Vi hade ju rest bort för att fira makens födelsedag. Först på bussen från flygplatsen fick vi reda på att det var en perfekt tidpunkt att besöka Madeira: Blommorna började just slå ut och det var karneval! Och på Madeira firar man länge: hela stan och många människor är dekorerade i 13 dagar! Vi valde att se två karnevalståg, ett i veckan. Bilderna tog Ingemar Lindmark.

Barnen hade ett eget tåg, där ett tusental från olika skolor och förskolor tågade genom centrum i kostymer de själva och deras föräldrar gjort. Det såg vi inte, utan nöjde oss med de utklädda barnen ”på stan” och vid de vuxnas karneval. På bilden samlades en barngrupp i parken där vi ofta var.

Till födelsedagsmiddagen letade vi reda på en liten indisk restaurang, där man INTE försökte ragga upp oss. (Vi surkärringar gillar ju inte sånt! 😠) Den låg vid en liten sidogata ovanför en rent ovanligt brant backe. Jag skämtade om att inkastaren aldrig skulle släppa oss när vi så tydligt klättrat upp till just den här restaurangen. Men de hade ingen inkastare, det var en gäst vi sett utanför.

Vi hamnade i en familjär liten restaurang med vad som verkade vara stamgäster, god mat och vänligt, (ofjäskigt!) bemötande. Och så fick vi hjälp att hitta ”normalkryddade” rätter – vilket är vad vi klarar av. När vi återvände veckan efter kände man genast igen oss. (Vilket jag, som alltid, valde att uppfatta positivt. ;))

Lördagen den 2 mars var det dags för det stora karnevalståget, där konkurrerande sambagrupper visar upp sig. Det hade över 1000 deltagare och dussintals fantasifulla ekipage. För att slippa trängas på (eller missa!) bussen följde vi lämmeltåget som promenerade in till Funchal på ungefär en halvtimme.

När vi kom fram var vi plötsligt omgivna av VÄLDIGT många nakna rumpor på EXTREMT nära håll – och en massa viftande fjädrar och plymer. Vi hade hamnat alldeles vid starten, innanför kravallstaketen och nästan i ”flickornas omklädningsrum”.

Vi klämde in oss bakom staketet (vi hade ju inte tänkt DELTA i paraden!) och kunde följa förberedelserna och starten på mycket nära håll. På bilden nedan får gruppen Animad de sista anvisningarna av en funktionär.

Jag har alltid tyckt att det är roligare att se när exempelvis Bergman regisserar sina konstnärliga filmer än själva slutresultatet, och det var likadant här.

På så nära håll blev det tydligt vilken spridning det fanns bland deltagarna. Där fanns inte bara de unga jättesnygga tjejerna (och killarna) som man brukar se på bilder, utan även ganska trinda, kortvuxna farbröder och bastanta matronor i mogen ålder. Som behärskade sin samba!

Man fick en känsla av att hela byn ställt upp. En del showade loss och skojade med publiken redan före start, medan andra verkar ha fått hoppa i överblivna kostymer och önskade sig nån helt annanstans: ”VARFÖR ställde jag upp på detta?”

En stackare höll hela tiden på att tappa den enorma fjäderplymen hon hade på huvudet. Och vi insåg att killen vi tidigare sett från vår hotellbalkong ingick i paraden. I sina silverbyxor och den knallblå glitterkavajen såg han betydligt mera hemmastadd ut där än han gjort på gatan i dagsljus.

Precis vid staketet kopierade en liten flicka i röd sidencape de stora tjejernas samba-moves. Till och med min mobil verkade plötsligt få feeling(?) och påstod bestämt att klockan var 14.32 den 14 december. Eh?

I bakgrunden syns den dramatiska svarta lavabergväggen, som fanns vid starten, där vi stod.

En del var bara stiliga. Här fanbärarna för ett av lagen.

En del ekipage var väldigt höga. På marken verkar man fortfarande diskutera arrangemangen.

Efter ungefär 2 timmar kroknade vi och gick tillbaka samma väg vi kommit. Då kunde vi kolla in de ekipage som fortfarande väntade på sin tur. Åter på hotellet satte vi på TVn – och hamnade i direktsändningen från karnevalen vi just lämnat!

Mycket samba blev det den dan.

Veckan efter var det dags för den försenade “Trapalhão”-paraden. Vi hade funderat lite på hur man gjorde om det blev störtregn – dräkterna och ekipagen verkade inte särskilt vädertåliga, med alla sina plymer. Vi fick genast svar, för det här s k ”slap-stick”-karnevalståget skulle egentligen ha gått på fettisdagen men sköts upp till lördagen den 9 just på grund av dåligt väder.

Det här är en mera spontan parad, öppen för alla: grupper och enskilda, utlänningar och infödda. Som namnet antyder var det mycket skämt och satir. Sånt kan ju vara lite svår för oss utlänningar att förstå, men där fanns förstås något om sjukvården – med droppflaskor, jätteblöjbyxor och plastoveraller (i värmen!). Även här verkade graden av entusiasm variera. Vi såg tre grönklädda grodor(?), där deltagandet verkade vara ”mamma grodas” idé, för hon dansade frenetiskt, medan övriga två grodor tåligt lunkade på.

Störst spelglädje visade nog ändå den inspirerade drag-drottningen i knallrött fodral och d:o jätteplatåskor, som på buskismanér flirtade med publiken, vände sig om, drog upp kjolen, visade sin nätstrumpsbeklädda rumpa – och stod på ändan så att den följande jättetrucken tvärbromsade med ett förskräckt tutade och publiken skrek till. På bilden ser man den hotande skuggan från trucken.

Fallet var faktiskt så bra att vi trodde det var inrepeterat, men i efterhand hittar jag en redigerad Youtubefilm, klippt och med pålagd musik. Där finns inget fall med, så det verkade inte ha varit planerat. Vi har alltså ett scoop här!

Redigerad och hopklippt film (utan de transportsträckor man hade på plats):

Den här paraden gick på eftermiddagen, och på taket bakom tåget står de lyckliga åskådare som hade tillgång till hotellets uteplats, nära till baren och en del i baddräkt.

På en vagn svävade ett bi ovanför ett stånd med fruktjuice(?)drickare. Han drog sig energiskt fram och tillbaka längs linan. På vagnen bakom åkte en liten stuga med en broderande gumma på farstukvisten. När vi kom hade man fortfarande inför starten hållit på att täcka vagnen med knippen av blommande gräsknippen. Som snabbt vissnade i värmen.

Var det gräsknippet som gjorde att geten nedan skötte sig så fint? Medan två skällande hundar alldeles intill måste skiljas åt av en funktionär.

De mest ambitiösa artisterna hade vissa problem, vilket gjorde att det inte blev någon bild på dem: Två tjejer var utrustade med både enhjuling, jongleringsringar och -koner samt en stor ring att stå i medan den snurrar och gör volter. Imponerande uppträdande, men det blev nödtvunget många rena transportsträckor – och genomsvettiga, utpumpade artister. Jag hittar inte det inslaget i Youtube-videon heller.

Bara för att avslutningsvis komplettera: Det fanns de som badade också – antingen i hotellpoolerna eller bland de dramatiska svarta klipporna. Delar var avstängda på grund av rasrisk…