2013, den 11 december (nästan 12) kom han slutligen, mycket efterlängtad: Marikas och Max lilla Björn, mitt barnbarn. Med eget tecken i WordPress upptäckte jag just: 🐻 . Klart grabben ska ha eget tecken.

Jag skrev förstås min välkomstdikt. 

På hans ”egentliga” födelsedag, den 27 december, var vi där:), mormor, morbror Richard och bonusmorfar.

Gott att se den lilla familjen lära känna varandra. De verkade trivas så bra tillsammans. Björn var förvånansvärt lätt att förstå (med tanke på hans ringa ålder): Lite hungrig = måttligt skrik, sällskapssjuk = mer gnällig, mycket hungrig = imponerande GALLSKRIK (”Här gäller det livet!”).

Mormor skrev förstås sin sedvanliga välkomstdikt:

och pappa Max la in bild på Facebook:

---