Först sitter man på terrassen och väntar på gästerna. Maken har provisoriskt satt upp tältet på gräsmattan, och hängt upp gungan. Det är till och med hyfsat städat. Bortom syrenbuskar och äng skymtar sjön med den lilla badplatsen. 

Sen får man förmånen att uppleva barnbarnets första möte med en badstrand. Från: ”Vill du också bada?” Svar: ”NÄ!” –  via ett tveksamt ta av skorna och “blöta fötterna” – hela vägen till det kiknande skrikskrattet när det är precis lagom läskigt-fast-mest-härligt. Endast iklädd solhatt (barnet, inte vi). Till och med en liten kallsup när plaskandet blev för våldsamt var helt OK. Och sandstranden är liten men fin: ”Vilken stor sandlåda!” sa barnet.

Sen har man tydligen blivit tillräckligt bortskämd: Två ynka myggbett höll  mig sällskap i natt. VARFÖR kliar det mest när man ska sova!?!? Särskilt när kläggiga flugor kommer på besök.

Så här ser två myggbett ut när de hamnat på mina ben – och då har de ändå inte svullnat färdigt.

Ni vill inte veta hur getingsticket såg ut häromåret… 😦