Kategori: Texter o tankar

Av en som är vilse i verkligheten. Och glad för det.
”Utan tvivel är man inte klok”, som Tage Danielsson sa.

Hur funkar vi?, Spaningar

Upp som en sol… 🌞

… och ner som en pannkaka.

Ju högre man stiger, desto större blir fallet. (Det är därför man bör uppföra sig på väg upp, man kan komma att träffa samma personer på väg ner…)

Vem minns de två gånger på 80-talet när vi hade lite otur vid utnämnandet av Årets Svensk?

1985 blev Refaat El-Sayed inte bara utnämnd till Årets Svensk utan också korad till decenniets superentreprenör. Han var dessutom mycket folkligt populär, åkte bland annat Vasaloppet efter att ha lärt sig skidåkning i en instruktionsbok. (Han hamnade på 38:e plats bakifrån).

Aktierna i företaget han köpt för lånade pengar steg rekordsnabbt och han blev raskt miljardär. Många småsparare satsade också i nya Fermenta, som skulle bli en ny bioteknikjätte med Volvo som största delägare.

Sen avslöjades att han ljugit om sin doktorsexamen i mikrobiologi. Allt sprack, aktien störtdök, tiotusentals aktieägare förlorade sina pengar. Småningom dömdes El-Sayed till sex års fängelse och näringsförbud  för bland annat grovt svindleri och grov oredlighet mot borgenärer. Det verkade som om Fermenta egentligen aldrig gått med vinst.

Fortsätt läsa ”Upp som en sol… 🌞”

Profilbild för OkändlenaikistaLämna en kommentar
Hur funkar vi?, Spaningar

Vår värnlöshet inför räddaren i nöden

Så fort jag tänker släppa Macchiarini dyker nya bitar i pusslet upp. Nu läser jag om kvinnan som skulle bli opererad av Macchiarini, men blev varnad i sista stund. Bilden växer fram – pusslets motiv blir allt tydligare. Och ett pussel har jag ju aldrig kunnat motstå! 🙂  Så jag fortsätter en stund till.

Rachel Phillips var en firad ballerina tills en bindvävssjukdom fick hennes luftstrupe att kollapsa och hon behövde ständig syrgas för att överleva. För fem år sen kom hon via sin läkare i kontakt med Macchiarini, i lokalpressen presenterad som “den ende läkaren i världen som kan rädda hennes liv”. Han skulle hjälpa henne utan att ens ta betalt,  eftersom “She’s a young and beautiful girl who had a beautiful past. She deserves to live.” (!)

Fortsätt läsa ”Vår värnlöshet inför räddaren i nöden”

Profilbild för Okändlenaikista2 kommentarer
Hur funkar vi?, Om Macchiarini

De omänskliga kraven på de mänskliga människorna

I efterdyningarna av Macchiarini-skandalen, nu när utredningarna står som spön i backen, funderar jag på vad jag lärt mig om hur det fungerar/inte fungerar idag och hur man skulle kunna göra istället.

Eftersom det är människor inblandade och inte oförvitliga, rationellt tänkande (omänskliga) auktoriteter, som man gärna verkar vilja tro.

Hur funkar vi när vi ställs inför omänskliga krav? Svar: Mänskligt.

Fortsätt läsa ”De omänskliga kraven på de mänskliga människorna”

Profilbild för Okändlenaikista2 kommentarer
Texter o tankar

“Måttligt alkoholintag har ingen hälsofrämjande effekt”

… läser vi i tidningen. Aj f-n, man måste alltså supa till ordentligt för att hålla sig i form. Jobbigt. 😦  Fast det kanske inte stod så i artikeln, jag läste den aldrig. För jag började fundera över det här med alkohol.

På femtio- och sextiotalet drack mina föräldrar en snaps till julsillen, under visst grimaserande nersköljd med lite öl. Punkt. Vin var en okänd storhet, själv smakade jag det första gången vid konfirmationen (sant!). På sextiotalet, när jag som tonåring var ute och dansade skulle killarna dricka, men absolut inte flickorna – åtminstone inte de “ordentliga”, såna som jag… 😉

Fortsätt läsa ”“Måttligt alkoholintag har ingen hälsofrämjande effekt””

Profilbild för Okändlenaikista6 kommentarer
Spaningar

Min forskning om forskning

När jag läser och skriver om “luftrörsskandalen” på Karolinska minns jag mina 30 år i och nära forskarvärlden – inte som forskare, och inte på KI, men ändå. Jag trivdes så bra att jag blev kvar ett år efter pensioneringen – och körde “ända in i kaklet” som min chef sa. 🙂

Varför kändes det som om jag kommit hem när jag hamnade på det jobbet? En av de första dagarna strulade kopiatorn. När jag står där och river mig i håret ser jag en hand som sträcker sig förbi mig, öppnar luckan och plockar ur papperskvaddet. Handen tillhörde en sedermera ganska välkänd tekn dr. En sån självklar hjälp hade jag aldrig kunnat räkna med på mitt tidigare jobb. Från den stunden var jag fast!

Fortsätt läsa ”Min forskning om forskning”

Profilbild för Okändlenaikista2 kommentarer
Om Macchiarini

Alltid trist att drabbas av otur när man tänker 😕

Nu är jag här igen. Hade ju tänkt släppa plaststruparna, men när jag lyssnar på Studio 1 slår min vanliga sjuka till: Jag vill ju BEGRIPA hur folk resonerar, särskilt de i ansvarig ställning. Men här går det INTE! Jag gör ett nytt försök att sortera ut vad som egentligen sades i  programmet. Medverkande var Bosse Lindqvist, mannen bakom dokumentären “Experimenten” som drog igång hela skandalen, och KIs styrelseordförande Lars Leijonborg.

Karolinska Institutets styrelse (Konsistoriet) har tillsatt en oberoende granskning, och därmed lugnat allmänhet och media. Men nu påpekar Lindqvist att granskningen endast ska gälla “det som faller inom Konsistoriets ansvarsområde. Det är alltså inga medicinskt vetenskapliga sakfrågor som ska bedömas.” (Citat ur instruktionen)

Fortsätt läsa ”Alltid trist att drabbas av otur när man tänker 😕”

Profilbild för Okändlenaikista10 kommentarer
Texter o tankar

Vår tids stora fråga: Vem är det syndast om? 😭

Jag har tyckt mig ana ett mönster i mycket av det jag läser och hör, men inte vetat riktigt vilket. Plötsligt hittar jag det – i en Monty Pythonsketch! Remember this?: 

Fyra äldre män hjälper varann att minnas: “På den tiden blev man lycklig av en kopp te.” “Kallt.” “Utan mjölk eller socker.” “Utan te.” “Vi hade ingen kopp.” “Vi var tacksamma om vi fick suga på en fuktig trasa.” Sen blir bara syndare o syndare om dem. Ända fram till barnet som varje dag åt gift till frukost och efter 29 timmars arbetsdag i gruvan (som han fick betala för att få utföra) regelbundet blev ihjälslagen av sin far som sen dansade och sjöng Hallelujah.

Varmed man var framme vid slutklämmen: ”Och om man berättar det här för dagens ungdom tror de en inte!”

Riktigt så synd är det inte om dem jag läser om. Men de jobbar på det.

Fortsätt läsa ”Vår tids stora fråga: Vem är det syndast om? 😭”

Profilbild för Okändlenaikista4 kommentarer
Övrigt

IKÉA anno 1961 – down Memory Lane

Jag hittar en gammal Ikea-katalog och läser på: Ikea grundades år 1943 av den sjuttonårige smålänningen Ingvar Kamprad, först som ett vanligt postorderföretag. Namnet är en förkorting av hans inititaler och hembygd, Elmtaryd, Agunnaryd. Den första Ikeakatalogen kom 1951, när man specialiserat sig på möbler. Den inledande texten löd:

”Vår nya katalog, som vi härmed överlämnar är inte på något sätt märkvärdig. Den innehåller kort och gott ett urval småländska kvalitetsmöbler och andra bosättningsartiklar, som vi kan leverera till ytterst förmånliga priser. Genom intim kontakt med långt specialiserad industri och synnerligen liten förtjänstmarginal, baserad på stor omsättning, kan vi sälja till priser, som erkänt är landets lägsta… …Högaktningsfullt IKÉA”

Fortsätt läsa ”IKÉA anno 1961 – down Memory Lane”

Profilbild för Okändlenaikista4 kommentarer
Spaningar

Assange – still confused but on ever higher levels

I juni 2014 läste jag in mig på Assangefallet, eftersom det förbryllade mig. När jag läst  förhörsprotokoll m m blev jag om möjligt ännu mer förbryllad och försökte (förgäves) reda ut det i skrift: “Kan det här verkligen vara våldtäkt?”.

Sen hade jag inte tänkt skriva mer om detta, bland annat för att jag inser risken att hamna i väldigt tveksamt sällskap, bland dem som accepterar våldtäkt (inte jag!) och dyrkar Assange (inte jag!).

Men när det nu kommer en rapport som SVT sammanfattar:  “FN-gruppens rapport: Sverige måste släppa fallet Assange” måste jag instämma: Ja, varför i all världen gör man inte det? Varför lägger man inte ner det? Som den första åklagaren gjorde?

Fortsätt läsa ”Assange – still confused but on ever higher levels”

Profilbild för Okändlenaikista8 kommentarer
Hur funkar vi?, Texter o tankar

Vad hände med “vänligt men bestämt”?

Återkommer till det här märkliga svartvita “tummen uppellerner” som jag, gamla mänskan, ser överallt. Och inte alls förstår mig på.

Om jag verkligen vill/inte vill något verkar omgivningen känna in det. Likaså har jag i allmänhet inga problem med att inse om jag gått över en gräns, exempelvis lagt näsan i blöt. Får jag ett undvikande (eller inget) svar märker jag det och släpper omedelbart ämnet, ibland med en ursäktande  variant på “Det angår ju inte alls mig, hur kunde jag tro det?”. (Jo, förresten, om personen gömmer sig bakom en låtsasvänlig mask kan jag missa budskapet, men då har man ju desarmerat hela mekanismen och får skylla sig själv.)

Fortsätt läsa ”Vad hände med “vänligt men bestämt”?”

Profilbild för Okändlenaikista8 kommentarer