7 juni började vårt Berlinbesök, tyvärr redan  05.30…  😦  

Fönstret gick inte att stänga helt, och byggarbetarna hade INTE semester, vilket de gärna ville demonstrera för oss. Så de började tidigt – och HÖGLJUTT-  riva ett byggstaket alldeles nedanför vårt fönster: KLONK– KLONK– BRRR– KLONK…)

Vi köpte våra Berliner Welcome Cards och gav oss iväg.

Berliner Welcome Cards kan köpas bl a på hotellen. Rekommenderas! Det finns i olika varianter, vi valde 5-dagars ABC, för resor i alla tre zonerna. Med det kunde vi i fem dagar åka bussar, t-banor, pendeltåg –  inom stan och ända ut till flygplatsen när vi skulle hem. Dessutom fick vi i snitt 25% rabatt på en mängd sevärdheter, museer, sightseeingturer och en del restauranger. (Av det vi ville se saknades bara Sachsenhausen på listan – men det berodde på att det var gratis…) Liten guidebok och karta ingick.

Man stämplar kortet första gången man åker, därefter kan man hoppa på bussen genom bakdörrarna utan att visa biljetten. Vi råkade inte på några kontrollanter förrän på väg till flygplatsen dag 5, men de civilklädda kontrollanterna lär ska vara tuffa med böter, även till utlänningar …

Kortet går också att köpa över nätet (och det kan göras i förväg, eftersom det gäller först efter första stämpling). Om vi gjort det hade vi sluppit problemen med att begripa hur vi skulle ta oss in från flygplatsen första dagen. Men då hade kortet inte räckt den sista dagen… Läs mera om (och köp) Berliner Welcome Cards .

För att få överblick hade vi egentligen tänkt åka hop-on hop-off buss genom stan första dagen, men upptäckte att linjerna 100 och 200 gick ungefär samma sträckor och dessutom var GRATIS! (dvs ingick i vårt Welcome Card). Fast där ingick förstås inte  guide.

Vi började med att ta buss 100 till Alexanderplats, som nu är knutpunkt för kollektivtrafiken i den östra delen av centrala Berlin. Tidigare låg det i Östberlin. Intressant plats, som gett namn åt bok, filmer och TV-serie ”Berlin Alexanderplatz”.

Därifrån promenerade vi in mot centrum i den gassande solen. På vägen gick vi in i Marienkirche.

Sen tog vi en liten paus vid Neptunbrunnen, som föreställer Neptun omgiven av fyra kvinnor symboliserande de stora floderna Rhen, Weichsel, Oder och Elbe.

Marx och Engels stod kvar på Marx-Engels-Forum, som skapades 1986, dvs alldeles i slutet av DDR-tiden. Efter mycken diskussion beslutades att de skulle få stå kvar även efter återföreningen. Observera hur blankslitet Marx’ knä är av alla turister som suttit där för fotografering,

Under Berliner Dom ligger kryptan med fortfarande skadade – eller kopior av Hohenzollarnas ursprungliga kistor. Domen skadades svårt 1944 under bombningen av Berlin. Av konung Friedrich Wilhelm II:s sarkofag återstår bara den tillbucklade överdelen, resten är en kopia.

Vi tyckte kryptan var fascinerande, just därför att en del var i så dåligt skick, och kunde ge ett intryck av förstörelsen – men läste senare på nätet att det var ”ointressant”…Vilken tur att vi alla tänker olika 🙂

Återbyggnaden av Domen började 1975 och bekostades av evangeliska kyrkan – i väst. DDR-ledningen tillät återuppbyggnaden på villkor att man rev Denkmalskirche, som var den delen av domen som överlevt kriget nästan oskadd. Idag är den ytan fortfarande obebyggd… Läs mer på Skyscrapercity.com.

Efter Domen tog vår ork slut och vi tog en öl på en uteservering alldeles utanför och spanade in omgivningen. Speciellt en mycket späd äldre kvinna i JÄTTESTOR mörkgrön polyesteruniform drog till sig vår uppmärksamhet ( I den värmen!) . Byxorna veckade sig mot trottoaren och t o m mössan var ENORM – på väg ner över öronen. Hon försvann in i domen och kom ut igen, gång på gång. Småningom insåg vi att det måste vara någon sorts (vaktmästar?)uniform hon hade på sig. Om hon dök in i domens svalka för att inte svimma eller om hon fullgjorde någon arbetsuppgift gick däremot inte att begripa.

Med nya krafter fortsatte vi till DDR-museet. Vi blev lite besvikna över att där inte fanns någon Trabbi att ”låtsasköra” (som man påstått på hemsidan), men den var ersatt med en specialvariant av den mycket förlängda Volvo som DDR-höjdarna åkte i. Trabbis såg vi istället vid f d Berlinmuren, där vi  t om hade kunnat åka med dem. Däremot visade museet bland annat en typisk DDR-bostad från 70-talet. Man kunde också äta typisk DDR-mat, men det valde vi bort… Läs mer om DDR-museet.

Vi fortsatte till Brandenburger Tor, där vi ideligen verkade hamna under de kommande dagarna.

Sen dök vi från hettan in i (svala underbara!) Tiergarten och samlade kraft.

Vilade på hotellet, tog ett glas vin på en av Kudamms många uteserveringen och planerade morgondagen.

---