Om nyttan av onyttigt vetande – och lodande
Patrik Svensson (som skrev Augustprisade boken Ålevangeliet) skulle sommarprata om havet, vilket verkade helt ointressant för mig som bara vågar försöka simma där jag bottnar, och inte frivilligt ger mig ut på djupt vatten, i något avseende. Men jag hade radion på när jag skulle sova och lystrade till när han pratade om lodande.
Varför gav sig Magellan i början av femtonhundratalet iväg för att försöka segla världen runt (själv dog han halvvägs), rakt in i det okända bortom horisonten? Under generationer beskrev man öar och kuster, samlade kunskap för för kommande sjöfarare, och sakta sakta lärde man sig hitta på havets yta.
Men vad fanns därunder? (Och varför behöver man veta det, så länge det är tillräckligt djupt för att man inte ska gå på grund?)








Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.