer åt samma håll. För det KAN vara fel håll. För mycket tummen upp…  Fortsätt läsa ”Vad i all världen har hänt med Göran Lambertz?”