Det här med sex – Hur funkar det egentligen?

Häromdan pratade vi om hur svårt det måste vara för en utomstående (exempelvis jurist) att fastställa om sex är frivilligt eller inte. Man ska ju inte behöva ställa upp på sex för att man har utmanande kläder/sätt eller tidigare har haft sex med samma person. Man ska t o m kunna ångra sig under resans gång. Förstås.

Frågan är: Hur ska utomstående kunna fastställa hur frivilligt det var? Vittnen finns ju sällan och det hela kompliceras av vad som kan uppfattas som spelet mellan könen.

För drygt ett år sen, läste in mig på Assange-fallet (“Kan det här verkligen vara våldtäkt?”) och på en del friande domar i våldtäktsmål ( “Är detta verkligen INTE våldtäkt?“).

Som vanligt ville jag försöka FÖRSTÅ. Jag misslyckades.

Fortsätt läsa ”Det här med sex – Hur funkar det egentligen?”

Det finns mitt sätt. Och så finns det fel sätt. Eller?

Läser en krönika som  börjar:
– “Hur kan du som är så söt vara singel?” Jag vet inte hur många gånger jag fått den frågan. Från bekanta, kollegor, släkt.

Och det förstår jag ju verkligen att man reagerar mot. Någon tror sig veta bättre än jag hur jag bör leva mitt liv. VAF…?! 👿

Tyvärr avslutas krönikan ”i den andra ringhörnan”:
“Hur kan man välja en parrelation framför att vara singel? … Allt det som ett förhållande ger går ju att nå genom singelskapet; trygghet, sex, sällskap och kärlek. Men genom andra personer och relationer som är mer eller mindre kravlösa.”

Och DÄR! tappade man mig. I det kravlösa. 

Fortsätt läsa ”Det finns mitt sätt. Och så finns det fel sätt. Eller?”

När vi äntligen får vara tillsammans – då skiter det sig!   

Efter semestern, vid pensioneringen, när barnen flyttat hemifrån – alltså när vi äntligen får mera tid tillsammans och ska göra det där vi alltid längtat efter – då krisar det.

Måste det vara så?

Även här drabbade vi samman under semestern (och då är vi ändå lediga hela året. 😉 ) Men när vi nu reste runt, framför när vi skulle försök HITTA runt, krockade våra konflikthanteringssystem. För det är vårt problem. När vi blir stressade – POFF! så dyker våra alter egon upp: Hagelskuren  och sköldpaddan.

Fortsätt läsa ”När vi äntligen får vara tillsammans – då skiter det sig!   ”

Vi och våra relationer…

Jag började läsa bloggar när jag råkade hitta sådana där människor levande beskrev och resonerade kring sina liv, relationer och kriser. Ibland försökte jag bidra på samma sätt som jag fått hjälp av mina vänner. Bland annat läste jag Kristian Gidlunds fantastiska “I kroppen min” – både mörk och ljus. Fast jag gillar trams också, sån är jag! Häpp! 🙂 I läsningen och kommenterandet finns plats för båda delarna.

Som en sorts vänskap. För den är ju också sån, åtminstone för mig – trams och allvar blandat.

För att inte tala om kärleksrelationen…

Fortsätt läsa ”Vi och våra relationer…”

SEX! :) – Men tänk om jag inte duger …?

Jag tänkte locka in fler läsare, så nu satsar jag helt på SEX! Skojar bara! 🙂

Men har funderat kring det här med sexualiteten som en del i allt “Du duger inte” som vi omges av, främst i media.

Risken att, särskilt som ung och osäker, tro att man inte duger om man inte är tillräckligt snygg, raggningsbra och -bar, socialt kompetent  (heter det fortfarande så? Hänger inte med så noga, socialt inkompetent som jag är ;). Och, inte minst – tekniskt avancerad i sängen.

Snygg trodde man att man måste vara redan på min tid… Men nu räcker inte det, verkar det som. Jag läser storögt.

Fortsätt läsa ”SEX! 🙂 – Men tänk om jag inte duger …?”

Olika sorters intimitet

För en gångs skull kollade jag ett av de fåniga videoklipp vi omges med: “Har sex och ammar – samtidigt”. En grupp unga mammor sitter och pratar, bland annat om hur knepigt det kan vara att få tillfälle till sex (och sömn) med en bebis i huset. Känner man igen!  Sen slutar jag känna igen mig.  En mamma berättar att hennes man brukar köra på bakifrån medan mamman ammar bebisen framtill, så att säga… Och så fnissar videoklippets unga mammor okynnigt och går och fikar.

Jag sitter kvar – och inser att jag är upprörd. Funderar på varför?

Jag som växte upp i en tid av frigörelse på alla möjliga plan.

Fortsätt läsa ”Olika sorters intimitet”

Snacka går ju. Men SAMtal, det är svåra grejer, det! Och livsviktiga.

Det är ett helvete att vara författare. Inte nog med alla ord man ska kunna, de måste komma i en viss ordning också.

Samtal är ännu mera komplicerade. För de förutsätter samspel.

När ett mycket litet barn för första gången ser en in i ögonen – mycket allvarsamt – känns det som om den oavvända blicken ser ända in i ens allra innersta.

Det är början på ett samtal, som i bästa fall kan pågå hela livet.

Ganska snart övergår man till att använda (även) ord och redan i 5-6-årsåldern kan barnet allmänhet både berätta och förklara. Imponerande! med tanke på hur krävande det är. Redan de enstaka  orden är ju svåra nog att förstå.  

Fortsätt läsa ”Snacka går ju. Men SAMtal, det är svåra grejer, det! Och livsviktiga.”

Det här med unga tjejers utseende

Fixar med annat och har teven på i bakgrunden. Den visar en repris av “Vårt bröllop”, som presenteras som “Bröllopspar berättar om hur de träffades, om förberedelserna inför festen och om själva bröllopshögtiden.” (Fast: “bröllopspar”? Förr hette det “brudpar”? )

Jag tycker det brukar vara lite trevligt att titta på. Till skillnad från programmet man just gjort reklam för med orden “Är du modig nog att gifta dig med nån du inte känner?” “Modig”… är inte ordet jag skulle använda för det. Lättsam som jag annars är – relationer tar jag på allvar. Och då menar jag inte bara i äktenskapsform. Speciellt irriterad blir jag över att en präst är med i programmet. Tydligen ställer jag högre krav på en sån, ateist som jag är. (Intressant!)

Snart skulle jag stöta på en annan präst…

Fortsätt läsa ”Det här med unga tjejers utseende”

Hjärtespalter och äktenskap i 60-talets veckotidningar

Efter kontaktannonserna fortsätter jag helt följdriktigt att ta del av hjärtespalter och äktenskapsskildringar. Det känns fortfarande som v ä l d i g t  länge sen.

En mamma är förtvivlad över sin dotter, änka sen sju år och tvåbarnsmamma. För ett par år sen träffade hon en gift man, som hon nu har ett förhållande med.

Citat: “Själv har jag vid flera tillfällen talat med flera av våra präster och barnavårdsmän, ja, jag har till och med skrivit och kontaktat biskopen i vårt stift. Han tyckte det var ruskigt och han skulle själv sätta sig i förbindelse med kyrkoherden, men utan resultat. De påstår alla att de står maktslösa. Att sådant verkligen får förekomma i vårt rekorderliga land. Mest tänker vi på barnen i båda familjerna.”

Fortsätt läsa ”Hjärtespalter och äktenskap i 60-talets veckotidningar”