Hörde någon i radio prata om hur naturligt det är att vara nakna, i “naturligt tillstånd”. Minns att i Tyskland fanns (finns?) något som kallades FKK  eller “Freikörperkultur“ – som väl närmast  motsvarar naturism.

Här pratar vi alltså inte nakenbad, utan att man är naken i alla möjliga sammanhang – ”en livsstil i harmoni med naturen” som “utmärks av praktiserandet av gemensam nakenhet och har till ändamål att uppmuntra självkänsla, respekt för andra och för omgivningen”. Alla kan då “acceptera både sig själv och andra, med alla skavanker och avvikelser från de ideal som kulturen för tillfället anger.” Bild från Wikipedia.

Det låter ju oerhört sympatiskt. Men…

Fortsätt läsa ”Hur naturligt är det egentligen med nakna kroppar?”

Fortsätter att fundera kring måsten och vad som egentligen är viktigt.

När min mamma skötte sina barn och sitt hushåll handlade det inte om sammanbitet bortslösad kvinnokraft. Den egna familjen hade hon längtat efter hela livet. Jag har ljusa minnen från den tiden: mamma i en solstrimma vid köksbordet i ettan, där hon trivdes så bra. (Och där vi till slut bodde fyra pers och en bebis…)

Hon har sin urblekta rutiga omlottklänning (städrock?) och en klut om håret. (Finns ordet “klut” nuförtiden?) Hon sitter med benen slingrade om varann på sitt speciella sätt och njuter av sitt nystädade, väldoftande hem – och sin kaffe med cigg.

Samma stämning omgav henne när hon stickade, virkade och läste (efter arbetsdagens slut!). Lustfyllt.

Fortsätt läsa ”Filosofiska hörnet: Vad är viktigt i livet?”