Jag har ofta föreställt mig hur det skulle vara om man kunde magasinera småbarns oerhörda, aldrig sinande energi. Det borde inte vara något problem att få den att räcka till uppvärmning av bostäder även på nordiska breddgrader. Och tänk så miljövänligt!  🌞  

Nu har jag kommit på ytterligare en bra idé – eller kanske en vidareutveckling: Tänk om man kunde återanvända all nätilska! Kanalisera allt raseri till att förbättra världen. WOW! Äntligen kunde ilskan bli meningsfull och nyttig.

För det kan jag inte se att den är nu.

Fortsätt läsa ”Om känslors användbarhet”

Häromdan kommenterade jag på Marias blogg att jag är både feg och dumdristig. Nu läste jag på samma blogg om Cowspiracy. Detta påminde mig om något, med vad… ❓  

Som en annan professor Balthazar grunnade jag och grunnade…

Och så! Några timmar senare kom jag på det (precis som professorn):

”Cows with guns!” Gammalt tips från min vegetariske svärson – Tack igen!

Här är kossorna, i original från 1996: 💕

Fortsätt läsa ”Ett minne dök plötsligen upp…”

… ingen tid vill jag ha tillbaka och allt finns ändå kvar inom mig, utom det värsta, det har jag till sist lyckats rensa bort. Och alla jag tyckt mycket om, som inte längre lever, är alldeles levande inom mig. Jag har sparat allt det bästa! …

Den stora fördelen med att åldras är annars att själva livet inte är så farligt längre, att göra bort sig är ingen katastrof.

/Barbro Lindgren, med drygt ett halvt sekel i sig.

Så hur gammal är man – egentligen?

Fortsätt läsa ”Gammal? ”Jag har sparat allt det bästa inom mig.””

Jag är oduglig som debattör. Antingen bryr jag mig inte alls – eller JÄTTEMYCKET! Och blir så RASANDE att jag i värsta fall gråter(!) av ilska – och vem övertygar man då?? Jag glömmer alla fakta, siffror, debatteknik etc. Det enda jag påverkar är mitt eget blodtryck, på ett dåligt sätt.

Men när sverigedemokrater ihärdigt uttalar sig för MIN räkning måste jag ändå säga ifrån:

Snacka för er själva!

Fortsätt läsa ”Skit som inte rensar magen”

I dessa tuffa tider kan man bli förvånad över vad som verkar uppröra en del av oss. Som när jag nyligen såg rubriken: “Stjärnans vaxdocka blir sextrakasserad” – dockan alltså, inte stjärnan. Besökare hos Madame Tussauds i Las Vegas har tydligen tagit bilder på sig själva tillsammans med den lättklädda vaxdockan, som står på alla fyra i vad man väl kan kalla en utmanande pose. Museet säger att de visserligen vill att besökarna ska ha  en ”interaktiv, uppslukande upplevelse”, men att dockorna måste ”behandlas respektfullt”.

Stjärnan själv verkar uppskatta uppvaktningen och publicerar själv en del av de “olämpliga” bilderna, men dockan blev tydligen lessen. Så nu ska man sätta in extrapersonal.

Jag vet inte varför jag kommer att tänka på att hästar inte får vara ensamma och att djur inte får plågas. Människor däremot…

Fortsätt läsa ”Olämpligheter och associationer”

När vi ska sova lyssnar vi ofta – halvsovande – på radion. Ett program handlade om att uppfylla sina drömmar. En man ska cykla jorden runt (han har tränat med att ta sig genom Sverige – från Treriksröset till Smygehuk), en kvinna ska börja ägna sig helt eller delvis åt sin bildkonst. Men den vanligaste drömmen verkar vara att skriva en bok. Varför det då?

En förlagsrepresentant svarade bland annat att det anses “fint” att vara författare, men framför allt vill man bli hörd/läst. Älskad. “Med sina manus säger de: “Älska mig!” För det allra mesta måste jag tacka nej.” Ett av hans viktigaste krav för att tacka ja var att författaren verkade skriva helt enkelt för att han/hon inte kunde låta bli.

Fortsätt läsa ”Om lyckan att slippa bli redigerad”