Funderingar kring Putin och råttan

I boken “First Person: An Astonishingly Frank Self-Portrait”, som publicerades 2000, berättar Putin om sin fattiga uppväxt i sovjetiska Leningrad. Familjen bodde i en lägenhet på femte våningen, dit man fick bära upp vatten och ved och det ibland regnade in. Dessutom delades bostaden med en annan familj. Enligt modern var lille Vladimir en odåga och slarver – en liten spenslig kille som mobbades av de andra barnen.

I entrén fanns horder av råttor, som ungarna jagade med pinnar. En av dem säger Putin gav honom en lärdom för livet.

Fortsätt läsa ”Funderingar kring Putin och råttan”

Galghumor och allvar i tv- och Tiktokkrig

Minns ni Bagdad Bob, även kallad ”Comical Ali”? Egentligen hette han Mohammed Said as-Sahaf och var Saddams Husseins informationsminister under Irakkriget 2003. Hans citat blev Irakkrigets ”comic relief” och lever fortfarande vidare.

Den retoriska strategin var enkel: ett totalt förnekande av de fakta, som var tydliga för världens tv-tittare. Några exempel:

När kriget fortskred och amerikanerna ryckte allt närmare Bagdad:
”De är inte ens inom en radie av 100 miles från Bagdad. De är ingenstans. De har inte erövrat något ställe i Irak. Det är en illusion… de försöker att sälja en illusion till andra.”

Medan tv-bilder visade hur koalitionens styrkor tog över flygplatsen:
”De är inte alls nära flygplatsen, de är vilse i öknen…de kan inte ens tyda en kompass…”

Fortsätt läsa ”Galghumor och allvar i tv- och Tiktokkrig”

Om yttre och inre skönhet

Åldrande kvinnor skriver att de lider av att inte längre ”bli sedda” eller tagna på allvar (särskilt av män), och unga människor berättar om sina skönhetsoperationer. Jag har läst men ej förstått – eller ej känt igen, snarare.

Beror det på att jag inte minns att jag nånsin blivit speciellt ”sedd” på det sättet? Att jag tyckt att mitt utseende var hyfsat OK? Med två undantag: En kort period i första tonåren, när jag blev medveten om min stora näsa (och förgäves försökte dölja den), och efter klimakteriet när jag plötsligt(?) fick en gravidmage som jag definitivt INTE kände igen som min.

Men annars. Jag kan självklart förstå att man kan vilja rätta till sånt som utstående öron, eller fördröja ålderstecken – alltså egentligen återställa sitt utseende så att man känner igen sig. Men en del skönhetsoperationer görs på människor, som verkar sträva efter att se ut som nån annan, inte sig själva.

Fortsätt läsa ”Om yttre och inre skönhet”

Dagens citat

Jag läser ofta Agnes Wolds svar på läsarfrågor om pandemin. Hon får tydligen några tusen frågor varje gång och väljer ut ett antal som hon sen tillbringar sex timmar(!) med att besvara, från klockan 18 till midnatt. Hon har inte alltid rätt, men när hon haft fel brukar hon tala om det och förklara varför, liksom när hon inte kan svara på en fråga, eller när hon inte är säker. Och man kan inte påstå att hon bara väljer ut ”bekväma” frågor. Exempel (min fetning):

”Jag provar igen….. Hur kan det komma sig att det är större risk för exempelvis kvinnor under 60 år att drabbas av allvarliga biverkningar (som leder till död eller sjukhusvård) av coronavaccin än att hamna på iva för allvarlig Corona? (Inget jag hittar på, det är bara kolla på sidor som redovisar detta) varför blir vi inte upplysta om detta och varför skriver inte media om det heller? /ej antivaxxare”

Fortsätt läsa ”Dagens citat”

Konspiration – konspirationsteori – konspiracism: Vad är det egentligen?

Alldeles nyligen lärde jag mig ett nytt ord: konspiracism. Dvs det var nytt för mig, men i Historia123 förklarades det tillsammans med andra konspirationsbegrepp redan 2012, alltså innan Q & Co dök upp på scenen – för att inte tala om pandemin. Jag antecknar:

  • En konspiration är en hemlig sammansvärjning med ett dolt syfte. (Exempel: de romerska senatorerna som mördade Julius Caesar.)
  • Konspirationsteori är tanken att det finns en konspiration man antar existerar utan att det behöver bevisas.
  • Konspiracism (konspirationism) är själva tänkandet att det finns en massa hemliga (alltså obevisade) konspirationer som styr världen.
Fortsätt läsa ”Konspiration – konspirationsteori – konspiracism: Vad är det egentligen?”

Inser plötsligt att jag själv är mottaglig för Q-smitta! Kan det verkligen vara så illa?

Jag fortsätter att grotta ner mig i inlägg av avhoppare från konspirationsteorin QAnon. En av dem (här kallad NN) har funderat mycket på hur han blev anhängare och småningom tog sig ur och skriver: Jag var också beroende. Förhoppningsvis kan mitt perspektiv hjälpa andra.

NN ser flera anledningar till att människor hamnar i ”Q-beroende”:
Känslan av att ha någon form av kontroll över sin framtid är definitivt en av dem. Jag minns att det kändes bra att konsumera ”information” om konspirationsteorier. Vilket är begripligt när man vet att våra hjärnor frigör dopamin när vi löser problem och/eller känner igen mönster i världen omkring oss. Dopaminet ger ett välbefinnande som vi vill ha mera av. Det är på så sätt vi motiveras att fortsätta att göra saker som är viktiga för vår överlevnad, som att äta, motionera, ha sex – eller förstå vår omgivning.

Fortsätt läsa ”Inser plötsligt att jag själv är mottaglig för Q-smitta! Kan det verkligen vara så illa?”

QAnon: Nu berättar avhoppare om hur de hamnade i kaninhålet – och hur de tog sig därifrån.

FÖRST LITE OM QANON: Det började 2017 med signaturen Qs inlägg om att Donald Trump leder en hemlig kamp mot ett internationellt nätverk av satanistiska pedofiler, som styrt USA i decennier och inte bara begår sexuella övergrepp mot barn utan även dricker deras blod. När tiden är inne kommer Trump att släppa loss STORMEN – ge en krigsorder om att arrestera onda makthavare och offentligt avrätta de värsta, exempelvis Hillary Clinton och Tom Hanks.

Jag har skrivit om Q bland annat här: ”Trust the Plan!” sa QAnon. Det gick så där.

Fortsätt läsa ”QAnon: Nu berättar avhoppare om hur de hamnade i kaninhålet – och hur de tog sig därifrån.”

Hur korkad kan man bli? Och varför?

I min ständiga önskan att vilja FÖRSTÅ så mycket jag kan bestämmer jag mig för att kolla några av de budskap en (fd) bekanting flitigt vidarebefordrar på Facebook.

Jag börjar (förstås) med videon ”Vad alla behöver veta i kommande månader och år!!!” med David Icke, som jag känner till från en bok jag läst och skrivit om. Han har i 25 år undersökt vem och vad som egentligen styr världen och kommit fram till att det är onda rymdödlor från fjärde eller femte dimensionen, som nästlade sig in i mänskligheten för tusentals år sen. Flera av världens ledare har ödle-genen, exempelvis Georg Bush (båda två), Henry Kissinger, Beyoncé och drottning Elisabeth II. Vi uppfattar dem som människor, men ibland lyser deras onda ödleögon igenom och huden skiftar till grönt. Och rationellt tänkande är enligt Icke en lögn, en del av illusionen.

Fortsätt läsa ”Hur korkad kan man bli? Och varför?”

Hur vågade 1800-talets emigranter ge sig av till det okända landet i väster?

Ur Jan Troells film Utvandrarna från 70-talet minns jag särskilt scenen där familjen åker iväg i skrindan mot det nya okända landet – och Kristina vänder sig om och tittar mot det gamla hemmet, som hon visste att de aldrig mer skulle se. Och som hon alltid skulle längta tillbaka till. Nu ser jag att det kommer en ny filmatisering, denna gång berättad genom Kristinas ögon. Bilden ovan är en skärmdump från den officiella trailern.

Det är nog omöjligt att sätta sig in i vad det innebar att åka till Amerika för 1800-talets emigranter. De flesta hade aldrig varit utanför byn, ändå åkte de mot ett okänt öde i ett främmande land som de knappt visste någonting om. Även breven från tidigare utvandrare var inte alltid tillförlitliga – Fina-Kajsas son i filmen hade inte någon stor gård utan kurade alkoholiserad i ett ruckel.

Fortsätt läsa ”Hur vågade 1800-talets emigranter ge sig av till det okända landet i väster?”