Författare: lenaikista

Relationer

SEX! :) – Men tänk om jag inte duger …?

Jag tänkte locka in fler läsare, så nu satsar jag helt på SEX! Skojar bara! 🙂

Men har funderat kring det här med sexualiteten som en del i allt “Du duger inte” som vi omges av, främst i media.

Risken att, särskilt som ung och osäker, tro att man inte duger om man inte är tillräckligt snygg, raggningsbra och -bar, socialt kompetent  (heter det fortfarande så? Hänger inte med så noga, socialt inkompetent som jag är ;). Och, inte minst – tekniskt avancerad i sängen.

Snygg trodde man att man måste vara redan på min tid… Men nu räcker inte det, verkar det som. Jag läser storögt.

Fortsätt läsa ”SEX! 🙂 – Men tänk om jag inte duger …?”

Profilbild för Okändlenaikista9 kommentarer
Vi på nätet

Den märkliga nätilskan…

Slötittar på Nyhetsmorgon på TV4 och ser ett inslag om en tioåring som vill vara pojke istället för flicka: ”Han föddes i fel kropp”. Det är mest mamman som pratar om hur tioåringen (S) har tänkt och känt. Föräldrarna hade märkt att allt “inte stod rätt till” eftersom S “inte varit så glad”. Och så klippte S håret och började ha mera killaktiga kläder. I december sa S att hon ville vara kille.

Det var lite knepigt först när mamman inte visste vad S hette. Men annars verkar det inte ha varit några problem. Skolan, kurator och fritis har informerat alla och om någon säger fel namn svarar inte S. Om några år kanske S ändrar sig, och då är det inte heller några problem.

Fyrkantiga jag ser massor med problem.

Fortsätt läsa ”Den märkliga nätilskan…”

Profilbild för Okändlenaikista8 kommentarer
Hur funkar vi?, Relationer

Olika sorters intimitet

För en gångs skull kollade jag ett av de fåniga videoklipp vi omges med: “Har sex och ammar – samtidigt”. En grupp unga mammor sitter och pratar, bland annat om hur knepigt det kan vara att få tillfälle till sex (och sömn) med en bebis i huset. Känner man igen!  Sen slutar jag känna igen mig.  En mamma berättar att hennes man brukar köra på bakifrån medan mamman ammar bebisen framtill, så att säga… Och så fnissar videoklippets unga mammor okynnigt och går och fikar.

Jag sitter kvar – och inser att jag är upprörd. Funderar på varför?

Jag som växte upp i en tid av frigörelse på alla möjliga plan.

Fortsätt läsa ”Olika sorters intimitet”

Profilbild för Okändlenaikista16 kommentarer
Om Quick och Lambertz

Lambertz’ villfarelse

Jag kan inte låta bli att tänka på hur förvirrade människor måste bli när ett aktat svenskt justitieråd fortsätter att hävda att ett fyrtiotal personer (mest journalister) har lurat in oss i  en villfarelse – den att det begicks allvarliga fel när Quick dömdes för åtta mord. Han hävdar att mördaren frigavs trots att domarna var helt korrekta och bevisningen kvarstår . Justitierådet säger att han vill ha en öppen diskussion om detta, men motståndarna “vågar inte”.

Det låter ju oroande! Har man lättvindigt släppt ut en överbevisad massmördare?  Och försöker nu ilsket dölja det? För motståndarna verkar ju ibland lite aggressiva, speciellt om man jämför med den blitt leende Lambertz. Efter att ha sett debattprogram och läst artiklar tycker jag att motståndarnas frustration är begriplig.

För det jag ser är att Lambertz (när han över huvud taget blir konkret) gång på gång upprepar samma bevis som granskats och underkänts i resningsdomarna. Alltid lika blitt leende. Jag, som har kort stubin, skulle bli gaaalen… 👿  Så är jag heller ingen debattör. Men kan ändå inte låta bli att fråga mig:

Går det inte att avförvirra det hela?

Fortsätt läsa ”Lambertz’ villfarelse”

Profilbild för Okändlenaikista7 kommentarer
Om Quick och Lambertz

Tänk om… Lambertz tagit sabbatsår efter ”Felaktigt dömda”.

Om inte om hade varit (4)

Jag fortsätter att fundera kring “Hjälte OCH skurk”?

Rättshaveristernas rättshaverist?

“Ständigt denne Lambertz”… I april 2015 blir Göran Lambertz återigen aktuell, nu på grund av sin bok ”Quickologi”.

Detta har hänt i Quickmålet: 1993 började Quick, som satt i sluten psykiatrisk vård på Säters sjukhus, att erkänna mord. Till slut blev det ett 30-tal. Under åren 1994 – 2001 fälldes han för åtta av dem, och fortsatte att utredas för flera. Han blev rikskänd som Sveriges värsta seriemördare.

Fortsätt läsa ”Tänk om… Lambertz tagit sabbatsår efter ”Felaktigt dömda”.”

Profilbild för Okändlenaikista2 kommentarer
Spaningar

Tänk om… Churchill gått i pension vid 65 års ålder.

Om inte om hade varit (3)

Jag fortsätter att fundera kring det här med “Hjälte OCH skurk”?

Winston Churchill känner ju “alla” till: Britternas okuvlige ledare som under andra världskriget hjälpte dem att hålla modet uppe med sitt engagemang, sina fantastiska, eldande tal och sin aldrig sviktande tro på att Tyskland skulle besegras.

Det första året var han ganska ensam om den övertygelsen, eftersom Sovjetunionen hade ingått en pakt med med Hitler och USA absolut inte ville blanda sig i européernas krig.

Fortsätt läsa ”Tänk om… Churchill gått i pension vid 65 års ålder.”

Profilbild för Okändlenaikista2 kommentarer
Spaningar

Tänk om… Quisling dött i rättan tid.

Om inte om hade varit (2)

Jag fortsätter att fundera kring det här med “Hjälte OCH skurk”?

Vidkun Quisling behöver nog ingen närmare presentation ens för sena tiders barn. Hans efternamn har internationellt kommit att betyda ”landsförrädare”.

Landsförrädaren med stort L

“Jag är oskyldig!” lär vara Vidkun Quislings sista ord innan han avrättades genom arkebusering i oktober 1945, dömd till döden för landsförräderi och mord. Han beskylldes även för att ha låtit plundra slottet på dyrbart lösöre. Man gjorde aldrig någon sinnesundersökning, men ett expertutlåtande slog fast att han inte var sinnessjuk, utan kunde dömas. Och han dömdes till döden i den lägsta rättsliga instansen, en dom som kvarstod efter prövning i högre rätt. Det sägs att Quislings fångvaktare hade gjort upp om att mörda honom om han inte fått dödsstraff.

Fortsätt läsa ”Tänk om… Quisling dött i rättan tid.”

Profilbild för Okändlenaikista3 kommentarer
Om Quick och Lambertz

Om inte om hade varit – Hjälte OCH skurk?

“Ständigt denne Lambertz”, för att travestera Ture Sventons replik om sin favoritbov.  

Just när Quickfallet verkar avslutat börjar han om. Lambertz har skrivit en bok, där han tar alltihop från början. Igen. Ingen (annan) verkar begripa varför. Och jag blir fascinerad. Igen. (Försöker hitta ett annat ord för “fascinerad”, som jag kanske använder väl ofta. Men det är det jag blir när jag funderar över hur olika vi fungerar och tänker.) 

Människans komplexitet – igen!

Fortsätt läsa ”Om inte om hade varit – Hjälte OCH skurk?”

Profilbild för Okändlenaikista6 kommentarer
Hur funkar vi?, Relationer

Snacka går ju. Men SAMtal, det är svåra grejer, det! Och livsviktiga.

Det är ett helvete att vara författare. Inte nog med alla ord man ska kunna, de måste komma i en viss ordning också.

Samtal är ännu mera komplicerade. För de förutsätter samspel.

När ett mycket litet barn för första gången ser en in i ögonen – mycket allvarsamt – känns det som om den oavvända blicken ser ända in i ens allra innersta.

Det är början på ett samtal, som i bästa fall kan pågå hela livet.

Ganska snart övergår man till att använda (även) ord och redan i 5-6-årsåldern kan barnet allmänhet både berätta och förklara. Imponerande! med tanke på hur krävande det är. Redan de enstaka  orden är ju svåra nog att förstå.  

Fortsätt läsa ”Snacka går ju. Men SAMtal, det är svåra grejer, det! Och livsviktiga.”

Profilbild för Okändlenaikista8 kommentarer