Författare: lenaikista

Berlinturist 2013

Berlin 2013 – Babelsberg, f d Europas Hollywood

9 juni tillbringade vi på Filmstudio Babelsberg i Potsdam-Babelsberg. 

Eftersom studion alltså ligger utanför Berlin hamnade den efter kriget i dåvarande DDR, därmed onåbart för besökarna i Västberlin. Alldeles efter murens fall hade vi åkt dit, och nu var det dags för återbesök.  Mycket hade hänt.

I Filmstudio Babelsberg har man producerat film ända sen 1912. Idag är det med sina 25 000 kvm Europas största filmstudio. Under mellankrigstiden var detta UFAs filmcentrum och kallades  Europas Hollywood. Fortsätt läsa ”Berlin 2013 – Babelsberg, f d Europas Hollywood”

Profilbild för Okändlenaikista
Berlinturist 2013

Berlin 2013 – Berliner Dom

7 juni började vårt Berlinbesök, tyvärr redan  05.30…  😦  

Fönstret gick inte att stänga helt, och byggarbetarna hade INTE semester, vilket de gärna ville demonstrera för oss. Så de började tidigt – och HÖGLJUTT-  riva ett byggstaket alldeles nedanför vårt fönster: KLONK– KLONK– BRRR– KLONK…)

Vi köpte våra Berliner Welcome Cards och gav oss iväg.

Fortsätt läsa ”Berlin 2013 – Berliner Dom”

Profilbild för Okändlenaikista
Berlinturist 2013

Berlin 2013 – ankomst

6 juni landade vi i Berliner Schönefeld vid niotiden på kvällen. Hade noggrant läst in oss på nätet hur vi skulle ta oss in till stan: med Airport Express raka spåret till station Zoologischer Garten, som var på gångavstånd från vårt hotell – lätt som en plätt!

ELLER? Nedan finns informationen vi skulle ha behövt.

Återstod bara att skaffa biljett. För säkerhets skull växlade vi in lite pengar på flygplatsen (det visade sig vara tur!) och lyckades hitta tågstationen. Så långt allt väl…

Men där sprack det. 😦 Fortsätt läsa ”Berlin 2013 – ankomst”

Profilbild för Okändlenaikista
3: Vuxen(?)

Vad ska jag bli när jag blir stor?

Då, i början av sjuttiotalet, fanns det jobb även för den med slumpvist hopplockad examen…  Jag kunde ju språk, och maskinskrivning hade jag lärt mig själv för att kunna extraknäcka på loven medan jag pluggade. Då kunde man ju alltid bli sekreterare…

Efter ett år på den ärevördiga advokatfirman hade jag lärt mig mycket om formalia, avtal, bouppteckningar etc. Men mest av allt fick jag lära mig att icke röra ett finger utan att vara beordrad… Det här var på sjuttiotalet, men här hade inget ändrats sen 1930. Fast jag fick en supermodern IBM KULA, istället för trasslande typarmar. 🙂 De andra kom och beundrade moderniteten.  Fortsätt läsa ”Vad ska jag bli när jag blir stor?”

Profilbild för Okändlenaikista
3: Vuxen(?), Relationer

Att skiljas

Efter trettio år skildes vi, jag och mina barns far. En vänlig och sorgsen skilsmässa. Upplevde åtminstone jag det som, ska jag väl tillägga. Det hjälpte inte stort. Känslomässigt var det jättejobbigt.

Hela världen stannade. Minns att jag tänkte: Vad tyst det är. Det var mina tankar som tystnat. Insåg att jag i vanliga fall hela tiden ”hör” små omärkvärdiga vardagstankar. (”Om jag skulle ta o gå ut en stund. Vad var det som lät? Får inte glömma att handla. Skönt det är i solen.” Etc etc). Nu var det alldeles tyst i mitt huvud. Chockat. Fortsätt läsa ”Att skiljas”

Profilbild för Okändlenaikista
Berlinminnen 1960-90

Berlin 1960-90: Bil till Västberlin

Egna (och andras) minnen om hur det var att ta sig till Berlin på den tiden det var Västberlin och låg i DDR (Östtyskland). Absurd situation som varade länge.

Vi tog färjan till Sassnitz. Man visste inte i förväg vilken färja man skulle åka med – svensk elller östtysk. Blev det den östtyska minns jag – förutom det sandpappriga toapapperet, förstås –  speciellt kaffet, som smakade bränt, dock inte kaffe. Och att det ofta var ganska få av matsedelns rätter som fanns. Men det fick man reda på först sedan man beställt. Många beställningsförsök blev det… Fortsätt läsa ”Berlin 1960-90: Bil till Västberlin”

Profilbild för Okändlenaikista
Berlinminnen 1960-90

Berlin 1960-90: Flyg till Västberlin

Efter krigsslutet fick Berlins flygplatser bara användas av segermakternas plan. Om man flög från Stockholm till Västberlin, som vi gjorde några gånger,  måste man alltid byta i Västtyskland för vidare transport med ”allierat” flygbolag den sista biten till Tempelhof eller Tegel.

Flygplatserna låg i olika ockupationssektorer: Tegel (fransk), Tempelhof (amerikansk), Gatow (engelsk) och Schönefeld (sovjetisk, utanför Berlin). Så Lufthansa fick alltså inte flyga mellan Västtyskland och Västberlin, på grund av Berlins ”särskilda status” som en stad kontrollerad av de allierade. Fortsätt läsa ”Berlin 1960-90: Flyg till Västberlin”

Profilbild för Okändlenaikista