Kategori: Hur funkar vi?

”Felet med världen är att de dumma är så tvärsäkra och de kloka så fulla av tvivel,” sa Bertrand Russell. Rationella och logiska är vi i alla fall inte.

Hur funkar vi?, Texter o tankar

Vad är det egentligen jag är rädd för?

När jag var 14 år åkte vi på klassresa till Bremen – en viktig resa för mig: Det var då jag på avstånd började skymta vem jag skulle kunna bli som vuxen. (På den vägen är det.) Femtio år senare(!) träffade jag  klasskompisar jag inte alls hade känt i plugget. Det var så trevligt att vi möttes flera gånger. Några pratade om att “göra om” skolresan.

Och jag VÅGADE följa med, trots att jag inte kände dem! YIPPIE!

Även den resan blev viktig för mig, jag blev ombedd att skriva om det och testade att blogga. Och blev fast. Annars vore jag inte här. YIPPIE igen!

Så varför kändes det först jätteläskigt, redan inför den första resan? ❓

Fortsätt läsa ”Vad är det egentligen jag är rädd för?”

Profilbild för Okändlenaikista9 kommentarer
Hur funkar vi?

Tror vi verkligen att vi måste vara proffs? På allt?

Som barn hade jag läderstövlar när alla andra hade pjäxor med stålkant och raggsockor, även min mamma. Hon matchade sin fina pälskragade femtiotalskappa med pjäxor och vek prydligt ner skaften på raggsockarna.

För att kunna åka skidor med pjäxorna behövde man bara sparka in dem i skidbindningen och fästa läderremmen bak på den hårda sulan. Min man (som hade pjäxor) säger visserligen att det inte var så lätt som det såg ut, men för mig blev det verkligen problem, för mina läderstövlar var för mjuka både fram och bak…  Har ett dystert minne av hur jag till slut gav upp och pulsade hem i snön, släpande de lånade skidorna efter mig. Det var slutet på min skidåkningskarriär…

Fortsätt läsa ”Tror vi verkligen att vi måste vara proffs? På allt?”

Profilbild för Okändlenaikista6 kommentarer
Vi på nätet

Det farliga(?) nätet

Efter att ha skrivit om sommarminnen tänkte jag vidare kring det här med barn(barn) och mobiler. Vi gladdes ju över att mobilerna försvann när något roligare dök upp. “Det blir lätt för mycket dataskärmar nuförtiden, även för barn.” Men sen funderade jag: Påminner inte det här om något?

Och så minns jag debatten om videovåldet. När videobandspelare för drygt 30 år sen blev allt vanligare i hemmen skrämdes föräldrarna av alla sex- och våldsfilmer som nu blev tillgängliga för barnen. Ett tag uppfattades det som ”fult” att äga en videobandspelare.

Men det var ju knappast videon som var problemet.

Fortsätt läsa ”Det farliga(?) nätet”

Profilbild för Okändlenaikista2 kommentarer
Hur funkar vi?, Relationer

”Välkommen till min värld!” – Om magiska speglingar

I en bloggkommentar halkade jag in på ett av mina älsklingsämnen, och åtminstone EN person var intresserad av vad jag kunde tänkas skriva om detta. Så nu kör jag! 🙂

Varje människa bär sitt ett eget universum inom sig, med alla egna upplevelser, känslor, tankar, associationer, relationer, etc etc. Detta universum bygger vi flockdjur upp genom ett ständigt samspel med omgivningen.

Det lilla barnet tittar in i ögonen på sina trygghetspersoner: “Gör jag rätt nu?” “Kan det här vara farligt, du hjälper mig väl i så fall?” “Titta vad jag vågar!” “Det här känns inte bra, hjälp mig – NU!”  Från födseln är små barn mästare i att uppfånga och anpassa sig till omgivningens reaktioner på dem och vad de gör. Vuxna gör precis likadant. Samspelet är mera dolt och sofistikerat, men vi  fortsätter att vara beroende av att bli sedda och bekräftade. Vi speglar oss ständigt.

Fortsätt läsa ””Välkommen till min värld!” – Om magiska speglingar”

Profilbild för Okändlenaikista8 kommentarer
Hur funkar vi?, Relationer

Det här med sex – Hur funkar det egentligen?

Häromdan pratade vi om hur svårt det måste vara för en utomstående (exempelvis jurist) att fastställa om sex är frivilligt eller inte. Man ska ju inte behöva ställa upp på sex för att man har utmanande kläder/sätt eller tidigare har haft sex med samma person. Man ska t o m kunna ångra sig under resans gång. Förstås.

Frågan är: Hur ska utomstående kunna fastställa hur frivilligt det var? Vittnen finns ju sällan och det hela kompliceras av vad som kan uppfattas som spelet mellan könen.

För drygt ett år sen, läste in mig på Assange-fallet (“Kan det här verkligen vara våldtäkt?”) och på en del friande domar i våldtäktsmål ( “Är detta verkligen INTE våldtäkt?“).

Som vanligt ville jag försöka FÖRSTÅ. Jag misslyckades.

Fortsätt läsa ”Det här med sex – Hur funkar det egentligen?”

Profilbild för Okändlenaikista8 kommentarer
Hur funkar vi?

Hur naturligt är det egentligen med nakna kroppar?

Hörde någon i radio prata om hur naturligt det är att vara nakna, i “naturligt tillstånd”. Minns att i Tyskland fanns (finns?) något som kallades FKK  eller “Freikörperkultur“ – som väl närmast  motsvarar naturism.

Här pratar vi alltså inte nakenbad, utan att man är naken i alla möjliga sammanhang – ”en livsstil i harmoni med naturen” som “utmärks av praktiserandet av gemensam nakenhet och har till ändamål att uppmuntra självkänsla, respekt för andra och för omgivningen”. Alla kan då “acceptera både sig själv och andra, med alla skavanker och avvikelser från de ideal som kulturen för tillfället anger.” Bild från Wikipedia.

Det låter ju oerhört sympatiskt. Men…

Fortsätt läsa ”Hur naturligt är det egentligen med nakna kroppar?”

Profilbild för Okändlenaikista8 kommentarer
Om barn

Barnbarnsvakten tänker vidare

Vi umgås med yngsta barnbarnet, som inte pratar än (utom det pekande DÄ! förstås). Men FÖRSTÅR gör han!

Jag försöker föreställa mig hur det måste vara att utvecklas så snabbt – ifrån att vara alldeles färsk, som min rumskompis på BB sa till sin dotter. Från en perfekt tillvaro, vaggad av kroppstemperade vågor och småningom lyssnande till intressanta dämpade ljud. Utan att varken behöva äta eller dricka. Eller ens andas. Då:


I en privat BIG BANG! knuffas man plötsligt brutalt ut i en kaotisk tillvaro med skarpt ljus, öronbedövande oljud, bombarderad av helt nya känslor: Man fryser, svettas, hostar och hickar, har JÄTTEont nånstans (var?), känner sig döende av hunger och törst.

Fortsätt läsa ”Barnbarnsvakten tänker vidare”

Profilbild för Okändlenaikista4 kommentarer
Hur funkar vi?

Filosofiska hörnet: Vad är viktigt i livet?

Fortsätter att fundera kring måsten och vad som egentligen är viktigt.

När min mamma skötte sina barn och sitt hushåll handlade det inte om sammanbitet bortslösad kvinnokraft. Den egna familjen hade hon längtat efter hela livet. Jag har ljusa minnen från den tiden: mamma i en solstrimma vid köksbordet i ettan, där hon trivdes så bra. (Och där vi till slut bodde fyra pers och en bebis…)

Hon har sin urblekta rutiga omlottklänning (städrock?) och en klut om håret. (Finns ordet “klut” nuförtiden?) Hon sitter med benen slingrade om varann på sitt speciella sätt och njuter av sitt nystädade, väldoftande hem – och sin kaffe med cigg.

Samma stämning omgav henne när hon stickade, virkade och läste (efter arbetsdagens slut!). Lustfyllt.

Fortsätt läsa ”Filosofiska hörnet: Vad är viktigt i livet?”

Profilbild för Okändlenaikista6 kommentarer
Hur funkar vi?

Det där var väl ingenting att bli ledsen för!

Kan det nånsin finnas något annat svar på det än: 

Jo, tydligen. Jag blev ju det.

Det innebär inte att vi känslosamma ska ha privilegier. En bekant till mig gjorde en gång upp en lista över allt man inte fick säga för att inte göra honom ledsen. Det var ingen bra idé. Listan var så lång att det blev enklare att inte säga nåt alls…

Däremot kan vi väl alla periodvis behöva lite “tyck-synd-om” ett tag, antingen vi är tårsprutande eller inte. Innan vi kavlar upp ärmarna och tar itu med situationen.

Fortsätt läsa ”Det där var väl ingenting att bli ledsen för!”

Profilbild för Okändlenaikista3 kommentarer
Relationer

Det finns mitt sätt. Och så finns det fel sätt. Eller?

Läser en krönika som  börjar:
– “Hur kan du som är så söt vara singel?” Jag vet inte hur många gånger jag fått den frågan. Från bekanta, kollegor, släkt.

Och det förstår jag ju verkligen att man reagerar mot. Någon tror sig veta bättre än jag hur jag bör leva mitt liv. VAF…?! 👿

Tyvärr avslutas krönikan ”i den andra ringhörnan”:
“Hur kan man välja en parrelation framför att vara singel? … Allt det som ett förhållande ger går ju att nå genom singelskapet; trygghet, sex, sällskap och kärlek. Men genom andra personer och relationer som är mer eller mindre kravlösa.”

Och DÄR! tappade man mig. I det kravlösa. 

Fortsätt läsa ”Det finns mitt sätt. Och så finns det fel sätt. Eller?”

Profilbild för Okändlenaikista8 kommentarer